Jaha, helt plötsligt var den här. Dagen D, dagen då jag ofrånkomligt och lite motigt fick gå till skols och öva på min nya tjänst som bibliotekarie. På en bautastor skola fylld med truliga tonnisar och en Lucas som skäms ihjäl. I en skolmiljö där jag inte kan rutiner och i ett land där jag inte kan språket. Jo, en latte kan jag beställa, chitchatta med grannar klarar jag men hänvisa en finnig stressad långskånk från åttonde klass till hyllan med uppslagverk där han bör finna information och atomklyvning, det vet i katten om jag är lika säker på. O vart kan dom signa upp sig för böckerna om The hunger games? När fru bibliotek berättade om the hunger games tolkade jag det som ett dataspel man kunde signa upp sig för och spela på biblioteket, men se där hade jag fel. Det är illpoppis böcker tydligen, som man har ett kösystem för att få låna. Och hu, jag ska dessutom kräva in böter från eftersläntrare också, vara med och ledsaga skolbarn om utifall att: 1. Lock down larm går. Det är om en inkräktare med vapen kommer in på skolan eller om en bomb hittas. 2. Vid tornadolarm eller övning 3. Brandlarm eller övning. Huj! Oroa er inte barn små, tant Åsa ska rädda er ur diverse katastrofer. Jag har koll, ni kan lita på mej. Seså, don't cry.
Vi var sådär en 15 kvinnor/tjejer/damer som var på träning i bibblan idag. Någon, absolut inte jag, tyckte att vi skulle presentera oss inför varann. Vi gjorde det mest logiska. Ställde oss i en bibblanring. (om jag blundar o känner efter lite tror jag att vi höll varandras händer också medan lägerelden sakta falnade i den ljumma augustinatten, månen blänkte, stjärnor gnistra o glimma. Alla sova i enslig gård gott in till midnattstimma... Eller så)
Det var Pam, Debbie, Sharon, ms Kipper o sen jag. I sista sekund innan jag öppnade munnen for ett avgrundsvrålaktig nääääää, varrrförrrr? genom min kropp. Följande presentation/dialog utspelade sig:
Hej, maj nejm is Asa and aj häv a boy...
Excuse, what was your name again? Orsha?
Hej, no Asa.
Are you saying Aurssa?
No, his nejm is Lucas, in 6th grejjjd.
Is your name Lucas?
Yes, vi movd here fråm Sweden
Ohhhh, are you from Sweden? I love Sweden! Next to France, right?
Yes, he is in mrs Huffelpoffs class.
Nice to meet you Rosahnna, welcome.
Tack så mycket.
Ungefär sådär, sen fortsatte Laura, Penny och Evolynn o dom andra flickorna sina megaproffsiga presentationer på sitt amerikanska övertygande sätt.
Jag tror att bibblantjänsten kommer göra mej gott. Jag ska i flygande fläng checka in o ut böcker, artighetsprata och lära mej massvis. Kommer bli så bra så bra. Nästa fredag kör jag igång. Ger mig inte förrens jag är den bästa o snabbaste o mest uppskattade bibblantanten i världshistorien. Sån är jag, o glad ska jag vara o ha håret i knut och platta skor.
Känn på det ni!
Åsa - fan of Rydberg och en äkta bokmal
onsdag 31 augusti 2011
tisdag 30 augusti 2011
När katten är borta och själv är bäste dräng...
För att göra en kort historia lite längre så var det på det här viset.
Mina naglar är mitt heligaste, mina skötebarn och min hobby kan man säga. Jag pysslar o filar och tar hand om dem på allra bästa sätt. Starka ha de blivit av att bli matade med goda oljor och noggrann skötsel sedan tusen år tillbaks. Jag är också världsabäst på att få vilket nagellack som helst att sitta i veckor. Och nope, ingen annan får fila eller fixa med dem, bara jag. Learning by doing liksom.
För ett par veckor sedan så bröt jag en nagel, o då menar jag inte att en flisa gick av eller ett hörn eller så utan den gick av på mitten. Jag o Cajsa hade bus och vips så stod nageln rakt ut i 90 graders vinkel. Heliga makaroner vad ont det gjorde, nästan så jag svimmade.
Kolla här vad ont:
Men skojjar ni, hur ont gjorde inte det här? Blödde i evigheter, o så fort jag böjde lite på ringret gjorde det skrikont. Efter så där två veckor började nagel växa lite men hmmm... Jag klurade länge o väl. Ska jag ta ner alla andra naglar till hälften eller ska jag fejka en nagel. Klurigt. Jag gjorde det enda rätta, åkte till min thailändare som tar hand om mina fötter o sa Hilfe, help, do something. Han satte på en lösnagel, ser ganska ok ut, får se hur länge jag står ut med den. Okejjjjj. När jag ändå var där med byxorna nere tänkte jag vara spontan o crazy och be dem göra en soak off lackning, en Shellacklackning eller som det också kan kallas, Gelish. Ett nagellack som man härdar i en blå lampa. Sitter som berget, glansen håller i evigheter och det ska tydligen inte skada nageln så värst mycket. Fransk manikyr är lite trist att lacka tycker jag, o eftersom fötter har franska tår måste händer ha. Sagt o gjort, han lackade o härdade det där lacket. Kom hem, synade spektaklet. O nooo skrek jag i högan sky. Varför kan dom inte göra nånting helt perfekt och ordentligt för. Kladdigt, snett o klumpigt. Arrrggghhh, 33 dollar + tip och jag var missnöjd. En nagel hade dessutom en bubbla i lacket, den sprack dagen efter och vips hade jag ett stort hål på tumnageln. I lacket alltså.
Igår tog jag steget in i UVlampavärlden. Köpte ett kit med Shellack o en lampa. Här ska testas. Basse är ju bortrest, lampan drivs med ström och vad? Något annorlunda o nagelkul kan jag få ha emellanåt. (det rör sig inte heller om en stor investering heller, en middag på restaurang för Strömmings eller så, med lite extra vin och förrätt)
Testilitest, underbart enkelt sätt att få glamhård fransk manikyr. Inte svårt, inte tidskrävande och långtifrån så slarvigt som min thaiman gjorde det. Jag är ju för himlans fiffig och härlig när jag är på det här humöret. Åsa -thaimannen 1-0. O då får man ju också tänka på att detta var första gången för mej. Halleluja!
Resultat:
O nu kära LL, lova att du inte säger upp släktskapet med mig för att jag är ytlig och SHF-aktigt... ;-)
Åsa - nagelnörd o stesig
PS: o sen att det är ett mindre hellmutt att får bort skiten är en annan historia. Om två tre veckor sitter jag med fingrarna i acetonbad och förbannar mej själv. Fram till dess ska jag njuta av att grejjat det själv. Med min egna söta lilla UV-lampa.
Mina naglar är mitt heligaste, mina skötebarn och min hobby kan man säga. Jag pysslar o filar och tar hand om dem på allra bästa sätt. Starka ha de blivit av att bli matade med goda oljor och noggrann skötsel sedan tusen år tillbaks. Jag är också världsabäst på att få vilket nagellack som helst att sitta i veckor. Och nope, ingen annan får fila eller fixa med dem, bara jag. Learning by doing liksom.
För ett par veckor sedan så bröt jag en nagel, o då menar jag inte att en flisa gick av eller ett hörn eller så utan den gick av på mitten. Jag o Cajsa hade bus och vips så stod nageln rakt ut i 90 graders vinkel. Heliga makaroner vad ont det gjorde, nästan så jag svimmade.
Kolla här vad ont:
Men skojjar ni, hur ont gjorde inte det här? Blödde i evigheter, o så fort jag böjde lite på ringret gjorde det skrikont. Efter så där två veckor började nagel växa lite men hmmm... Jag klurade länge o väl. Ska jag ta ner alla andra naglar till hälften eller ska jag fejka en nagel. Klurigt. Jag gjorde det enda rätta, åkte till min thailändare som tar hand om mina fötter o sa Hilfe, help, do something. Han satte på en lösnagel, ser ganska ok ut, får se hur länge jag står ut med den. Okejjjjj. När jag ändå var där med byxorna nere tänkte jag vara spontan o crazy och be dem göra en soak off lackning, en Shellacklackning eller som det också kan kallas, Gelish. Ett nagellack som man härdar i en blå lampa. Sitter som berget, glansen håller i evigheter och det ska tydligen inte skada nageln så värst mycket. Fransk manikyr är lite trist att lacka tycker jag, o eftersom fötter har franska tår måste händer ha. Sagt o gjort, han lackade o härdade det där lacket. Kom hem, synade spektaklet. O nooo skrek jag i högan sky. Varför kan dom inte göra nånting helt perfekt och ordentligt för. Kladdigt, snett o klumpigt. Arrrggghhh, 33 dollar + tip och jag var missnöjd. En nagel hade dessutom en bubbla i lacket, den sprack dagen efter och vips hade jag ett stort hål på tumnageln. I lacket alltså.
