En hundkoja i papp, från ax till limpa

Nåja, helgen till ända o lite mer än att bygga ett hundhus i papp det har jag gjort tack o lov, men skriver kanske om det andra i ett annat inlägg snart.
Lucas har alltså valt att gestalta ordspråket/talesättet "in the doghouse" på skolans halloweenkalas. Uttrycket kan nog översättas till svenska som att få gå till snickerboa eller sitta på skämselpallen. Man har gjort något dumt alltså.
I lördags hade jag samlat nog med energi, tålamod, kreativt sinne och några stora pappersark variant tjockare, en rulle tejp o det var dags att gå lös. Åh så roligt och hm vad tejp det gick åt. Ett par timmar senare var hundkojan klar! Varsågoda, jag ger er hundkojan - från ax till limpa (Hej jonas!)

Lucas huvve kommer sticka upp i hålet o armarna
kommer sticka ut genom fönsterna. OBS! Kojan har
fönsterluckor....

Sådärja, kojan färdig. Ett par tusen meter tejp, både fin konstnärsfärg o o fulfärg, bruna färgskvättningar i köket o diverse förstärkningar på kojan för den vissnade visst lite när vi målade på den. Men nu är den klar, återstår bara att se hur pojken kommer att hantera skapelsen imon. Jag kommer att köra honom till skolan, o försöka hjälpa honom att baxa in skolväskan i byggnaden. Under lektionerna får han helt enkelt komma ur kojan och sköta sina uppgifter. Vet bara inte vart han ska förvara lilla huset för in i skolskåpet kommer den inte att gå in i. Jaja, han verkar fast beslutad att även om han så är den enda som är utklädd till ett ordspråk så ska han ha kojan på sig. Jag tycker han är modig!

Dags att sova, imon är det halloween, vilket klimax det kommer bli nu efter två månaders förberedelser. O mitt i festandet på gatan imonkväll kommer världens bästa lillasyster hit, insladdande i en taxi, mörbultad efter en hellmutts resrutt medan jag bjuder grannar o annat fä på swedish meatballs och bälgar vin i pappmugg.  Längtan efter lillasyster gör mej galen o för varje minut närmre hennes ankomst, desto ondare gör det i hjärtat. Undrar varför? Skulle inte stå ut med att hon kom en dag senare känns det som. 

Ha en fin start på veckan och behöver ni nån gång låna tejp så får ni fråga nån annan liksom

Kram 

Åsa - pyssel o papp

Pojke på äventyr....

Igår direkt efter skolan hängde Lucas med ett gäng pojkar för att titta på en skolfotbollsmatch, den sista för säsongen. Det spelades precis utanför skolan, o de ville gå dit utan föräldrar. Eftersom det är skolan som ordnar så känns det lite tryggt, o det var intyg från föräldrar, stämpel på handen. Klara regler vad som gällde vid upphämtning, fulladdad mobil o pengar till mat i fickan. Men ändå hade jag fjärilar i magen, är inte ok med att lämna honom sådär på offentlig plats längre. Har jag blivit amerikaniserad? Är det omgivningen som skrämt mig? Det ÄR lite mer ruffigt här än vad det var hemma även om saker o ting hände hemma med såklart.
Här är det läskigare, två skolor i vår närhet har haft lockdown denna vecka, där man misstänkt allvarliga hot mot skolan o elevernas säkerhet. Misstänkt vapen på den ena o ett skriftligt hot till den andra. Vid lockdownlarm gömmer sig alla på bestämda platser, bakom hyllor, under bänkar. Lampor släcks, alla är tysta. Dörrar stängs. I Cajsa skola övas lockdown en gång i veckan, i då brukar hon passa på att göra lite på matteläxan där hon sitter under ett skrivbord. Usch, får ont i magen bara av att tänka på lockdown.
Lucas hade det väldans bra i alla fall, han o kompisarna hejade som tokar på Bailey middle school, o skolans lag vann också tillslut. Dom åt baby back ribs o drack läskeblask. Kollade på söta cheerleaders. O en tjej i SJUAN kom fram till Lucas o sa: I love you....
På kvällen var pojken vääääldigt risig i magen kan man säga, men det var värt det tyckte pojken men smeknamnet Sweden, han med vilt hår o glesa tänder. När han kom hem o min oro var borta, då höll jag om pojken länge, kände stor kärlek, ömhet o tårsvid. Min lilla pojke, han som för 8 månader sedan började i ny skola, i nytt land med nytt språk. Pojken som kämpat med skolan, o han som fyra veckor i rad kommit hem med 105% rätt på proven o som går i honorsclass i matte. Han som längtar hem till svenska kompisar o alla andra hemma. Pojken som leker med Lego i smyg, han som är så kär i sin svenska flickvän Sanna som är huvudet längre än honom, o supersnygg. Min lilla pojk som älskar revben och som knäckt alla sociala koder för länge sen. Han är den som blivit mest anpassad här i vårt nya land, den som är mest amerikaniserad. Jag är galet stolt över vad du har åstakommit Lucas, du har överträffat alla mina förhoppningar. Snälla, väx inte ifrån mig bara, var min lilla pojk så länge det går. Jag tänkte mej sisådär 20 år till eller så. Jag kan bo spartanskt, gör inget alls. Under trappan i ditt o Sannas hus.... O jag kliar ditt hår till o med på din lunchrast om du vill. O lagar morsans kebab varje dag. Men städa ditt rum Lucas, det gör jag inte. Det får du eller Sanna göra faktiskt. Ska vi säga så, lilla lurreburr? Det gör vi va?

