Parents University och because the first impression laaast (not)

Skolväsendet här som heter Charlotte Mecklenburg School, CMS kort o gott, har massvis av utbildningar för föräldrar som dom/vi kan gå, kurser som rör barn, uppfostran, skola och sånt. Vi fick en lapp från Lucas fröken, en inbjudan till "transmisson från Elementary till medelskolan, help your child". På inbjudan hade fröken skrivit med illblå penna: See you there! Uhum, hur tolkar man det, en uppmaning om att vi måste gå eller ett varmt välkomna om ni har lust? Jag är lite rädd för Lucas fröken så jag tolkade det som en uppmaning. Hopp! 
Man skulle anmäla sej på telefon. Eftersom jag är housewife var det rimligt att jag ringde. Basse har ju liksom lite annat för sej på dagarna. O nooo, hade en klump i magen ganska länge inför att ringa. Gillar inte att prata på engelska i telefon, det är svårt på nåt sätt. Men jag ringde. Skulle inte ha gjort. Eller jo, såklart att jag skulle men puh! Vi var tvungna att bli registrerade i CMS Parents University. Tretusen frågor att svara på, o damen på andra sidan luren var infödd sydstatsbo, ca 80 år och pratade... grötigt. Wahs ya ta? (what is your title?) Vilket telefonnr har din man? Leta leta i barnens mobiler efter nummer snabbt som ögat. Vilken ras är du? Jag känner mej som rasist när jag måste säga vit. Varför frågar dom det hela tiden. Kan jag svara Europe? Vilken inkomst har ni i familjen? Hjälp, räkna om månadslön till årslön och gånga med dollars. Ohhh. Emailadress? asa.mari...
What? Ok, A like Adam, S like... snigel. Äh? Jag var helt slut efter samtalet som tog en sisådär kvart. Tur att kvinnan hade humor, o var så förstående så, o kallade mej Sweetie. Jag är kääär!


Kursen leddes av en liten, 60+ tant, med krumma ben och rufsigt hår, och hon så barsk ut. Och drack hela isbitar. Jag blev skrämd. Basse med tror jag. Duktigsson Ström var där i god tid, vilket innebär att vi satt nästan längst fram där rufs-damen stod o pratade. Bra där! Damen frågade oss saker, på engelska, inför hela gruppen. Oh nooo. O jag svarade, o sen fick Basse läsa högt på ett papper. Varför vi o inte nån annan som är infödd? Det gick bra och det visade sej att rufs-majan var en supergullig, snäll och rar dam, ganska rolig också. 
Lucas läskiga fröken var också där, HJÄLP. Tänk om hon pratar/skäller på oss? Vi är uppriktigt sagt lite skraja för henne. O visst, hon pratade, men snällt, och berömde Lucas o hon skrattade o var hur vanligt trevlig som helst. Bjöd mej på lemonad och Basse fick chips o dip. Jajamän, här på mötena i skolan dippar vi serrö. Tänk vad fel man kan ha, o vilken tur att vi har fel ibland. 
När jag tänker efter så är det där ganska lustigt, att jag är rädd för någon och tycker att någon verkar arg, ilsk,otrevlig eller dum. Normalt sett så brukar det vara tvärt om för mej, jag älskar alla. Sen kan det visa sej att personen i fråga kanske inte är älskvärda, o då slutar jag bara. Naiv kanske, men ett lätt förhållningssätt. Måste bero på att jag är nybörjare i landet.

Skolan var gulligt pyntad med tusentals blommor eftersom det är lärarnas uppskattningsvecka. Lite sött faktiskt, och jag blev lite rörd. 

Rörd blev jag också en gång under kursen. Vi satt där, i skolans bibliotek, och lyssnade på en tant som pratade om hur man ska underlätta för sitt barn när det börjar på middleschool. Jag o Basse, på en amerikansk skola. Lucas ska börja högstadiet, där man har ett skåp med böckerna i, där man ska välja vilken inriktning på skolan man vill ha, o vilka ämnen man vill läsa. Vår Lurreplutt, som saknar massvis med tänder, som leker med Lego, som blir mamma-sjuk ofta. Han som är född sent på året och alltid varit lite för omogen i skolan. Ska han redan behöva välja vad han vill bli när han är stor?  Ska han gå en International Baccalaureate IB middleschool? vilka ämnen ska han välja till sin career planning? Ska han välja ett Math honor klass för att tjäna ihop extra High schoolpoäng? Och! Man får inte vara med på idrottsaktiviteterna förrens man börjar åk 7 och bara om man nått upp till en viss nivå i betyget. Pust. Lucas vill ju gå dinosaurieskötarlinjen, hur ansöker man till den? Jag blev rörd iallafall, vi satt där, i skolans bibbla, rektorn hade småpratat med oss. Vi var på kurs. I amerika, på engelska. Vår vardag o vårt liv. Från 0 till 762 på två månader. Jag är stolt över oss och vad vi har åstakommit hittills. 

Fredagsmys idag, jag o Cajs ska bädda ner oss i gästrummet och ha Ponny-akutenmaraton med snask i sängen. O läskeblask. Basse o Lucas ska titta på kill-film. Typ Kingkong eller nåt sånt för mej helt värdelöst. O egentligen skrev jag bara Kingkong för att vara politiskt korrekt, vet att det kommer ses nån hemsk, ej barnvänlig film men det vågar jag inte skriva här...

Lunch idag igen, ska äta sallad på ett mall. Trevligt! Jag kör en salladstour verkar det som. 

Imorgon har vi Skypedate, kl 10.00 här, o 15.00 i Sverige. Jenny o Saga, mysigt! Vi har längtat.

Trevlig helg o allt sånt

Kramar från

Åsa -  en helt vanlig tjej med ljust hår, en fin familj och ett alldeles underbart men annorlunda liv.