Igår tog jag steget in i UVlampavärlden. Köpte ett kit med Shellack o en lampa. Här ska testas. Basse är ju bortrest, lampan drivs med ström och vad? Något annorlunda o nagelkul kan jag få ha emellanåt. (det rör sig inte heller om en stor investering heller, en middag på restaurang för Strömmings eller så, med lite extra vin och förrätt)
Testilitest, underbart enkelt sätt att få glamhård fransk manikyr. Inte svårt, inte tidskrävande och långtifrån så slarvigt som min thaiman gjorde det. Jag är ju för himlans fiffig och härlig när jag är på det här humöret. Åsa -thaimannen 1-0. O då får man ju också tänka på att detta var första gången för mej. Halleluja!
Resultat:
O nu kära LL, lova att du inte säger upp släktskapet med mig för att jag är ytlig och SHF-aktigt... ;-)
Åsa - nagelnörd o stesig
PS: o sen att det är ett mindre hellmutt att får bort skiten är en annan historia. Om två tre veckor sitter jag med fingrarna i acetonbad och förbannar mej själv. Fram till dess ska jag njuta av att grejjat det själv. Med min egna söta lilla UV-lampa.
måndag 29 augusti 2011
Basse på världsturne
Idag har han, min fina man, åkt hem till Sverige - igen! Hem hit på fredag och iväg på nästa måndag igen. Så där kommer det hålla på ett tag framöver. Stackars Basse! Vi hade en supernajs helg planerad i Atlanta med universitetfootball, hotell, drinkar, barn i baklucka på gammal veteranbil, match-tröjor o glam men det fick vi ställa in nu på grund av FÖRETAGET! Vi som skulle få en mysig och händelserik helg tillsammans, något vi mer än nånsin behöver. Men nu sitter jag här ensam. Inte helt ensam såklart, både barnen o Gästjonas är här men ni förstår va?
Ibland blir jag uppriktigt trött på företaget som styr våra liv, när vi kan äta middag, när vi kan åka på weekendtrip, när Basse är glad o tillgänglig. Ibland är priset för högt. O japp, jag är less. Det är värre för Basse såklart, mycket värre. Men varje ryggsäck är tung nog för den som ska bära den liksom. Jag lovar, jag kommer ändå kunna vända detta till något positivt, det kan jag alltid men just nu känns det lite tungt. Så här mycket ensam, på flera olika plan, det var aldrig tanken att jag skulle vara. För även om jag har vänner och bekanta här omkring i vårt nya hemland så är det ju Basse jag vill ha här hemma hos oss, dag ut o dag in. Vi är familj och jag saknar honom. Medaljens baksida kanske nån tycker. Ja, så är det kanske.
Åsa - liten på jorden idag :-(
Ibland blir jag uppriktigt trött på företaget som styr våra liv, när vi kan äta middag, när vi kan åka på weekendtrip, när Basse är glad o tillgänglig. Ibland är priset för högt. O japp, jag är less. Det är värre för Basse såklart, mycket värre. Men varje ryggsäck är tung nog för den som ska bära den liksom. Jag lovar, jag kommer ändå kunna vända detta till något positivt, det kan jag alltid men just nu känns det lite tungt. Så här mycket ensam, på flera olika plan, det var aldrig tanken att jag skulle vara. För även om jag har vänner och bekanta här omkring i vårt nya hemland så är det ju Basse jag vill ha här hemma hos oss, dag ut o dag in. Vi är familj och jag saknar honom. Medaljens baksida kanske nån tycker. Ja, så är det kanske.
Åsa - liten på jorden idag :-(
Ströms testar Universal Studios och min karriär som världsreporter....
En helg går så fort, hänger inte riktigt med i svängarna. Och om möjlig går tiden ännu fortare när man har besök vilket vi fortfarande har. Jonas shoppar på, han njuter av sol och trevligt sällskap... Men det var ju alldeles nyss fredag liksom. Man kan ju också välja att se det som ett tecken på att man har roligt. Eftersom jag allt som oftast är klämkäck och positiv så väljer jag att se det så. Vi har haft en sjujäkla rolig helg med andra ord.
Nu är det en vecka sedan vi kom hem från vår Floridatrip, o jag har ännu inte presenterat testresultatet från vår dag på Universal studios. Fy på mej, det var lite dåligt kan man tycka ju. Men det finns skäl, i allafall ett alibi kan man säga. Irene heter hon/den/det. Jag fick frågan om jag ville bli intervjuad av nyhetesbyrån TT ang Irene och det sa jag snabbt som ögat ja till, såklart. Det finns en liten del av mig som drömmer om att bli korre, o vilken chans jag fick där på en gång. Tänk att få höra via en knastrig lina. Sprak sprak, o nu över till vår utsända värlsreporter Åsa Ström, direkt ifrån Glasgow. 3 2 1, online. Här står jag nu i Glasgow... Ni förstår va? Hur som helst, jag blev uppringd av TT och hade en trevlig pratstund om hur vi, som svenskar boende i USA men utanför katastrofområdet ser på stormen. Easy peasy, ett par fem minuter varade min karriär. Roligt, trots allvaret Irene drar med sig. Så var det med det! Men upprymd var jag av min låtsasutrikeskorrekarriär och levde på det resten av dagen och kunde inte riktigt varva ner för att vara oberonde testsammanfattare. Nu har jag landat o lämnat min korreroll bakom mig så....
Här kommer Ströms testar Universal studios.
Dag 3, lite mindre pigga på morgonen, inte lika entusiastiska men ändå förväntansfulla packade vi återigen in oss i bilen o for mot Orlando. Nöjesparken (Seaworld) dagen innan hade på något sätt tömt ur allt driv och alla förhoppningar ur min lilla kropp. Nu var det "bara" Universal som skulle besökas. Men det var inte så bara det, ärlig talat.
I vanlig ordning hade vi förköpt biljetter, o det var smart, både ur ekonomisk synpunkt och ur kö-synis för det var långa köer i biljettluckorna. Ströms - Universal 1-0
Av någon anledning blev vi helt rådvilla och förvirrade så fort vi fick en karta i handen. Var ska vi börja, vart är norr. Hur gör vi helt enkelt? Vi hade köpt biljetter till Universal Studios och Island of adventures. Två parker i en kan man säga men med två separata biljetter. Vi hade köpt kombo och kunde gå in på båda och det tror jag absolut man ska göra, se dessa båda parker. Den första, US, var inriktad på film o figurer kan man sammanfatta det hela, en stort område med avancerade attraktioner med välkända figurer i centrum. Det var varmt, så in i bängen faktiskt. Konceptet glamoursvettas försvann så fort vi klev ur bilen. Det rann överallt, ÖVERALLT! Efter ett tag vande jag mej vid värmen och fukten kändes det som, tack o lov. Vi mjukstartade vår dag med ET-äventyret. Som ett spöktåg fast med ET-tema. Gulligt o lite fint så där. Därefter köade vi i trekvart för att få åka den nyaste "attraktionen" på US, The Simpsons ride. O det var värt väntan kan jag lova, något av det häftigaste jag upplevt. Jag kan inte riktigt förklara, det var ingen bergodalbana utan man satt i en vagn i ett stängt rum, framför vagnen visades film på stor duk och vagnen rörde sig på alla möjliga sätt. Som 3D film. Svindel och pirr i magen, skratt och krampaktig fasthållning i stången som spänts ner över knäna. Hur kul som helst, för alla i familjen.
The Simpsons får 4 av 5 Strömmings. Väntan var lite lång, i alla fall tills man kom in i byggnaden. Därefter var väntan som en del av showen på något sätt. Underhållning och skratt. Snyggt gjort. Själva åkturen i vagnen med film framför näsan låter sådär kul antar jag med jag lovar, det var aparoligt.