Hälsningar

En skraj o stolt mamma

Sol i hjärta sol i sinne....

må du sitta på en pinne....
Kommer inte ihåg den där ramsan man skrev i poesiböckerna i trean...(men åh vad kul det skulle vara att titta i den nu) men attans vad jag njuter av värmen.
Barnen lediga imon, har fredagskänsla redan på torsdagen. Sånt gillar mamman!

Åsa- soldyrkaren

Men ett par skor piggar alltid upp....

Åhhh, vilka goshiga skor som kom med bud hem till mig igår. Ni ser va? Man vill bara höra snålblåsten utanför huset, se gula o röda löv fara omkring. Svepa en tjock halsduk om sig och köra ner fossingarna i dessa o ge sig ut till brevlådan o hämta tidningen. Eller så....

Det är ett par Uggs, modellen heter Lynnea och kostar hälften här i USA av vad de skulle kosta i Sverige. Hjälp vad det skiljer i pris, galet dumt egentligen, men jag gillart. Såklart!

Kruxet med just dessa godingar är att de inte är mina, jag har fått dem till låns över kvällen. En tjej i Sverige har beställt dem här i USA och idag är det jag som skickar iväg dem hem till henne.

Men det var härligt att se dem, jag är glad för tjejens skull.

Åsa - gillar att andra människor blir glada. :-)

Grönsaker o frukt som jäklas med mej

Idag är jag lite ilsk, lessen, sur o tvär. Lilla Maiken, världens finaste lilltjej, fyller 6 idag o jag är inte hemma. Det gör så ont, så fruktansvärt ont. Hon hade fått sina första klackskor....

Finaste Maiken o finaste Bianca, mosters älsklingar! 

O när det är sådanahäringa dagar när allt känns lite mindre roligt att vara i Amerika, då ska naturligvis allt annat jäklas med, eller hur?

Hemmalängtan = pyttipannasugen. Fråga mej inte varför. Gjorde det enda rätta, planerade just pyttipanna till middag. Kokade potatis. Men vad i hellmutt? Att det ska vara så svårt att köpa potatis i ett annat land, va? Har testat flera sorter, utbudet varierar. Bakpotatis i folie, bakpotatis utan folie, sötpotatis, runda mandelpotatis. Röda o blåa potatisar. Bruna med jord, avsaknad av färskpotatis. Nåväl, har fått tag i min favvosort här nånstans, men den finns inte överallt. Nu köpte jag en säck annan potatis, får väl gå då. Men se det gick inte, var sån där mjölig luddig sort. Sån som farmor o mormor serverar till stek. Jag gillar sån potatis när det är hederlig onyttig gräddsås eller så. Men inte till pyttipanna, inte heller till att rosta. 

Går fetbort!

Fick göra potatismos istället, det funkar det med. MEN INTE TILL PYTT I PANNA!!!

Tänkte ta mej en clementin till tröst. Som en sann svensk köpte jag tonvis av klemisar vid den här tiden på året. Behovet sitter i generna, köpte en säck guloranga godingar igår, på impuls. Det var inga klementiner kan jag lova, mandariner möjligen. Sura, med kärnor och skal så tunt som papper. Ett heltidsjobb att skala. Inte bra, inte gott. Fy!

Bananerna här däremot är goda, godare än hemma. Är färdiga att ätas redan i affären. Inte ljusgröna hårda. Att det sen inte är GI-toppers struntar jag i. 

