En kärleksförklaring...

till något så enkelt men väldigt välkommet för mej. Vardag! 
En simpel måndag, när allt funkar som det brukade i Sverige. Klockan skriker 05.30, trött som en björn, barnen sega som små råttor. Håret på ända, mjölken tar slut. Vart är min kalender?


Sen ska tvätten vikas, lakan manglas (not) tavlor spikas upp, brev ska skrivas, papper läsas och mat planeras. Läxor! Prat o fika med eftermiddagsdåsiga barn. Jäklar, toapappret är slut. Tar min älskade forrd (måste på alla sätt klema lite för den nu när basse är borta, ifall, peppar peppar).
Svischar in på Harris Teeter, plöjer fram till pappershyllan, har mitt Harris Teeterkort redo i fickan, och yes, plastic-bag is ok. Hem, kastar mej över spisen, snor ihop en världsasnabb o god spagetti-köttfärssås, jag vet hur jag ska krydda här nu, jag har fått köpt fler kryddor och japp, jag kokar pastan i klorvattnet från kranen. 
Plocka undan i köket, barnen leker cirkus eller nåt, torka torka. O sen fram med hela kylskåpet igen, lunchboxar ska göras. Städa undan en gång till, tar ett glas juice (Tropicana i 7 literstetra typ) Trampar på ett blåbär, torkar upp, ser en chokladfläck vid bordet, torkar den med. 
Läsning i 35 min med Cajsa i engelsk bok. Lucas får spela nåt elektroniskt spel. Elden tänds. Borsta tänderna nuuuu. Godnatt, mamman älskar er. 
Efter 6 veckor här med diverse störande moment, en massa oro och sjukt mycket att lära sej kan en sketen måndag när allt funkar kännas som himmelriket. Jag tror att jag varit där idag. Min första vardag, en dag i ekorrhjulet. Jag är så glad för det!


Har inte ens fotat något men bjuder på en bild från Basses expedition i Polen, två timmar utanför Krakow, noll glamour där heller. Men middag, ensam gäst vid ett stort bord. Tre pers satt redan i lokalen när Basse kom, lokalen rymmer 400 människor cirkus. Jippi, tänkte dom nog när min man gled in, nu är vi fyra, nu är det fest. Drog igång en 80 talshit på max volym. Parrrrty. Roligare än så är det nog inte att resa omkring i världen. Stackars alla som reser i jobbet. 

Ser lite ensamt o tråkigt ut på nåt sätt

Dagens insikt, lärdomar och några frågor:

Skönt att krypa i bädd igen på morgonen.

Spindlar, har sett två, är dom farliga tros?

Väggarna här är som papper, har visst råkat spika igenom flera spikar när jag satte upp tavlor, förlåt husägarJeff.

På fredag o lördag ska det bli 26 grader här. Kattsingen vad fränt att ha vardag o charterresavarmt på samma gång. ( jag vet att jag kommer få äta upp det där, i sommar, men njuter nu.)

Jag hittar inga skor, vill ha exakt på pricken lika dana som jag slitit ut. Köpt i tyskland, tusen år sen, finns inte här. Hm

Tack-kort skickat till fest-värd o värdinna. Duktiga jag, o mail skickat till norsk-amerikanska våffelparet.

Jag gör åt väääldigt mycket frimärken här, väldigt mycket och många. Det är en viss känsla i att skriva brev, för hand. På papper. Jag gillar.

Funderar på att börja rida igen. Vet en annan som blir glad. Ponnyn Cajsa

Min granne sa att jag borde odla tomater, kanske jag skulle göra? O basilika. 

Sen vill jag kasta en känga på/till alla amningsfacister. Jag blir bara trött o arg. Låt folk göra som dom vill och det som dom mår bäst av. Det kan inte vara meningen att man ska utplåna sej själv, med risk för hälsan bara för att man SKA O BÖR amma. Skämmes, vi lever 2011 va?

Jag har slutat amma, för 10 år sen eller så.

(jag kände att jag blev lite ilsk där, och tog i, hoppas jag inte trampar nån på tårna bara)

Spelet Smurfville på Cajsas mobil är boven till konstant urladdat batteri. Skäms smurfarna.

Det godaste som finns ibland måste vara iskall avslagen cola utan klorsmaksis men med citron. Jammi.

Spotify har upptäckt att jag är lurig, har svensk adress på kontot, o betalar med amerikanskt visakort. Jäklars, jag vill ju ha alla svenska men engelska versioner på låtarna, hardcore utan krusiduller liksom. Jag tar strid.

Aha, värmen från elden stiger till övervåningen. Jag har mysig temp här nere, med lite eld och flammor. Barnen hade 79 farenheit där uppe såg jag visst. Det är 26 grader C, o barnen gillar att sova svalt. Ahaaa, jag hajjar nu. Sluteldat för mysfaktorns skull. Sorry.

Oppsidajsi, jag kan skriva hur mycket som helst verkar det som. Sammanfattningsvis bara:

Leve vardagen och varmt välkommen till The Stroem family.

Åsa - kär