O så där fortsatte det, Men in black, Hajen, middag på Hard rock Cafe och som avslutning Shrek-film i 4D. Lång kö, varmt o klibbigt. Underhållande väntan och för-show innan biofilm. Snyggt gjort, verkligen. Att filmen var i 4D innebär 3D + andra effekter. Stolar som skakar, vatten som sprutas, blåst på benen osv. Väldigt roligt och lite läbbigt på samma gång, absolut en helt ny dimension. Jag gillar!
Shrek i 4D får av mej 5 -. Minus för att en gubbe var så krånglig i kön och för att jag passar så där i illgröna 3D glasögon. 5 för att fimen var rolig, hur kul som helst, o för att effekterna var grymma. Jag hjärtar Shrek!
Universal Studios får som helhet 4 strömmings av fem möjliga. Snyggt ,rent, gott om vattenhål. Hade förväntat mig ett lite mer skabbigt ställe men överlag var det fräscht och up to date tycker jag. Det fanns också ett par bergodalbanor men dessa testade vi inte. Maten var god på Hard rock Cafe, hade nästan glömt bort hur det var på HRC. Gott faktiskt, helt ok pris och tuffa rocksaker på väggarna. Salladen jag åt var topp notch. Har kopierat och gjort hemma, gott!
Halva dagen hade gått, dags att byta park. Generösa öppettider, kunde roa oss fram till 22 och det gjorde vi, utan problem.
Island of adventure. En park inriktad på lite annat. Ett stort barnområde som heter Seuss landing, med karuseller o mindre läskiga åk, o andra ormåden med läbbiga åkgrejjer, ganska många vattenåk som tex Jurassic park o the Lost continent o sist med inte minst The Wizarding world of Harry Potter. Hela parkens supermagnet. Med all rätt. Att kliva rakt in i Hogsmeade, se o nästan känna kylan från snön på taken. Att vandra förbi Ollivanders trollspösaffär, höra en grodkör och fundera på om jag är sugen på en butterbeer. Bara den upplevelsen var ganska stor. Det tyckte nog alla andra också, för i herr Potters land, där var det knökamycket folk, på gränsen till hysteriskt. Att sedan ta sig in i Hogwarts och köa i en timme för att få åka kvast med Harry, det var stort det med.
Den största attraktionen var Harry Potter and the forbidden journey. En hisnande upplevelse i 4D igen, sittandes i en slags vagn som följde efter en kvastflygande Harry P. I rasande tempo, ner o upp o sväng. Drakar som sprutar fnys, spindlar som skvätter vatten och tvära kast. Galet, helt sjukt galet, hade kramp i tårna efteråt.
Köandet till denna kvast-tripp, det gick igenom slottet i ett sakta mak, men det hände hela tiden något så tiden gick ganska så fort ändå.
Nu är det en vecka sedan vi kom hem från vår Floridatrip, o jag har ännu inte presenterat testresultatet från vår dag på Universal studios. Fy på mej, det var lite dåligt kan man tycka ju. Men det finns skäl, i allafall ett alibi kan man säga. Irene heter hon/den/det. Jag fick frågan om jag ville bli intervjuad av nyhetesbyrån TT ang Irene och det sa jag snabbt som ögat ja till, såklart. Det finns en liten del av mig som drömmer om att bli korre, o vilken chans jag fick där på en gång. Tänk att få höra via en knastrig lina. Sprak sprak, o nu över till vår utsända värlsreporter Åsa Ström, direkt ifrån Glasgow. 3 2 1, online. Här står jag nu i Glasgow... Ni förstår va? Hur som helst, jag blev uppringd av TT och hade en trevlig pratstund om hur vi, som svenskar boende i USA men utanför katastrofområdet ser på stormen. Easy peasy, ett par fem minuter varade min karriär. Roligt, trots allvaret Irene drar med sig. Så var det med det! Men upprymd var jag av min låtsasutrikeskorrekarriär och levde på det resten av dagen och kunde inte riktigt varva ner för att vara oberonde testsammanfattare. Nu har jag landat o lämnat min korreroll bakom mig så....
Här kommer Ströms testar Universal studios.
Dag 3, lite mindre pigga på morgonen, inte lika entusiastiska men ändå förväntansfulla packade vi återigen in oss i bilen o for mot Orlando. Nöjesparken (Seaworld) dagen innan hade på något sätt tömt ur allt driv och alla förhoppningar ur min lilla kropp. Nu var det "bara" Universal som skulle besökas. Men det var inte så bara det, ärlig talat.
I vanlig ordning hade vi förköpt biljetter, o det var smart, både ur ekonomisk synpunkt och ur kö-synis för det var långa köer i biljettluckorna. Ströms - Universal 1-0
Av någon anledning blev vi helt rådvilla och förvirrade så fort vi fick en karta i handen. Var ska vi börja, vart är norr. Hur gör vi helt enkelt? Vi hade köpt biljetter till Universal Studios och Island of adventures. Två parker i en kan man säga men med två separata biljetter. Vi hade köpt kombo och kunde gå in på båda och det tror jag absolut man ska göra, se dessa båda parker. Den första, US, var inriktad på film o figurer kan man sammanfatta det hela, en stort område med avancerade attraktioner med välkända figurer i centrum. Det var varmt, så in i bängen faktiskt. Konceptet glamoursvettas försvann så fort vi klev ur bilen. Det rann överallt, ÖVERALLT! Efter ett tag vande jag mej vid värmen och fukten kändes det som, tack o lov. Vi mjukstartade vår dag med ET-äventyret. Som ett spöktåg fast med ET-tema. Gulligt o lite fint så där. Därefter köade vi i trekvart för att få åka den nyaste "attraktionen" på US, The Simpsons ride. O det var värt väntan kan jag lova, något av det häftigaste jag upplevt. Jag kan inte riktigt förklara, det var ingen bergodalbana utan man satt i en vagn i ett stängt rum, framför vagnen visades film på stor duk och vagnen rörde sig på alla möjliga sätt. Som 3D film. Svindel och pirr i magen, skratt och krampaktig fasthållning i stången som spänts ner över knäna. Hur kul som helst, för alla i familjen.
The Simpsons får 4 av 5 Strömmings. Väntan var lite lång, i alla fall tills man kom in i byggnaden. Därefter var väntan som en del av showen på något sätt. Underhållning och skratt. Snyggt gjort. Själva åkturen i vagnen med film framför näsan låter sådär kul antar jag med jag lovar, det var aparoligt.
O så där fortsatte det, Men in black, Hajen, middag på Hard rock Cafe och som avslutning Shrek-film i 4D. Lång kö, varmt o klibbigt. Underhållande väntan och för-show innan biofilm. Snyggt gjort, verkligen. Att filmen var i 4D innebär 3D + andra effekter. Stolar som skakar, vatten som sprutas, blåst på benen osv. Väldigt roligt och lite läbbigt på samma gång, absolut en helt ny dimension. Jag gillar!
Shrek i 4D får av mej 5 -. Minus för att en gubbe var så krånglig i kön och för att jag passar så där i illgröna 3D glasögon. 5 för att fimen var rolig, hur kul som helst, o för att effekterna var grymma. Jag hjärtar Shrek!
Universal Studios får som helhet 4 strömmings av fem möjliga. Snyggt ,rent, gott om vattenhål. Hade förväntat mig ett lite mer skabbigt ställe men överlag var det fräscht och up to date tycker jag. Det fanns också ett par bergodalbanor men dessa testade vi inte. Maten var god på Hard rock Cafe, hade nästan glömt bort hur det var på HRC. Gott faktiskt, helt ok pris och tuffa rocksaker på väggarna. Salladen jag åt var topp notch. Har kopierat och gjort hemma, gott!
Halva dagen hade gått, dags att byta park. Generösa öppettider, kunde roa oss fram till 22 och det gjorde vi, utan problem.
Island of adventure. En park inriktad på lite annat. Ett stort barnområde som heter Seuss landing, med karuseller o mindre läskiga åk, o andra ormåden med läbbiga åkgrejjer, ganska många vattenåk som tex Jurassic park o the Lost continent o sist med inte minst The Wizarding world of Harry Potter. Hela parkens supermagnet. Med all rätt. Att kliva rakt in i Hogsmeade, se o nästan känna kylan från snön på taken. Att vandra förbi Ollivanders trollspösaffär, höra en grodkör och fundera på om jag är sugen på en butterbeer. Bara den upplevelsen var ganska stor. Det tyckte nog alla andra också, för i herr Potters land, där var det knökamycket folk, på gränsen till hysteriskt. Att sedan ta sig in i Hogwarts och köa i en timme för att få åka kvast med Harry, det var stort det med.