Äpplena är INTE svenska. Saknar svenska bonnaäpplen. 

Så var det idag ja. Man kan aldrig veta riktigt hur saker o ting står till i det Strömska hemmet. Snart kommer Spagettibarnet hem, tonvis med läxor. Jipppiiii, not!. Men solen skiner, himlen är blå o tempen nånstans så där 23 + eller så. Borde inte klaga. Verkligen inte. 

På´t igen bara!

Åsa - obstinat en gång i veckan......

Howdy y´all och en ihopfällbar hundkoja

Säga vad man vill men amerikanare tar varje tillfälle de kan för att skoja till vardagen verkar det som eller rättare sagt. Amerikanare älskar teman! Är det Veterans day, då fixar vi en konsert. Är det St patricksday, då klär vi oss grönt. Mardi Gras... Är det superbowl, ja då äter vi mat o umgås med fotbollstema. Inte en enda människa firade kanelbullens dag, det kan jag dock säga. Fel land visst. Överallt skyltas om så snart en högtid, speciell dag eller vad det nu kan vara, passerat o det skyltas om med råge. Ho, undrar vad som händer här när Thanksgiving har passerat och julen närmare sig. Vojne. O jag som inte ens gillar jul.
Nu i dagarna firas förutom Halloween (som firats i en månad känns det som) även Homecoming, vad det är vet jag ej, det har med high school att göra o man kröner en kung o drottning o klär ut sig under en vecka. O dans har det varit med. Jag har hur som helst fullt sjå med att hålla styr på Elementary och middle school så jag har inte riktigt koll.

Cajsas skola har pumpa tema.... O i Lucas skola har de det här:

Men det är väl inga problem att lösa, vi har styr o koll. Igår hade han Sverigetröja och Jönköpings tennisklubbsjacka. Han ville ha J-södras halsduk också med jag klarade inte av alla färgkombinationer. J-södras färg skogsgrön, blev sisådär med Sverigegult om jag ska vara ärlig. Schaasss bort hemska färgkombo. Han var fin, o stolt.

Idag var det cowboy-dag. Hejja vad kul, o det tyckte Lucas med. Raffs raffs, rota i lådor efter tuffa vilda västernattiraljer. Jeans, skjorta, sidenscarf, morsans cowboyhatt, Basses offrade bälte och Cajsas scrapbooking klistermärke. Done!

O här galopperar han bort i skymningen...

Så långt är allt väl o kontrollerat. Ströms har koll, vi är med i matchen. Rosa tröja imon på pojken, pink ribbon day. 

Men, det kommer ju ett stort MEN här förstås. På måndag är det Halloween, då ska de också klä ut sig i skolan, inte till vad som helst utan till ett talesätt. Klur klur. Lucas tänker kul, mamman tänker praktiskt. Pojken valde "in the doghouse" Bra där Lucas bra, men hur? Jag tänkte ta en kartong liksom och klippa till den lite o sen ha det som en badring o huvvet sticker upp. Ja du vet? Nää, Lucas jag vet inte riktigt. Men! Jag tar en kartong i garaget bara. Lucas, handyman har varit o hämtat alla tomkartonger ju. O sen då, hur hade du tänkt att du skulle åka med hundkojjan på dej på bussen? (o jag ser detta framför mej, skolväska, för stora skor, glesa tänder, håret på svaj, kommer gående med en hundkojja över sig o bara huvvet sticker upp o så kommer han inte in i bussen för kojan är för stor. Hmmm. Då säger Lucas "Foldable mamma, den ska vara foldable".... Ahhh. Tänk om jag låtit honom gå på Origami-kursen i skolan. Det hade varit användbart nu.

Ja vi får se, förmodligen är det jag som sitter o flurlar med ett foldable doghouse i helgen, mest troligt faktiskt. Jag tyckte annars att "skelett i garderoben" var en lätt grej att fixa. För barnsligt mamma!! Okejrå.

Om, OM, jag får fixat ett foldable hundhus, då lovar jag att visa det för er!

Åsa- pyssel o papp

PS: Det som gör mej extra fnissig idag på cowboydagen är det det kanske, nästan mest troligt faktiskt, finns en ÄKTA cowboy på Lucas skola. Det finns en cowgirl i Cajsas skola i alla fall, hon har alltid cowboykläder på sej o har massvis med hästar o kor hemma (säger Cajsa...) Helt galet roligt ju, undrar vad "the real thing cowboyen" tänker när han ser Lucas skärp med scrapbooking klistermärken?

