Ströms testar amerikanska sporter, o lite annat från veckan som gått...

Veckan går fort, alldeles för fort. Tiden rusar fram men okejrå, det är väl ett tecken på att jag har roligt? Ehum, klämkäckt o hurtigt så det förslår men jag har det ganska roligt och härligt trots allt.

Eftersom Lucas trackrunning i skollaget inte blev av pga åldersdiskriminering så fick han välja en annan sport att syssla med till hösten, jag tänkte tennis, han tänkte football. Som i den där vilda sporten där dom tacklas och springer med avlång boll och kastar bollen genom en superstor gaffel. Som i Super bowl, som i den mest fysiska sporten som verkar finnas i hela världen förutom brottning. Som i, med mammans ögon, FARLIG sport. Men han ville, jag hindrar inte. Förklarade för honom att jag tror att han kommer få ont, att han kommer bli ledsen om han slår sig mycket, att det inte är någon lekskola och att om han ger sig in i laget, får han hänga i till slutet. Vi ger inte upp liksom. Men också att jag kommer plåstra om och ta hand om, ha en plåster i fickan och en ispåse i bilen och att jag kommer heja på honom oavsett hur det går. Taget sa pojken, jag vill!

Lite turligt då att det finns ett lag i en liga här, där Lucas fick en plats, o att Cajsa majsa spagettiben fick en plats i footballslagets cheerleaderteam. Vad ska man säga, försöker vara så öppen o klok jag bara kan, inte döma eller se ner på sporten men i mina ögon, när jag yngre i alla fall, då var cheerleader lite fööör mycket, lite plastigt, blonderat. Våpigt nästan. Idag är det en sport, o man tävlar i den, o det är inte synonymt med att bara vifta med en pompom och se billig ut längre. Det krävs lite mer. TACKOLOV. Cajsa har fysiken och gymnastikerfarenhet, vig som en jag vet inte vad. Hon är överlycklig.

Träning 3 gånger i veckan, två timmar per gång, tusen attiraljer behövs till Lucas. Cajsa behöver inget, dom får små dräkter o strumpor..... Och ID-kort. Mamman får magsår. Pappan ser vild ut, gör han jämt så fort det är bollar inblandat. Och om vi frågar farmor, vilket vi inte ha gjort ännu, så säger hon nog: "Lucas, du kan väl stå en bit bakom?"

Dom springer med fallskärmar....

Taktiksnackar....

Springer omkring, o ser ni tjejen i grönt bakom?

Spagettibarnet, som dom jonglerar
omkring med.

O föräldrarna, en del, satt i bilen o tittade på. O rastar hunden på
samma gång.

Förra träningen var på kanske årets kallaste dag, svinkallt, som in i skelettet kallt. Rått liksom, o problemet är väl inte att det är kallt, utan att man inte har vett att klä sig ordentligt. Hänger inte med i svängarna här, vissa dagar kan fortfarande tydligen vara lite kalla, men de allra flesta är varma o goda. Japp, jag har visat mina bleka lånkor i shorts. Hua!

So far, om vi frågar barnen. Amerikanska sporter får 5 strömmings av 5. Vi kör en röstning igen efter säsongen är slut tycker jag.

Andra saker:

Nu känns Basses födlis avlägsen, men det var ett par riktigt härliga dagar. Glad för Basses skull, kul att han kände sig så firad. Trots att han inte är på Facebook.... Ett stort tack till er som kom ihåg datumet och gjorde Basses födlis till en så bra dag!

Här är några bilder:

Oh nooo, Cosmopolitans på golvet...

Jag vet inte, grannens specialglas kom fram.

Vårt garage, fina skyltar som gatans barn hade gjort.

Jättesmidigt och fiffigt av oss att tejpa upp skyltar på träd.
Regn o storm under natten gjorde sitt kan man säga.
Ett par skyltar låg i blöta små högar när vi vaknade. Tur att jag
fotade skyltarna så Basse fick se.

Detta kvartalets skolfokus har för Cajsa varit att läsa böcker, nu jäklar anackas ska litteraturbetyget upp. O se där ja, resultatet har visat sig redan. Bra där Cajsa, vad duktigt du är, o bra där mamman som hejjar på o stretar o tjatar o hetsar och bär böcker. Cajs har uppnått sitt läsemål tre veckor innan deadline. Hoho, men vi nöjer oss inte med 100% Cajsan o jag. Haha, vi satsar på 200!

Världens bästa Basse har gett mig världens finaste drömväska, tack älskling. En Mulberry Alexa är hemklickad, kommer nästa vecka. Åhhh. Gissar att det kan bero på att Basse har lite dåligt samvete och vill ge lite plåster på såren liksom. Han lämnar oss i två veckor, åker till Europa på söndag. Tacksam för dessa tre sköna veckor som han fått vara här hos oss och faktiskt kommit hem efter jobbet i rimlig tid nästan alla av dagarna. 

Tack tusen älskling! Aaaaah, vad ytlig o lycklig jag känner mej :-)

Lucas har klippt sig, äntligen. O läst böcker friviligt, o tjusat tjejer med pappas AFparfym. Han är härlig, min lilla skrutt.

Hundarna är som vanligt, himla roliga faktiskt. En av dem, Stella, är grymt duktig på allt, den andra, Vegas, hon är hjärtligt och älskvärd. Tillsammans är de oslagbara! O jag tror att dom kan vara bra på att schasa iväg ormar i trädgården.

Hipp hipp hurra husse <3

Nåväl, o här erkänner jag: just nu kan detta inlägg bli kilometerlångt, o det verkar som att jag drar ut på avslutningen så långt jag kan. Efter det här ska jag nämligen torsdagsstäda. Verkar inte som att jag är så sugen på det va? Vill ni se en bild på mina nya röda byxor kanske? Eller att jag skriver ner ett recept på tacos? 

Men uppstramning fru Ström. Ge dej nu!! Okejrå, snälla, skäll inte på mej själv. 

Ha en härlig fortsättning på torsdagen. Tänk på mej som svär över dammsugaren från NASA. Tack!

Åsa - som funderar på RUT avdraget. Finns det kvar?