Den största attraktionen var Harry Potter and the forbidden journey. En hisnande upplevelse i 4D igen, sittandes i en slags vagn som följde efter en kvastflygande Harry P. I rasande tempo, ner o upp o sväng. Drakar som sprutar fnys, spindlar som skvätter vatten och tvära kast. Galet, helt sjukt galet, hade kramp i tårna efteråt.
Köandet till denna kvast-tripp, det gick igenom slottet i ett sakta mak, men det hände hela tiden något så tiden gick ganska så fort ändå.
 |
| Minst roliga delen av köandet |
 |
| Svårt att fota i mörkt slott, men här är det rörliga tavlor. |
 |
| Skolsal, med Harry o co som i 3D. O här kom det snö helt plötsligt. |
 |
| Talande hattar.... |
Den här lilla Harry-trippen var faktiskt så cool att vi helt resolut valde att ställa oss i den lååånga kön åter en gång och uppleva/känna/se hela spektaklet igen. Bästa ever faktiskt. Kan nästan sträcka mig som att denna attraktion var värd hela inträdespriset. Underbart!
Harry Potter and the forbidden journey får av oss 5 ++ Strömmings av 5 möjliga. Ord kan inte beskriva, måste upplevas på riktigt. Om jag får möjlighet åker jag ner till Florida och besöker Island of adventure och åker denna attraktion så många gånger jag hinner på en dag! Eller så... Bäst var den iaf, ingenting var dåligt, inte ett smack.
 |
| Här är världens coolaste ride! |
Ja, så var det. En bra, ganska ansträngade dag i illvärme, med en ljudnivå som säkert är skadlig enligt socialstyrelsen. Grälla färger som sticker i sol-ljus. Att gå omkring i flipflopp i 11 timmar är inte det bästa heller, det sa min rygg iaf. Universal o Island of A var en härlig upplevelse, men stundom jobbig. Harry Potter var värd allt, där fick vi valuta för vårt knegande, stretande och kämpande i värme, i trängsel. För vår ihärdiga kö-moral, för alla tusen liter cola vi bälgade i oss. För genomsura kläder som dröp av oglamsvett. För trollstavstjat, för kaffelängtan. Harry - allt är förlåtet tack vare dej!
Söndagen ägnade vi åt bad i hav o pool, sol på näsan och laddning inför trip hem på eftermiddagen. Fyra dagar i Florida, på diverse nöjesparker, bra boende. Ett ganska stort hål i plånboken, lite sittskav av allt bilåkande men det bästa av allt. En piggare och lite mer med i matchen-Basse. Välkommen tillbaks älskling, välkommen tillbaks.
Tripp till Florida med GästJonas och besök på nöjesparker får av mej 4 + i helhetsbetyg. Ett minne för livet, åtminstone vissa saker, nyvunnen imponering för vad amerikanare kan åstakomma i turistväg. Basse back on track. barnen lyckliga och jag, jag har varit i himlen o vänt. Späckhuggarkärlek för livet. Tack, tack.
Åsa - fru Potter med löfte om att hålla inläggen lite kortare framöver. Förlåt!
PS: jag bjuder på specialtips nu.
Om man ska uppleva Universals två parker kan man gott o väl unna sig att vara där två dagar. Ska man dessutom uppleva Seaworld och NASA och kanske ännu fler parker, då tycker jag att man ska varva med en dag med sol o bad emellanåt för om man ska få full valuta och hinna smälta alla intryck är det nog bra med en dag off emellan varven.
Bra att ha en STOR börs.
Dricka tusen liter av vadsomhelst. Vi köpte souvenirmugg på universal som man sedan kan få påfyllt till billig peng. Samma fenomen fanns i alla parkerna vi besökte. Läskeblaskorgie big time.
Jympadojjor skönast.
Minmal handväska.
Tålamod.
torsdag 25 augusti 2011
Ströms testar Seaworld och en skolstart som tar kraft....
Seaworld... Ett för mej magiskt men ouppnåligt ställe att besöka när jag var 11. En osäker tanig blek tjej med glugg o lugg och illfula glasögon. En djurvän som gick direkt från stallet till skolans minidisco utan att få dansa (lustigt ju...) o som drömde om att få se en späckhuggare, klappa en delfin eller bara få åka långt bort till det exotiska landet Amerika. Seaworld skulle kunna infria alla dessa önskningar på en o samma gång. Att jag sen hade som topp-två dröm att ha en egen minigiraff i koppel att gå runt med på stan säger kanske en del.
Stora tvskärmar var en del av showen som inleddes med en tänkvärd och fin liten film. Späckhuggartränarna pratade lite, o som dom pratar! Ingen som stakar sig eller sjabblar bort sig här inte. Proffsigt och värdigt. O sen kom dom då, mina drömmars djur. Späckhuggare på led, i luften o under vattenytan, överallt såg jag svartvita skönheter. Och som jag grät, av ren o skär lycka, totalt tupp-skinnig, rys genom hela kroppen o nyp i armen för att säkerställa att jag inte drömde. Så himlans häftigt och stort. Vilken show, vilka djur och jäklar vad svårt att få de små rackarna på bild.
Showen höll på i ca 30 minuter, de som satt i soakzone blev ordenligt blöta. Späckisarna gjorde diverse tricks o roligheter. Jag var mållös, o alldeles tom efteråt. Bästa jag har sett, såklart, o en nyförälskelse. Jag är kär!
Av mig får Sjölejonshow 5 strömmings av fem, lite oväntat, väldigt snygg timing i showen och imponerande skådespeleri. Många härliga skratt, o fniss. Absolut ett måste!
Nu har jag varit där! Drömmen har levt med mig i massvis med år, saker har förändrats under tiden, glasögonen bytts ut, jag har fått fräknar, lagt ridstövlarna på hyllan och valt andra resmål som kanske varit lite mer coola för en vuxen Åsa. Men nu dök möjligheten upp, o jag var inte sen att hoppa på.
Bilturen från Daytona tog lite mer än en timme, jag var i min egen värld, pirrig och förväntansfull som ett barn o för mig varade trippen en evighet. Ville fram. Och fram kom vi!
Biljetterna hade vi så påpassligt, vuxet och pretto men också fiffigt nog betalat och skrivit ut i förväg. På det viset sparade vi en slant, närmare 8 dollar per person. Priset för Seaworld endast var 72 dollar per huvud + tax o andra avgifter på nätet.
Inne på parken, när jag torkat glädjetårar bara av att passera GÅ så grabbade vi en karta för att få en överblick över området. Ganska stort ställe, men inte övermäktigt. Kartan var svår att tyda dock. Vi satsade på att titta på showerna som går på fem olika ställen i parken, var o en med olika inriktning och olika djur som huvudrollsinnehavare. Showerna ingår i bijettpriset och arenorna rymmer massvis med människor. Först ut var såklart späckhuggarshowen One ocean. Jag var helt stissig och nervig, o kattsingen, i så god tid har jag aldrig nånsin varit till något. Ooops.
 |
| De första 15 raderna ligger i soakzone, gissa varför? Där satt inte vi.... |
 |
| Ord överflödiga ju |
Jag ger One ocean 5 dubbelplus strömmings av 5 möjliga. Inget var dåligt, absolut inget. Har bara ett tips när det gäller den här uppvisningen. Se till att någon annan fotar och se till att njuta.
Som en våt trasa, som en blöt fläck och som en tokkär tonåring gick vi vidare till show 2. Sjölejonen. Ingeting borde kunna mäta sig med späckisarna men se där har vi fel. Showen med dessa supertuffa djur var humoristisk utan att vara för mycket, duktiga tränare och en galet positiv stämning. Härligt och befriande, enkelt och sjukt roligt.
 |
| Ja men visst så är det ju lite... |
 |
| Ja, ser kanske inte mycket ut för världen, men bara så bäst! |
Vi var också på Delfinshow. Den var såklart något alldeles extra den med, med rovfåglar, papegojjor o cirkusmänniskor på rep o gungor. Vid det här laget var jag lite bortskämd med fina shower o fina djur så jag var lite blasé. Dumt, klart att delfinerna ska få högt betyg, såklart.
Delfin får (gissa....) 5 strömmings. Avancerad show med coola djur. Jag gillar!
Vi såg också en otrolig show med hundar o katter, så rolig, så duktiga. Kul o många skratt men mest frågor i mitt huvve, hur har dom lyckats dressera? Sevärd absolut.