Trailer homes

Cajsas high-heelsridskola ligger på landet, såklart. När vi kör dit passerar vi ett område med trailerhomes. Jag funderar lite på det där. Vad är det för några som bor där, egentligen? Utanför en del av husvagnarna står det fina bilar, eller iafl bilar som ser ganska nya ut. Det är planteringar, fina uteplatser och ordning o reda. En del andra vagnar har värsta brädgården utanför, skräpigt o fult. Ett tredje brann upp häromnatten. En del husvagnar är tillbyggda och som nästan inbyggda i ett annat skal. Verandor, uteplatser och garage. En del har trasiga fönster och persienner som sticker ut genom den trasiga rutan. Här o var sitter ljusslingor från i julas kvar och på ett ställe står en båt. Flertalet är inhägnade med tjocka nät och rejäla grindar. En del helt utan. Skyltar, beware of dogs. Keep out, private property. Hm...

Jag är lite rädd, ärligt talat, när jag kör igenom trailerparken. Lite rädd att någon ska komma med ett vapen och attackera mej. Rädd att jag ska se något som jag inte vill se. Men när Basse var med i lördags, då vågade jag fota lite. Förlåt om bilderna är under allt kritik dåliga fotomässigt, men jag fotade under press, i en utsatt situation kan man säga. Handsvett och flackande blick. Nåt sånt. O de allra ruffigaste vågade jag inte fota, ifall någon skulle se o bli arg.

Denna bilden är nog den bästa....

Hur är det egentligen? Vilka bor här? Hur har de hamnat här? Hur är det att bo i en husvagn?

Jag förstår så mycket som att en del av dessa människor har hamnat här på grund av tråkiga omständigheter. Sjukdom, arbetslöshet, otur. Antar att det är de som har finaste runt sin lilla boning, dom pysslar så gott dom kan. Men hur är det att bo granne med en skummis då? En skummis på riktigt för så mycket kan jag förstå när det gäller det här, alla som bor här har inte helt rent mjöl i påsen. Kalla mej dömande om ni vill. Men man ser det, jag ser det. Hur som helst, jag skulle så gärna vilka veta hur dom har det inuti sina skal av plåt. Är de lessna, mår dom dåligt. Har dom fredagsmys? Är dom rädda? Förstå hur trångt dom måste ha det i sin lilla vagn. Hoppas att dom har det bra. 

När jag ser sådana här ställen, då känner jag mej så rik. Jag har det så bra, ett rejält hus, en glänsande bil, barn som har fina kompisar med sunda värderingar. Vi väljer själva vad vi äter till middag. Jag är lyckligt lottad! 

Åsa - smygande reporter

Mastodontmaskinen gör mamman lycklig...

Vilken bäst helg! O att den blev så bra beror nog på att vår fd vita hatkärleksheltäckningsmatta blev vit igen. Tänk vad en sådan sak kan göra underverk, öh?
Den har sett lite solkig ut, mattan, det har den allt. Basse säger att det hände när flyttfirman var här med våra möbler för sisådär 7 månader sen. Hur har jag stått ut så länge? Fattar inget i så fall. Den var inte fläckig utan grådassig liksom men efter att hundarna har dykt upp i våra liv så var mattan inte bara solkig om man säger så.... O då har jag skurat fläckar till galenskap. Köpt tonvis med rengöringsmedel. Skumtvätt, pulver, spray och allt som finns i hela världen. Fläckar (guuula) är svåra att få bort på vit matta. Så är det!

Vi hyrde en mastondont vattendammsugare, poff poff, Basse körde omkring. Bytte vatten ett par gånger, tvärbrunt. Äckligt. Ofräscht. Resultat? Mattan över alla under fräsch igen. Doftar ny, ser nästan bara ut som att den har 10 år på nacken nu. Vilken den har. Men fläckfri, ganska vit. Världens bästa uppfinning med sladd. Finns att hyra på olika ställen för en liten summa. Jag är så glaaaad!

Men ni ser, jag tror jag kräks vad äckligt

Can you feeeeeel the difference?

Men nu är den ju så fin o goshig mattan. Vill nästan bara sitta i lotusställning mitt på golvet o njuta. Ska köpa små blåa plastpåsetofflor o ha i en korg innanför dörren som besökare han låna. Köpa små gummistövlar till hundarna. Lägga plastfolie över hela mattan och kanske främst köpa blöjjor i doggysize. Tack o lov har de börjat bli ganska, GANSKA, rumsrena nu. En bit kvar tills vi kan slappna av när det gäller det dock. Alternativt är att jag planerar in den matstodontmaskinstvätt varannan vecka, får se!

