ESL = english as second language = glasspartaj!

Vad gulliga o rara ni är som läser det jag skriver, blir glad o stolt över att så många vill ta del av min vardag i ett annat land. Blir absolut apaglad över kommentarer, känns som att det blir lite mer tvåvägskommunikation på något sätt. Hejja er, o hejja mej!

Kollade lagtext igår för att få reda på om jag förutom oansvarig o pinsam dessutom kanske var olaglig. Puh, nope! Hade delstatsflax. I vissa delstater är det strängeligen förbjudet att lämna barn i bil, eller hemma ensamna för den delen. I vår delstat, North Carolina, säger lagen så här:
"Under North Carolina law it is illegal to leave a child under eight years old alone in a car or a home for any amount of time. If your child is under eight and in the car it is illegal to leave the immediate area. This includes stepping into a building for any reason."

Puh, där hade jag flax! Tack Cajs att du är 10 år.

Gårdagskvällen bjöd på Icecream Social på Lucas skola. Gillar man snaskesnusk o glass kanske man på stört åker dit bara för glassens skull men vi for dit av en annan anledning.
Det var skolans lärare i ESL (som betyder på omskriven ren svenska: engelska för invandrare) som bjöd in alla ESL-barn, föräldrar och syskon till mingel och möte. Läraren heter Jose Rios, en härlig man som fullkomligt brinner för att lära barnen engelska. Han är galet entusiastisk, o efter en timme med Mr Rios känner man att, japp, javisst. ESL läxor och 10 akademiska kluriga nya ord om dagen är det viktigaste i livet. Enormt vältalig! Det är 20 talet barn på skolan som är nya invandrare. Det är Lucas och en annan svensk tjej som tillhör den "udda" konstellationen långtbortistanbarn från Europa. Resten av barnen är spansktalande från sydamerika. På skolan finns dessutom 20 elever till som inte behöver sådan akut (om man nu får säga så?) hjälp med språk men ändå visst stöd.

Till sin hjälp, o här kommer dagens fina, hade han två damer/tjejer från en kyrka som på helt ideell basis kommer till skolan och hjälper dessa barn. Kvällen till ära hade de två dukat upp en glassbuffé de lux och ordnat halloweenfix o trix till alla barnen som var där. Pysselpåsar, småprylar, klistermärken, nagellack, block o pennor. Lysrörsarmband och bingo. Pyntat matsalen med pumpasaker o ljusslingor, bakat brownies. Handlat grädde, kolasås, glass o muggar. Lagt godis i skålar, fixat överaskningar till alla barn. Så medan vi vuxna var på möte tog dessa fina kvinnor hand om barnen och med sig hem fick alla barn en goodiebag sprängfylld med saker. Utan anledning, bara av ren snällhet, helt utan vinning (kanske inte...) men ändå.

Svennebarn, mr Rios, glassfrossa, sockerchock
o frivilliga damer

Kyrkan de respresenterar har skänkt 400 dollar till ESL-barnen så att de kan hitta på något tillsammans för att öka sitt ordförråd. Dessutom erbjuder dessa två damer tudoring (hjälpundervisning) två dagar i veckan innan skolan, och om man vill och det passar med deras körväg kan de hämta upp barnen o köra dem dit. Vad ska man säga, detta känns helt fantastiskt. Jag blir så imponerad av alla dessa volontärer som ger sin tid och sitt helhjärtade engagemang till olika saker. Det har jag svårt att se hända hemma i Sverige faktiskt.

(nu när jag skriver detta inser jag en sak, hittar en röd tråd i engagemanget i sammanhang med utlänningar,  Det lämnar jag därhän, låtsas som inget. Klart det finns en hake/tanke/förhoppning. Jag väljer att se det goda, mitt liv blir lättare att leva så)

Det lustiga i det hela var att det inte var speciellt många barn/föräldrar där. Först var det bara svennebarnen + tre föräldrar. Då hade jag en klump i magen. Tyckte så synd om damerna o mr Rios som lagt ner så mycket tid o kraft på glass o allt. Sedan kom ett par föräldrar till, tack o lov, tack. Dålig uppslutning dock, mycket dålig tycker jag. 

Jaja, så var det med det, dagens hyllning till alla volontärer i detta land. Ni är fantasktiska, o gör ett grymmebra jobb! En stjärna i kanten till er. Men vänta lite, jag är ju också en sån där volontär, jag är med i gänget.... Härligt Åsa, bra där!

Önskar er en god helg!

Åsa - volontär, imponerad och förfasad på samma gång