I mellan shower, när vi inte gått vilse, tittade vi på andra djur, sköldpaddor, isbjörnar, hajar o jag vet inte allt. Fint, rent, intressant och imponerande. Två stora bergodalbanor, besöktes inte av Ström dock.
Vilken dag, ni kan inte ana hur glad o tacksam jag är över att ha fått uppleva Sw. Coolt ställe på alla vis. Ordning o reda, hyfsat mat, helt ok inträde, sol o familj samlad. Dagen får alltså 5 strömmings av 5 möjliga. Åk dit om ni har tid o möjlighet, ni kommer inte ångra er. Jag hoppas att jag nångång i framtiden kommer att besöka Seaworld ytterligare en, två eller kanske tre gånger. Bästa ever. O kanske, förhoppningsvis, o kanske möjligt, då har jag fribiljetter för det är en tjej i vår familj som har bestämt sig. Det är delfintränare hon ska bli. Hm.
I mellan shower, när vi inte gått vilse, tittade vi på andra djur, sköldpaddor, isbjörnar, hajar o jag vet inte allt. Fint, rent, intressant och imponerande. Två stora bergodalbanor, besöktes inte av Ström dock.
Vilken dag, ni kan inte ana hur glad o tacksam jag är över att ha fått uppleva Sw. Coolt ställe på alla vis. Ordning o reda, hyfsat mat, helt ok inträde, sol o familj samlad. Dagen får alltså 5 strömmings av 5 möjliga. Åk dit om ni har tid o möjlighet, ni kommer inte ångra er. Jag hoppas att jag nångång i framtiden kommer att besöka Seaworld ytterligare en, två eller kanske tre gånger. Bästa ever. O kanske, förhoppningsvis, o kanske möjligt, då har jag fribiljetter för det är en tjej i vår familj som har bestämt sig. Det är delfintränare hon ska bli. Hm.
Åsa - taming the wild
Ahh, just det, skolstart idag. Pirrigt, mamman grät när de små förväntansfulla blonda barnen for iväg i soluppgången i sina gula bussar. Tankar på dem hela dagen. O hem kom dom, glada och fulla med energi inför resten av läsåret. Mamman fick tusen o åter tusen papper att fylla i, registrera, läsa på och lära in. Skolbussar som var försenade till galenskap, yoghurtklabbiga lunchboxar och 40 frågor. Läxor, pengar som ska samlas in. Lärares namn som ska nötas in för jag lovar, Cajsas fröken heter inte Hufflepoff men nära, o Lucas heter inte Velcioped, men något liknande. Tänk om jag säger fel.... Vardagen är här och jag säger bara: välkommen vardag, välkommen. O jag önskar mej kontroll, smart papperssystem, välvässade pennor och lyckliga barn, tack!
onsdag 24 augusti 2011
Kennedy space center, eller NASA som jag säger...
Att köra härifrån Huntersville till Daytona beach i Florida tog ungefär 8 timmar inkl fyra stopp för diverse nödigheter. Helt ok tripp, barnen har inget emot att sitta still i tusen timmar, sova lite emellanåt och vara med o lyssna på mammans nya påfund Spotify-quiz. Hur kul som helst (tyckte iaf jag) Vi lyssnade på ett par podcastar med Filip o Fredrik också, o skrattade högt. Roliga pojkar det där, o galet allmänbildade.
Betyg på bilfärd: 3 strömmings av 5. Vägarna dåliga i South Carolina, trångt i baksätet och vägmaten sisådär. Det drar ner betyget.
Framme på Daytona beach vid midnatt, havet brusar o värmen är fortfarande maxad. Bodde på Daytona beach resort, i en lägenhet vi hyrt via en förmedling. Hotellet ligger på stranden, Pool ute o inne, gym, ball-rooms och en snygg o prydlig lägenhet med gott om plats och skööööna sängar. Vi betalade ca 110 dollar per natt, inkl alla skatter o tillägg o städning. För fem personer! Ett kap på alla sätt.
Betyg på boendet 5 strömmings av 5 möjliga. Kan inte bli bättre för familjen Taikon med gäst. Det finns dock en annan sida av mig som gärna bor på koncepthotell, eller på vräkiga glamhotell med överdådig frulle o där jag har klackskor och struken chic blus också men den Åsan var inte med på denna trip.
Nåväl, har hållt er på halster länge nog nu, här kommer äntligen Ströms testar NASA.
Smatter smatter i kameror, sen hopp på nästa buss.
Nästa stopp var på Apollo / V center som är en hyllning till Apollo-astronauterna och ett minnesmärke för månlandningen. Vi blev slussade genom rum, det visades film på ett sätt som gjorde att vi var helt med på att vi just i detta nu skulle få vara med om Apollo 11s uppskjutning. Helt otroligt häftigt, rummet vi satt vi skakade o vibrerade, lampor o gamla datorskärmar. Nedräkning och tjoff. Sen iväg till nästa rum. Ut i en stor sal där en raket hängde i taket, man fick känna på en sten från månen. Köpa souvenirer kunde man såklart, o prata med en livs levande fd NASA-gubbe.
Riktigt häftigt, lite läskigt och förmodligen enormt verklighetstroget. Köandet har dom löst på ett fiffigt sätt, små tv-skärmar överallt med intressanta inslag. Väntrum med otroliga för-shower med teknik som är av NASA-klass. Tv-skärmar som rör sig, ljud som dånar och golv som vibrerar. Bara väntan är en attraktion i sig. Uppskjutningen tog kanske 4 minuter, men det var häftigt och lärorikt. Nu vet jag lite mer om hur det är att fara rymdfarkost, o jag är övertygad om att det iaf inte är astronaut jag ska bli när jag blir stor. NASA får tjata bäst dom vill, jag kommer tacka nej.
Dagen var till ända, trötta, svettiga och lyckliga packade Taikons in sig i bilen o for tillbaks till Daytona Beach. Vi spenderade 5 timmar på NASA, o det var 5 mycket intressanta och imponerande timmar. Om jag vill åka dit igen? Näää, nu har jag varit där, o det gav mej mer än jag kunde tänka mej men en retur är icke nödvändigt.
NASA får av Ströms 3+ Strömmings av 5. Bra för att det var intressant uppbyggt, smidigt, och påkostat. NASA-fräscha toaletter och bra o informativ karta över området. Guiderna var lysande, o vi fick roliga fakta. Varför inte 4 då kan man undra, jo men jag är ju inte så intresserad av rymd o spaceshuttles. Därför! Men jag rekommenderar ett besök om man har vägarna förbi o har en halvdag till övers.
Så var det med det, frågor? Go ahead, shoot.
I morgon bjuder jag er på Seaworld, höga betyg är att vänta :-)
Åsa - i symbios med kosmos på något sätt
Betyg på bilfärd: 3 strömmings av 5. Vägarna dåliga i South Carolina, trångt i baksätet och vägmaten sisådär. Det drar ner betyget.
Framme på Daytona beach vid midnatt, havet brusar o värmen är fortfarande maxad. Bodde på Daytona beach resort, i en lägenhet vi hyrt via en förmedling. Hotellet ligger på stranden, Pool ute o inne, gym, ball-rooms och en snygg o prydlig lägenhet med gott om plats och skööööna sängar. Vi betalade ca 110 dollar per natt, inkl alla skatter o tillägg o städning. För fem personer! Ett kap på alla sätt.
Betyg på boendet 5 strömmings av 5 möjliga. Kan inte bli bättre för familjen Taikon med gäst. Det finns dock en annan sida av mig som gärna bor på koncepthotell, eller på vräkiga glamhotell med överdådig frulle o där jag har klackskor och struken chic blus också men den Åsan var inte med på denna trip.
Nåväl, har hållt er på halster länge nog nu, här kommer äntligen Ströms testar NASA.
 |
| Hjärtligt välkommen till NASA... |
Kennedy space center är ett enormt stort område som ligger på Meritt Island i Florida. Inträdet var förhållandevis billigt, 43 dollar för vuxen, 33 för barn upp till 11 år + tax. Förköp behövs ej, o det blir inte billigare att köpa på nätet innan. Inga köer för att komma in, o man fick en karta...
Lite svårt att till en början greppa vad det var man skulle titta på när vi kommit in på området så vi gjorde det enda rätta, åt lunch. Helt ok mat, för att vara turisthak. Inga överpriser heller. Sedan hoppade vi på en av alla bussar som kör turister runt hela området, de går med 15 minuters mellanrum, har en TV som visar film om NASA och guider som berättar om vad vi såg. Det är två stopp på rundturen, o hela turen tar ca 2 timmar.
