Dragen i näsan och andra lärdomar

Jag gillar värme, tror att jag har ett uppdämt behov eller så har jag bott i en öken i tidigare liv. I vilket fall tvärnjuter jag varje varm dag. Jag strosar omkring i min vardag i shorts. Benen är tillräckligt solbrända för att det inte längre ska se smaklöst ut, ett par blottade Åsa-ben modell askgrå genomskinliga är annars ingen vacker syn. 


Har jag inget planerat får jag inget gjort heller. Hade en rush på morgonen men sen då? Tar mej mååånga minuter att ställa in ett glas i diskmaskinen, och att spontanbyta lakan i sängen känns övermäktigt. Jag är en person som funkar allra bäst under press o stress helt klart. Där har jag en annan sak jag måste lära mej att hantera. 


Basse fick ett uppiggande mail igår kväll, bilfirman meddelade att dom ev kunde tänka sej att låta oss hämta bilarna trots avsaknad av riktigt körkort. Heliga makaroner vad roligt tyckte vi. Tänk om, tänk om... Sprittande förväntansfull känsla har följt oss idag. Men! Såklart kommer det ett men här. I eftermiddags kom det ytterligare ett mail: Mr Stroem. Jag har av misstag skickat ett mail till dej om att du kunde få hämta ut dina bilar..... Det skulle till min kund i Houston. Ber allra ödmjukast om ursäkt. Men ååååå, kattsingen med. Snuvad? Vi, japp! Tids nog får vi våra bilar.


Basse har fått bytt ut sin strandraggarjeep mot en annan SUV, den röda jeepen kändes lite för spattig att åka till granndelstaten med, han far imon, på miniresa över en natt. Helt ok, både nya hyrbilen o att vara ensam.


Hyrbilsfirman låg på den lokala flygplatsen, en privatflygare-flygplats. Jag lovar, det var den minsta flygplatsen jag har sett. O då har jag sett många airports. Om man säger så här, min puls var normal, inget pirr i kroppen och verkligen inte en endaste flygplatstår.

Så här liten, jag stod i dörren o fotade. Gullig ju.
Tycker också att Lucas ser ut som en tonåring på bilden, vad
är det som sker?

Middag på restaurang, bara för att vi kan. Gott.


Lärdomar:


Cajsa gör vad som helst för att få se djur. Idag följde hon med en pojke hem för att se på hans nya små-djur. Typ en hamster. Dom hade jättestökigt hemma, o 13 djur. Hans brorsa hade blivit skjuten i magen av flera skott. Av en softairgun skulle det visa sej sen. Tur!


Allt är inte större i Amerika, en del flygplatser är minimala


Vi har fått tag i skolans bästa o gulligaste hjälplärare till Lucas. Mrs Queen. Hon är otrolig! 
Och jobbar extra som hjälpfröken, vilken tur vi har.


Tenniskskola ska jag gå på, det ska bli kul


Skolböckerna här hemma är många, har svårt att ha koll på alla. Böcker i högar. Kan nästan bygga upp ett privat bibliotek.


Tack vare att jag skriver blogg innan jag somnar har jag fortfarande inte läst en enda bok sen vi kom hit, o det är anmärkningsvärt.


Lunch-date på torsdag o fredag, ser fram emot


Japan, jag blir så bedrövad. Är så jobbigt att jag inte klarar av att hantera mer än lite i taget, jag stänger av liksom. Arma människor och arma land. 


Jag saknar Maiken o Bianca väldigt mycket. Är rädd att jag ska förvandlas till obetydlig för dem, att dom nästan ska glömma bort mej, hjälp.


Ögonbrynen bleks av solen, får färga dem väldigt ofta, helt oglammigt hemma i mitt eget badrum, av mej själv och utan svala bomullstussar och knepig spamusik.


Lemonad är gott.


All mat här är inte onyttig som jag trodde. Jag kommer inte att få skörbjugg, var rädd för det.


Sist vill jag bara visa en teckning vi har fått, skrattar bara jag går förbi den.

Helt underbar, tack snälla Nils!

Ha en bra dag ni alla, o jag önskar mej själv en god natt på samma gång

Åsa- inte bara mamma, jag är moster och faster också, med nya ögonbryn.