måndagen den 5:e december 2011

Ströms testar bankett...

Hjälp tänkte jag när inbjudan till Lucas Cross countrylags bankett kom. Banquett, som i bankett som i fiiin middag? Vi missade sommarens swim-banquett så därför hade jag ingen aning. Jomensåatt, lite fnissig har jag varit för den där banketten. Försökt föreställa mej hur det skulle bli. Bankett för mej är ärligt talat ganska stela tillställningar, med servetter i tyg och flera uppsättningar bestick o tal och så där högtidligt. O kläder som är snygga, inte bekväma, o kammat hår som ligger slätt hela kvällen. Det är bankett för mej i alla fall.
Som tur var, o vis av erfarenhet så kollade jag upp dresscoden innan. Puh, hade ju varit snyggt om the Stroem family kom uppklädda till tänderna och alla andra hade jeans o sneakers ju. Casual var koden, o casual fick det bli. Men det var inte alla som hade koll såg jag. Blandade klädstilar minst sagt. En del vääääldigt tjusiga i långklänning och håruppsättningar, en del i pösjeans, sneakers och reklamtisha.



Plats: Friendship Missionary Baptist Church i Charlotte nc. Stor kyrka, jättestor. Bankettsal enormus. Välkomnande, modern. O en automat där man kan dra sitt visa för att lägga kollekt. Modernt! Runda stora bord med vit duk. Så där amerikansk liksom.



Vilka: Föräldrar o syskon till Crosscountryungdomarna. Runt 500 personer i bankettsalen

Mat: Två bord med löpande band servering. Stora mattanter med prasseltygsmössa o plasthandskar delade ut mat. Lasagne, sallad, dressing, friterad kyckingfilé, frallor och två cookies var. Sweet tea eller vatten. Sweet tea är typiskt södern, o ja, det är som att dricka sån där sockerblandning man får på MVC när man är gravid när man testar om man drabbads av diabetes eller vad det nu var. Kö till matlöpandebandet i nästan en timme. God lasagne faktiskt, o russincookien får 5 strömmings. Sweet tea, nej tack, aldrig mer så att säga.

Underhållning: Tal, på tal på tal. På tal. En diger radda tal av programmets grundare, assistenter, tränare. FD elever i programet. Essä-vinnare x 5. Dom är fantastiska på att tala. Outstanding. O bra på att framhäva sina meriter. Jonemsåatt både en världsrankad top tio löpare, Reggie Mc Afee (störtskön grundare av Cross country, jag gillar honom på alla sätt, o älskar hans namn) En fd olympier som tränar en skola osv. Applåder som aldrig tar slut. En positiv anda ligger som en dimma i hela lokalen. Häftigt upplyftande och ganska långtråkigt emellanåt. Kyrkans präst ledde en bön också, mitt i allt. Diplomutdelning, foto och Reggie Mc Afee som minglade stolt som en tupp bland alla tusen bord.

Bäst: När jublet i salen ven och Lucas, min lilla goa springpojk o hans lag fick gå upp på scenen o ta emot pris. Både för tjej o killvinst. Roligt. O stolt som en tupp var jag såklart. Glad för att Lurreburr får vara en del av laget, uppleva känslan och lära sig såååå mycket om inte bara löpning utan karaktär och självkänsla och vikten av att vara ett team i laget. Fina grejjer det där!

Ni ser vilka som går i sexan va? O bakom talarstolen
står Raggie McAfee



Våra bordsgrannar var trevliga och pratade riktig sydstatsdialekt, skrattade mycket och busvisslade på rätt ställe. Cajsa spelade Temple run på min mobil och gick o tog om sallad med ranchdressing för det är det godaste hon vet. Basse gillade maten, Lucas älskar att hänga med sina lagkompisar.

Betyg: Banquett får 4 strömmings av 5 möjliga. Det står o faller på det felaktigt använda ordet bankett, antingen från Sveriges håll, eller från Amerikanares håll. Trevlig kväll, ibland tårsvid (vad annat är nytt under solen liksom), gåshud och en skön tacksamhetskänsla spred sig gottigt i kroppen. En femma, då hade klädsel varit chic och tallrikarna varit av porslin OCH sweet tea hade varit av ädlare sort. Sådär ja, bankett är gjord. Roligt!

Mycket bra foto! Förlåt

Åsa - tårsvidaren i casual clothings


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack snälla för att du tar dig tid att kommentera, blir glad!