Första stoppet var vid en utsiktsplats, LC 39 Observation Gantry.Hur roligt lät det då? Kanske inte så värst, men vi fick en väldigt bra titt på utskjutningsplatserna för raketerna iaf. Fototillfälle big time.
Smatter smatter i kameror, sen hopp på nästa buss.
 |
| Världens största enplanshus. Flaggan mäter 33 x 63 meter och varje stjärna är 1.83 meter bred. Stor flagga på stort hus |
Intressant o storslaget, imponeras av amerikanares sätt att bemöta turister. Grymt!
Bussfärd tillbaks till huvudcentret. På vägen såg vi ett av USAs 21 stycken Bold Eagle fågelbo. Ok... O två krokodiler, livs levande i ett träsk. Vi pratade också med en NASAbusschaufför som kände Fuglesang och som tyckte att Cajsa skulle bli moviestar. Härligt.
Vid entreområdet testade vi en cool grej, o det var den enda gången vi behövde stå i kö. En rymduppskjutningssimulator (världens lustigaste ord, ett Åsaord förmodligen)
Riktigt häftigt, lite läskigt och förmodligen enormt verklighetstroget. Köandet har dom löst på ett fiffigt sätt, små tv-skärmar överallt med intressanta inslag. Väntrum med otroliga för-shower med teknik som är av NASA-klass. Tv-skärmar som rör sig, ljud som dånar och golv som vibrerar. Bara väntan är en attraktion i sig. Uppskjutningen tog kanske 4 minuter, men det var häftigt och lärorikt. Nu vet jag lite mer om hur det är att fara rymdfarkost, o jag är övertygad om att det iaf inte är astronaut jag ska bli när jag blir stor. NASA får tjata bäst dom vill, jag kommer tacka nej.
Dagen var till ända, trötta, svettiga och lyckliga packade Taikons in sig i bilen o for tillbaks till Daytona Beach. Vi spenderade 5 timmar på NASA, o det var 5 mycket intressanta och imponerande timmar. Om jag vill åka dit igen? Näää, nu har jag varit där, o det gav mej mer än jag kunde tänka mej men en retur är icke nödvändigt.
NASA får av Ströms 3+ Strömmings av 5. Bra för att det var intressant uppbyggt, smidigt, och påkostat. NASA-fräscha toaletter och bra o informativ karta över området. Guiderna var lysande, o vi fick roliga fakta. Varför inte 4 då kan man undra, jo men jag är ju inte så intresserad av rymd o spaceshuttles. Därför! Men jag rekommenderar ett besök om man har vägarna förbi o har en halvdag till övers.
Så var det med det, frågor? Go ahead, shoot.
I morgon bjuder jag er på Seaworld, höga betyg är att vänta :-)
Åsa - i symbios med kosmos på något sätt
tisdag 23 augusti 2011
Dagens naturkraft o Ströms testar turistliv i Florida
 |
| En stulen jämförelse, o då förstår jag hur stor JB det var i Japan... |
Idag har det varit en jordbävning på östra sidan av USA, med epicentrum i delstaten Virginia ungefär 50 mil bort och vi kände av den här i Huntersville med. Jag o Jonas låg vid poolen och helt utan förvarning började solstolen skaka o rycka som om den fått eget liv. Lustigt och overkligt o jag förstod inte då vad som hände utan blev varse när vi kom hem o läste på Facebook. Jag trodde mer att min kropp hade spelat mej ett spratt på något sätt. Huset hade skakat sa Lucas som var hemma med några kompisar och dörrarna hade skallrat Men blev du inte rädd då frågade jag? Näää, jag förstod ju att det var nån jordbävning eller nåt. Och? Ibland så undrar jag lite hur man tänker när man är 11, kommer inte riktigt ihåg hurdan jag var själv. Förmodligen som Lurreburr, lite så där nonchalant och disträ. Glad är jag för att ingen verkar ha skadats i jordbävningen, sänder extra tankar till mina bloggvänner som bor närmre stormens öga och som fick rejäla skak i sina hus.
Nu rustar vi för Irene, nästa naturkraft som kommer till helgen, en hurrikan (heter det så på svenska?) Det verkar tackolov inte som att den drar härförbi utan håller sig utmed kusten, men det är kanske illa nog eftersom den i värsta falla kan skada och förstöra så mycket för de som bor där. Oh yes, det är mycket o stort väder här i mitt nya hemland, vilka erfarenheter vi får. Alldeles gratis!
Florida då? Hur var det? Jomenserrö, det var alla tiders. Har just laddat ner över 800 bilder till datorn som bekräftar vilken otroligt lyckad resa vi gjorde O ja, jag gjorde lite annat än fotade när vi var där, det gjorde jag... Vi var ju tre som fotade med varsin kamera. Många bilder att välja emellan då. Tänkte mej så här faktiskt: Jag betar av en turistgrej i ett inlägg per dag i ett par dagar frammåt, så att det blir lite ordning o reda på torpet. Annars hade det förmodligen blivit århundradets längsta inlägg o näpp, det blir mer som en lång novell, apajobbigt att läsa förmodligen, o svårt att skriva med. Okej, funkar med er?
Veckan i övrigt har bestått i diverse skolpyssel, möten, poolhäng och shopping med gästJonas. På torsdag sätter allvaret igång igen, o vi är rustade till tänderna med nyvässade pennor och nya Bellschedules som är samma sak som skoltid. Jag har skrivit upp mej, i ett svagt ögonblick såklart, som volontär i Lucas skolas bibbla (lite dröm för mig att jobba på ett bibliotek) o i Cajsas skola ska jag packa Thursday folders. Mappar med info som barnen får hem varje, just det, torsdag. Kul va? Jag har också ett annat kul uppdrag på G men återkommer om det när detaljerna är satta.
Jag återkommer med andra ord, men bjuder er på några fina Floridabilder så länge. Kul för er!
Åsa - världsreporter
fredag 19 augusti 2011
Äventyret fortsätter, Ströms stortestar...
Eftersom vi är på resande fot har jag ingen möjlighet att posta bilder till bloggen men lite snabba livstecken får ni emellanåt. Annat blir det nästa vecka när jag är på hemmaplan o alla bilder är nedladdade. Ströms stortest, lovar!
Gårdagen på Kennedy Space Center var grym. Jag var lite motsträvig o ointresserad av detta rymd o raketnäste innan vi for men nu så här efteråt... Glad att jag gav NASA en chans. Amerikanare kan turism, så kan man sammanfatta det hela. Testresultat kommer som sagt nästa vecka. Erkänn att ni är nyfikna så ni nästan spricker?
På agendan idag står Seaworld. Det känns nästan helt overkligt att jag, lilla jag, ska få uppleva detta. Jag har drömt om att få se en späckhuggare sen jag var i Cajsas ålder o nu helt plötsligt är jag en timma från att få uppleva. Inte klokt egentligen, jag lever i em dröm. På riktigt. Tacksam är bara förnamnet liksom.
Att jag sedan är lite motståndare tilö djur i bur, det får jag i detta fallet vara stor nog att lämna därhän. Tänker lite så här... Djuren skulle inte överleva i deras rätta element efter så lång fångenskap. Dom skulle inte överleva alls länge. Alternativet att omprogramera o "förvilda" dem igen tror jag inte heller på. Det är djur vi pratar om, o så länge det finns barn o vuxna som svälter o lider tycker jag inte att miljoner o miljarder ska satsas på djur. Kontroversiell? Möjligt, djurvän absolut men inte på möjlig bekostnad av människoliv. Nu var det inte min syn på djur i bur o människor i nöd detta inlägg skulle handla om....
Hopp, då vet ni vad jag gör idag, upplever en dröm. Jonas har också ett önskemål. Han vill se showen där en gris kör en bil. Hihi, vad får dom allt ifrån. O varför? Nåväl, vi hinner nog med både späckis o gris. Parken har öppet till sent.
Ha en bäst fredag!
Åsa - till minne av Keiko, aka Willy, som dog 2003 av lunginflammation i Norge efter att enorma resurser sett till att han "förvildats" när hans filmkarriär var över.
Gårdagen på Kennedy Space Center var grym. Jag var lite motsträvig o ointresserad av detta rymd o raketnäste innan vi for men nu så här efteråt... Glad att jag gav NASA en chans. Amerikanare kan turism, så kan man sammanfatta det hela. Testresultat kommer som sagt nästa vecka. Erkänn att ni är nyfikna så ni nästan spricker?
