torsdag 7 april 2011

Städtant och en stark flicka...

Jag städar, skurar. Vi borde nog ha skurat bort all skit som satt i huset när vi flyttade in. Borde ja, men det har vi inte. Det är så ingrott o groteskt så att man bara vill fly ut här i från, illvrålandes. Sätta sej i en solstol och läsa en Quick-start-guide för min bil istället. Men jag hänger i, skurar, lyssnar på webradio. Mixmegapol. Strömavbrott i den svenska huvudstadens tunnelbana. Chans till romans, o det blev ett ja. Kul!

Tänker lite också. På olika saker, goda saker mest. Lättare att leva då. När inte barnen är här tänker jag extra mycket på hur starka dom är, tappra. Modiga. Ihärdiga. Dom har ju inte valt detta livet, det har vi vuxna gjort. Deras värld är ju så mycket mindre än vår, det räcker med små saker för att dom ska vara glada o tillfreds. Vuxna kräver så mycket mer på nåt sätt. Ibland önskar jag att jag fick vara barn, vore skönt att nöja sej med en hög pennor, en back med Lego. Sitta på mitt rum o skrota, nöjd, glad och tillfreds för att familjen var samlad, ha mys. Jag beundrar barn, jag älskar alla glada härliga ungar som på olika sätt förgyller mitt liv. Tacksamma barn, barn som ger något av sig själv. Barn som skrattar. O alla modiga barn som finns i världen. Tänk vad många som kämpar för sin överlevnad, eller som är mobbade, eller far illa i sitt hem? Usch. Jag har två tappra i mitt eget hem, stolt för det.

Knorvhår på en skolavslutning



Foto i skolan idag, Cajsa vill vara fin. O det tycker hon att hon är när vi har knorvat håret. En knorv är när man tvinnar håret o snor ihop till en... knorv, som sitter över natten. Blir grymmelockigt. Cajsa älskar knorv, ser roligt ut på henne. Vita afro korkskruvar. Annorlunda.
Sa till henne att dom andra inte så snälla barnen på skolan kanske kunde komma (sie hat kommen können, tyskt infall bara) att reta henne. Det spelar ingen roll för mej, jag vill vara fin. Jag tycker att jag är fin med knorvat hår.
Så vi knorvade, o japp, afro i morse. Fin Cajsa. Hoppas att skolan går bra, o att hon får känna sej fin hela dagen.

Lurreburr o Cajsamajsa! Ni är mina idoler, älskar er till månen o tillbaks.



Åsa - världsförälder, stolt som katten och tacksam

5 kommentarer:

  1. Adorable! Så söt hon var i knorvat hår! Kan du komma hit och knorva mitt också?

    /karin

    SvaraRadera
  2. Vilka jättesöta barn du har!!
    Knorvorna är ju bara som en liten ängladröm!

    Tänkte bara säga tack för alla fina kommentarer du lämnat på min blogg.
    Jag blir mer än gärna din mentor här in da US of A. Det är en ära!! Ska genast länka upp dig på min sida så att jag lätt hittar dig!!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Annika, vad rar du är, tusen tack. Jag tycker att din blogg ge så mycket, du är klok, o skriver massvis av saker som jag kan tänka lite extra på och saker jag kan lära mej. Vi syns i maj, det ska blir kul att träffa dej o de andra flickorna, ser fram emot!
    Kram till dej!

    SvaraRadera
  4. Tösabiten, tack snälla. Jag kan komma i knorva om jag får en ostmacka! Det är inte alls svårt, kan förklara lite noga om du vill veta?

    Kram till dej!

    SvaraRadera
  5. Åh vilket fint knorvhår!
    Det känns som att jag kan ta på känslorna när jag läser det du skriver och jag har fällt mer än en tår när jag tänker på hur tappra och modiga dina barn är! De är superduktiga och verkar väldigt kloka! Tids nog (och det tar nog inte så lång tid) blir det här nya livet vardag för dem!

    kramar

    SvaraRadera

Tack snälla för att du tar dig tid att kommentera, blir glad!