Världens bästa maskin o världens bästa Basse

Jag funderar också lite på det där med heltäckningsmatta.... Varför? Vi la in en sådan i vårt Dallas-hus hemma i Sverige. I det svenska master bedroomet (förlåt). En vit, långhårig sak. Underbart fräsch o fin. O i ett sovrum funkar det ju lite bättre, ett tag. Men det gäller att dammsuga om man säger så. Jag gillade den tvärmycket ändå. Passade stilen i huset och var skönt under fötterna på vintern. Men här, i ett land där folk o fä går in med skor mest hela tiden, är det så smart att lägga in en vit matta då? I alla rum? O har inte sådana mattor någon slags bäst före datum? Tio år är lång tid. Vad ligger i mattan, 10 års samlande.... Allergier, damm? O hur miljövänligt är det med alla medel man måste underhålla mattan med? Vår mastodontmaskin hade milljövänligt rengöringsmedel men vad säger det egentligen? Tror knappast moder jord tjuter av lycka. 

Jajaja, mattan fräsch, mamman glad, allt gott

Åsa - carpetcleanerwife

Dagens "höjden av" och en förmiddag i bilder

Var i Cajs skola igår o hjälpte fröken med uppdrag, bra så men när Mrs P började rya och uttala sin besvikelse till barnen i klassen, när hon förklarade att hon var generad över att ha en sådan klass, att hon inte längre visste hur hon skulle straffa dem för att de pratar för mycket o busar under bildlektionen som hålls av en annan fröken, då visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Usch. O till råga på allt drar hon in mej i det hela genom att fråga vad jag tycker när jag hör sådant här, om jag skäms som förälder och om jag nånsin hört något sådär hemskt.
Ohuu. Jag kom mej inte för att säga något mer än Yes, yes, no och med det lite tuffa frivilliga tillägget Shame on you och behave yourself! Sen sprang ut. Urk vad jobbigt, jag vet ju inte vad de har gjort, o jag kan ju inte stå där o säga inför klassen att jag tycker att hon är för tuff o hård. VIlken fälla va?

För att släta över mitt tillkortakommande i klassen (det kändes lite så iaf) så tog jag bilen till biltvätten. Å vad jag kände mej duktig som gjorde det, bilen var lortig och tiden har inte räckt till tidigare. Den duktigkänslan höll i sig  tre minuter till jag började tänka på vad jag gjorde egentligen och vad det var som fick mej att känna mej så duktig. Halllåå? Vad är det för duktigt med att lämna nyckel till en söt pojk, betala med sitt kort, sätta sig i vänthallen och sedan lämna kvittot till ytterligare en pojk, hämta bilen och köra iväg. Är det något att känna sig duktig över? Måste vara höjden av bekvämlighet eller nåt. Jag var lite osams med mig själv hela dagen sen.

För att kompensera den osämjan så bestämde jag mig för att vardagsfota lite o visa på bloggen för det säger Linda att jag ska göra.

Så, håll tillgodo. Jag ger er VARDAG!

Glänsande, wild cherrydoftande och relativt rakt
parkerad....

Middagsmatsinköp, duktig va?

Funderar lite på vad Snobben o pumpor har gemensamt...

Tittar på infoskylt, läser o lär. NOT!

Passerar en riktigt ful bensinmack på vägen hem

Passerar tusentals valkampanjskyltar, funderar på
vad för slags val det är och vem jag skulle rösta på
om jag fick. Jag valde JULIAN eftersom jag
känner en fin o duktig kille i tolvårsåldern som heter så. Heja Julian! Och hej Julian om du
läser detta, eller mamman kanske gör?

Hem, ut med dogs. Ser att några fler höst-
o halloween pyntat sitt hus. Tjusigt!

Gigantus spindelvävus på handyman Tods hus, fränt!

Fler valskyltar, men denna står i en trädgård.
Tänker: hm... Mayor C kanske bor här? Vet han om
att jag kommer kalla honom Blomkålis? Vilket namn...

Nära hemma, blir alltid lite full i fasen av Longstocking. Vet inte
varför.

Så där ja, vardagsförmiddag.

Nu är det fredag, skolfest står på schemat, bibblanjobb om en stund och vanligt härligt pysselopapp antar jag. 