På agendan idag står Seaworld. Det känns nästan helt overkligt att jag, lilla jag, ska få uppleva detta. Jag har drömt om att få se en späckhuggare sen jag var i Cajsas ålder o nu helt plötsligt är jag en timma från att få uppleva. Inte klokt egentligen, jag lever i em dröm. På riktigt. Tacksam är bara förnamnet liksom.
Att jag sedan är lite motståndare tilö djur i bur, det får jag i detta fallet vara stor nog att lämna därhän. Tänker lite så här... Djuren skulle inte överleva i deras rätta element efter så lång fångenskap. Dom skulle inte överleva alls länge. Alternativet att omprogramera o "förvilda" dem igen tror jag inte heller på. Det är djur vi pratar om, o så länge det finns barn o vuxna som svälter o lider tycker jag inte att miljoner o miljarder ska satsas på djur. Kontroversiell? Möjligt, djurvän absolut men inte på möjlig bekostnad av människoliv. Nu var det inte min syn på djur i bur o människor i nöd detta inlägg skulle handla om....
Hopp, då vet ni vad jag gör idag, upplever en dröm. Jonas har också ett önskemål. Han vill se showen där en gris kör en bil. Hihi, vad får dom allt ifrån. O varför? Nåväl, vi hinner nog med både späckis o gris. Parken har öppet till sent.
Ha en bäst fredag!
Åsa - till minne av Keiko, aka Willy, som dog 2003 av lunginflammation i Norge efter att enorma resurser sett till att han "förvildats" när hans filmkarriär var över.
torsdag 18 augusti 2011
Bilen var stendöd...
Ojsan...
NÅGON glömde lyset på bilen igår, inte jag om säger så. Kunde inte ens ta oss in i bilen utan fick ringa efter hjälp. O denna "någon" har oftast räkmacketur o vips kom en man med en batterilåda o koppla koppla, bilen hostar igång. 7 dollar i dricks o nu är vi på väg till Kennedy space center.
Holahopp!
NÅGON glömde lyset på bilen igår, inte jag om säger så. Kunde inte ens ta oss in i bilen utan fick ringa efter hjälp. O denna "någon" har oftast räkmacketur o vips kom en man med en batterilåda o koppla koppla, bilen hostar igång. 7 dollar i dricks o nu är vi på väg till Kennedy space center.
Holahopp!
Familjen Trapp på roadtrip...
Framme på Daytona beach! En härlig roadtrip på 8 timmar inkl fyra stopp, o nu har vi dundrat in på Daytona beach resort. Klockan är midnatt, rummet fyllt av iskyla från AC och havet brusar skönt. Vårt boende lovar gott. Slarvat med mat, avstår helst Macidonk o annan vägmat så nu är grabbarna på 7 eleven o köper de nyttigaste flingorna de kan hitta. Livet är bra härligt för fru Ström. Tack för det!
Åsa - SpotifyDJ
Åsa - SpotifyDJ
onsdag 17 augusti 2011
Jonas ankomst och en kasslersko
Nu så äntligen har Jonas landat och installerat sig i vårt gästis. Så skönt att ha honom här, nästan overkligt. Barnen var stissiga och uppspelta, mamman pirrig och Basse, han var lite mer uppåt än vad jag har sett honom de senaste veckorna. Bara bra alltså.
Vi väntade i tusen timmar utanför International arrival på flygplatsen. Jag fick tårsvid massvis av gånger när jag såg folk som möttes igen. Skyltar, blommor och långa härliga kramar. Jag älskart!
Man kan också se att jag aldrig kommer bli modebloggare. På bilden har jag alltså bara ett ben. O på det benet har jag ett myggbett. Morgonrocken syns ej heller i bild. En röd o multifärgad i fleece. Den har jag knölat upp i midjan.Vinkeln på bilden är lite knepig med, men snälla? Hur sjutton fotar man den doja som man har på sig, ståendes på ett ben?
Vi väntade i tusen timmar utanför International arrival på flygplatsen. Jag fick tårsvid massvis av gånger när jag såg folk som möttes igen. Skyltar, blommor och långa härliga kramar. Jag älskart!
 |
| När kommer han egentligen? Strömmings i slajmgrön "vänta på Jonas-uniform" Lyckad påklädning morsan, lyckat! |
 |
| Åh äntligen kom han! Fina Jonte |
Vi for hem, åt god mat och pratade hål i huvvet på varann. Lucas visade viktiga saker på sitt rum i en timme minst, vi gick en promenad och vi satt ute till sent. Jonas höll sig vaken till nästan midnatt, imponerande med tanke på tidsomställning och jetlag.
Nu är det akut sko-inköp på agendan, inte jag som ska handla utan vår gäst. Men okejrå, jag kan väl ställa upp som sällskap. Mooaahh, älskar att köpa skor, även om det är till andra.
Kolla mina kasslerdojjer, köpte när Linda var här, hon har likadana. Bra o fiffigt på nåt sätt. Varför vet jag inte men det känns bra att ha likadana, syskonkärlek x 2.
Tadaaaa, the kasslersko!
 |
| Underbara ju! |
Så var det med det, bäst att ta sig samman en bit, skoaffären nästa!
Åsa - Emelda Marcos syster med kasslerfetisch
måndag 15 augusti 2011
Ok, vi är redo. Svennebananbesök på ingång
Hur härligt tror ni att det känns nu? Om ett gäng timmar landar härliga Jonas i Charlotte o han ska vara vär gäst i mer än två veckor. Vår Jonas, Jonte, vår fina vän som vi har känt i hundratals år, sen innan jag o Basse blev ett par för sisådär snart 22 år sen. Jonas som avgudas av barnen, Jonas som har sjuk humor och Jonte som känner oss utan o innan. Han är den ende som besökt oss i alla våra bostäder. Bara det är imponerande kan jag lova för det har flyttats en del i Ströms liv.
Imon kommer han äntligen, gästrummet är i tipptoppskick, kylen fylld och umgås-mood ligger i stargropsrna. Egensinniga och för oss egna Jonas-Åsa-Claes uttryck är avdammade o väntar på att få användas. Vi packar in oss i bilen på onsdag efter lunch och kör till Florida, en tur på 8-9 timmar eller så. Vi är världsabäst att åka bil tillsammans, inte en tråkig sekund. Många långa bilturer har det blivit, främst när vi bodde i Bayern o Jonas åkte med på tur eller retur. Många påhittade bil-lekar o många härliga samtal.
Vi kör på onsdag som sagt, vi ska bo på Daytona beach och besöka Universal studios o Seaworld (som har varit en dröm för mig sen jag var lite, ahhh, nu ska jag få uppleva!!)Vi lurar lite på Kennedy space center, eller rättare sagt pojkarna gör för jag o Cajs känner oss bortskämt ointresserade av rymd o raketer. Får se hur det blir, skönt att komma iväg och SKÖNT för Basse att vara ledig lite. Han är sliten nu, hårt jobb länge börjar ta ut sin rätt. Spoilierad semester pga kris i företaget, jobb sena kvällar o tidiga mornar och konstant funderande. Aldrig fri. Tycker synd om Basse, han sliter hårt. Nu har han iaf lovat att lägga in out of Office o lämna både mobil o dator hemma är vi far. Tror att det är av yttersta vikt att han får koppla av och bara vara Basse, pappa, make o vän ett par dagar. Han behöver kraft o energi, han behöver leva!
Så där ja, då vet ni vad jag pysslar med de närmsta dagarna, hör av mig när man minst anar det.
Åsa - glad för Jontebesök och mån om min man
Imon kommer han äntligen, gästrummet är i tipptoppskick, kylen fylld och umgås-mood ligger i stargropsrna. Egensinniga och för oss egna Jonas-Åsa-Claes uttryck är avdammade o väntar på att få användas. Vi packar in oss i bilen på onsdag efter lunch och kör till Florida, en tur på 8-9 timmar eller så. Vi är världsabäst att åka bil tillsammans, inte en tråkig sekund. Många långa bilturer har det blivit, främst när vi bodde i Bayern o Jonas åkte med på tur eller retur. Många påhittade bil-lekar o många härliga samtal.
Vi kör på onsdag som sagt, vi ska bo på Daytona beach och besöka Universal studios o Seaworld (som har varit en dröm för mig sen jag var lite, ahhh, nu ska jag få uppleva!!)Vi lurar lite på Kennedy space center, eller rättare sagt pojkarna gör för jag o Cajs känner oss bortskämt ointresserade av rymd o raketer. Får se hur det blir, skönt att komma iväg och SKÖNT för Basse att vara ledig lite. Han är sliten nu, hårt jobb länge börjar ta ut sin rätt. Spoilierad semester pga kris i företaget, jobb sena kvällar o tidiga mornar och konstant funderande. Aldrig fri. Tycker synd om Basse, han sliter hårt. Nu har han iaf lovat att lägga in out of Office o lämna både mobil o dator hemma är vi far. Tror att det är av yttersta vikt att han får koppla av och bara vara Basse, pappa, make o vän ett par dagar. Han behöver kraft o energi, han behöver leva!
Så där ja, då vet ni vad jag pysslar med de närmsta dagarna, hör av mig när man minst anar det.
Åsa - glad för Jontebesök och mån om min man
söndag 14 augusti 2011
Lycklig...
Ibland, långt ifrån alltid, känner jag mig fullkomligt lycklig. Allt är så där heligt, perfekt och bubblande. Känslan av att känna mej rik, inte av pengar utan rik på andra saker. Tillfällen som maxat alla fina positiva känslor, när lycka o glädje ligger i spinner någonstans i hjärt-trakten, pirr i hela kroppen. Känslan av att vara odödlig, oslagbar o älskad. Känslan av kontroll på ett okontrollerat sätt.
Jag är lycklig...
När jag ser allt det fina i våra barn.
När jag känner evig kärlek o beundran för Basse o glädje över att han vill vara min
När saknaden efter mamma inte svider
Tycker att jag duger som jag är
När min älskade syster mår bra
När jag får ge o ta emot kärlek från fina vänner
När jag kan vända saknad till något positivt
När jag inser hur lyckligt lottad jag och vi är
Känslan av att ha en kropp jag kan utnyttja till fullo
När oro inte existerar
När framtiden känns ljus o positiv
Känslan av att ha varit duktig
När jag fått energi av människor jag träffat
Känslan av nyupptäckt färdighet hos mig själv
När jag märker o ser att människor läser det jag skriver, och att jag får kommentarer
När jag känner mej viktig, behövd, älskad o respekterad, när jag förstår att jag spelar roll
När allt detta sker på samma gång, då känner jag mej euforisk, lyckligast i världen och som på moln. Som en blixt från klar himmel, som en tonårsförälskelse, som högsta vinsten.
Det är lätt för mig att bara rusa omkring i livet, göra saker utan att tänka, rutinmässigt säga att jag älskar dig till Basse. Lyssna med ett halv öra på Lucas som pratar om något för mig helt ointressant. Gnälla för att Cajsa inte hängt upp sin kjol. Oroa mig för hösten. Jag borde stanna upp o tänka igenom saker o ting lite oftare. Det gjorde jag nyss, o det slog mig, jäklar vad lycklig jag är!
Jag önskar er också lycka, det önskar jag alla!
Åsa - den andra sidan av mig själv
Jag är lycklig...
När jag ser allt det fina i våra barn.
När jag känner evig kärlek o beundran för Basse o glädje över att han vill vara min
När saknaden efter mamma inte svider
Tycker att jag duger som jag är
När min älskade syster mår bra
När jag får ge o ta emot kärlek från fina vänner
När jag kan vända saknad till något positivt
När jag inser hur lyckligt lottad jag och vi är
Känslan av att ha en kropp jag kan utnyttja till fullo
När oro inte existerar
När framtiden känns ljus o positiv
Känslan av att ha varit duktig
När jag fått energi av människor jag träffat
Känslan av nyupptäckt färdighet hos mig själv
När jag märker o ser att människor läser det jag skriver, och att jag får kommentarer
När jag känner mej viktig, behövd, älskad o respekterad, när jag förstår att jag spelar roll
När allt detta sker på samma gång, då känner jag mej euforisk, lyckligast i världen och som på moln. Som en blixt från klar himmel, som en tonårsförälskelse, som högsta vinsten.
Det är lätt för mig att bara rusa omkring i livet, göra saker utan att tänka, rutinmässigt säga att jag älskar dig till Basse. Lyssna med ett halv öra på Lucas som pratar om något för mig helt ointressant. Gnälla för att Cajsa inte hängt upp sin kjol. Oroa mig för hösten. Jag borde stanna upp o tänka igenom saker o ting lite oftare. Det gjorde jag nyss, o det slog mig, jäklar vad lycklig jag är!
Jag önskar er också lycka, det önskar jag alla!
Åsa - den andra sidan av mig själv
lördag 13 augusti 2011
We are sinking, ett träd o en sköldis på sleep Trädstam Förödover
Jag tycker den här är minst lika kul som supplies. Tur att det inte bara är jag...
Vi hade en lustig, väldigt lokal, storm häromdagen, kom från ingen stans verkligen o drabbade som det verkar bara vårt område. Jag var ensam hemma, o blev ganska rädd. Det blixtrade kraftigt och blåste som tjyven o vips så var strömmen borta. Då började tusen saker att pipa i huset. Eftersom detta var vårt första strömavbrott blev jag lite stressad kan man säga. Tryck o fippel och reset tills jag fick tyst på eländet.
Efteråt när stormen och åskovädret bedarrat o när jag vågat mej ur garderoben, smög jag fram till fönstret och tittade ut på förödelsen ute i trädgården. Ojsan. Pinnar o grenar o träd låg huller om buller. Ett träd hade blåst ner, halva stammen stod kvar dock. Gatan var översvämmad av vatten och hela vårt porch var vattenfylld.
Puh, ingen större fara denna gången men ohhh noo, helgen är räddad. Ett par dagsverken för att städa upp och kratta pinnar. Basses blick började fladdra, näsborrarna vidgades och hela hans väsen skrek JAAAAAA. Med övertygande stämma talade han om faran med att låta den halva stammen stå kvar. Lycklig för att han fick se sig själv gå lös med motorsåg som han lätt o ledigt skulle kunna låna på sitt jobb. Motorsåg och allsköns utrustning. Äntligen tror jag att han tänkte. Lite skogshuggarjobb, kul o stimulerande. O med motor.
Jag o barnen krattade o bar pinnar, Basse var i sin egen lilla trädfällarvärld.
 |
| Förödelsen |
 |
| Farligt nära liemannen som husägarJeff ställt i skogen |
| Bye bye stammen, kommer sakna dej |
 |
| Hmm, någon trädsabbare hade fäst en kedja för länge sen på trädet. Nån som ville trädet illa uppenbarligen. |
Av säkerhetsskäl spände Basse också upp ett garn av silke som skulle dra resten av trädet i rätt riktning när motorsågsmassakern var i full gång, eller var det spindeltråd kanske...
 |
| Tanken är så god, tråden lite klen kan jag känna... |
 |
| Min manliga man, motorsågslovern, med resten av trädet |
Helt plötsligt kom Basse gående med en sköldpappa han hittat i trädgården. Jaha? Eh... Vad gör man då? Är den vild, eller är det nåns husdjur? Hmmm. Vi gjorde det enda rätta, la den i en spann med vatten, gav den lite gurka och satte oss o funderade. Den enda som vi kunde tänka oss sakna en sköldis var inte hemma.
Barnen är överförtjusta, vi har ett husdjur till låns. Basse gullade med den och döpte den snabbt till Ursut. Barnen gjorde namnskyltar och googlade efter sköldisinfo. Man kan köpa sköldpaddepellets på Petco om ni undrar.
 |
| Ursut, ganska stor och ganska pigg i steget. |
 |
| Ursuts härbärge för natten, hackad gurka och några tegelstenar. |
 |
| Barnen älskar sköldis med gillar inte att vi gav honom namnet Ursut. Dom har pysslat namnskylt med den engelska formen av Skalman... Tidsfråga innan dom vill gosa med den i soffan. Blir inget med det serrö! |
En helt vanlig lördag hos familjen Ström. Trädfällning, trädgårdsjobb, inställd basebollmatch på grund av regn (ohhh så tråkigt, nämligen inte), ett träd mindre, långt besök på djuraffären för att titta på hundkoppel (Cajsas "lön" för allt hjälp i trädgården) och middag på restaurang. Sämre kan man ha det, iaf vi människor. Tycker lite synd om sköldpaddan. Undrar var den tänker. Vad fasen hände, varför är jag i en stor grå spann med hackad gurka? O två tegelstenar.... Hmm
Åsa - djurens bästa vän.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)