Trevlig helg till er!

Åsa - vardagshjälte

Att pyssla om sin pool...

ja, eller lilla hot tuben som står utanför master bedroomet..... Det har stått på onsdagens agenda, bland annat pyssel o lunchdatande o djursjukhusbesökande. Vi fick allt vatten utbytt idag för det som tidigare fyllde poolen (vägrar skriva hot tub tydligen) var lite sunkigt o grumligt. Poolkillen kom o fixade, hade hoppats på en ung muskulös 27 åring med bar överkropp o med isblå ögon o flipflops som samtidigt kunde servera mig margaritas o selleri på fat medans jag låg i solstolen o lyssnade på.... sommarprat anno 2009 men tyvärr blev det inte så utan en vanlig amerikan i pappas ålder o med pösjeans o reklamtisha. Dock väldans trevlig o härlig på alla sätt. Ja han kom o grejjade o fixade med vatten o filter o allt vad det nu var, i ösregn.
Efteråt fyllde Basse o jag the bägare o for till poolaffären för att få vattnet testat. En övning som enligt lag ska ske 1 gång i månaden. Ni som känner mej vid det här laget o vet att jag dagligen balanserar på olaglighetsgränsen förstår hur många gånger vi varit o kollat vattnet va? Inte 8 gånger iaf. Hällt i diverse kemikalier, rengöring, PH-prylar och chock de luxe medel har vi dock gjort enligt plan, duktigt va?

The vattentest

Poolbutik med min egna poolguy framme vid disken <3

Miljövänligt? Mmm, tveksamt... Kanske vore något att satsa på annars.

Analys, testsvar. Recept på vad poolen vill ha. Kul!

Tänkte också köpa doftolja som man kan hälla i spaet, men det fanns bara chokladdoft kvar o det kändes inget vidare. O säkert därför den stod kvar på hyllan också.... Kan tänka mej att köpa tvåldoft, citron eller fresh laundry om det finns nånstans. Eller varför inte MARGARITAS o POOLGUYS-doft?

Ja vi får se. 

Besöket hos djursjukhuset gick fint, lunchen var god, sällskapet mycket trevligt. Regnet har upphört och Basse ska hjälpa mej med tekniska datorsaker. Jag får spunk, tuppjuck och panik på datorer och externa minnen och överföringar. Tack älskling, tack.

Vill också förtydliga att det INTE var jag som kommit med iden om filmen om Jönköping i förra inlägget, jag har inget med saken att göra alls för den delen. Det var därför jag ville att ni skulle läsa det med glimten i ögat liksom..... Jag driver med mej själv senni, och er också tydligen. Förlåt, bli inte ledsna, lova!

Åsa - som tillhör den ironiska generationen

PS: små engelska ord smyger in i Cajsas svenska mer o mer. Just nu undrade hon om "ska jag underline-a denna?" 

Hit eller miss? Ambassadören talar ut.....

Jag tar min uppgift som ambassadör för Sverige o för min hemstad på allra största allvar verkar det som. Bokbål, skryt, bilder av varierande kvalite.... Till min hjälp har jag nu tagit en mediabyrå som i samarbete med Destination Jönköping knåpat ihop en reklamsnutt om Jönkan aka Jönköping. (obs! Läs med glimten i ögat snälla)

Looki looki:



Fin film, bra gjort! Men hur känner ni, hit eller miss? Kommer ni besöka min fina hemstad nu, har vi sålt in den tillräckligt? Jag menar, blir ni lockade av POLKAGRISAR? Men vyerna är fabolösa, min stad är så snygg!

Idag är det regn, hundarna ska till veterinären, jag o Basse till Applestore. Hemmamys och hårdkörning med läxor. Misstänker att Lucas löpträning blir inställd på grund av regn. Dom kan ju bli blöta, eller halka... Istället kör dom karaktärsträning. Det gillar mamman också. På dom tiger, lär dom självkänsla!

När jag ändå är i ambassadörsfarten postar jag några fina The Queen City, aka Charlotte, in North Carolina bilder. Håll tillgodo raringar.

Jag tror att Jönköping har en slogan också, men den kan jag inte. Gissar på The match-town.
Men att grannstaden, eller orten snarare, Nässjö har "Nä, Nä Närmare Nässjö" det vet jag och att Vaggeryd har "Där hjulen alltid snurrar" Vad säger man om Nässjös förresten? Hur tänkte dom där?

Over and out from your utsända, någonstans i North Carolina.

Åsa - F-skattsedel