fredag 24 juni 2011

Men vad hände?

Ojsan, två veckor och en dag har gått. Jag har inte hängt med, kändes som att de kom för ett par dagar sedan.

Farväl, uschibushi! Familjen GAP och Familjen AF


Två veckor fyllda med underbart umgänge, ren o skär kärlek, 24 timmar om dygnet. Hus fullt med barnsben, blöta handdukar och en strykande åtgång på toapapper. Middagar, frulle, prat, flams och upptåg.


Mest för att vi kunde och för att den bara stod där!

Jag har känt mej hel, för första gången på 5 månader. Hel och varm i hjärtat av goda kramar, fina samtal, tjejpyssel med syster, full av beundran till Erik som är världens bästa. Bianca o Maiken, mosters älsklingar. Lucas o Cajsa lyckliga och hejdlöst energirika. Fina Basse som kämpat på med galet jobb. Åsa, världens rikaste flicka. Med en storfamilj. Nu har dom åkt. Fy fasen rent ut sagt, nu är jag mer halv än nånsin, huset ekar, handdukarna tvättade. Spår av finaste familjen Elwing får mina tårar att rinna.





Ja, jag vet inte varför han hade den där propellern...

Apafina gungisar


Sista doppet tillsammans


Å ser man på, ett lustigt djur.
Nu drar jag på jympisarna, tar min make med mig på en långis. Rensar hjärnan, pratar om våra upplevelser de senaste veckorna och sedan går jag i bädd med brustet hjärta. Varför gör kärlek så ont? Jag vet också att om BARA tre veckor får jag träffa dem igen, o alla andra jag saknar. Ser fram emot det, o att få äta fil och greveost.

Det kommer nog att ta en stund att smälta alla intryck, och detta var helt klart en ny upplevelse för oss. Att få besök, att njuta till max och sedan bli ensamna kvar i det stora landet. Känner mej lite liten just nu men i morgon är det nya tag, jag lovar. Ska på trevlig grillkväll med härliga svenska familjer och det ser jag fram emot massvis!

Tacksamma kramar

Åsa - som är glad o lessen på samma gång, o som inte har saknat midsommar ett skvatt kände jag nu. Sillen, släng dig i väggen! Ro hit en Ahi Tuna sallad istället.










6 kommentarer:

  1. Vi känner alla igen oss. Det är värre än värst när alla åkt, komma hem igen och det är tomt. Det tar några dagar. Ingen skön känsla alls, och det går över.
    Tack och lov att ni ses om tre veckor!!!
    Fina Åsa, härligt att ni haft det så bra!

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Lotta! Charmiga charlie, du gör mej alltid glad, tack raring! Kram

    SvaraRadera
  3. Den där känslan tror jag att alla utvandrare, vare sig det är på lång eller kort tid, känner igen; När kärleken i livet liksom bara är FÖR långt isär så går det inte att få ihop det just vid avsked! Jag vet inte hur man rår på det, och jag säger som Lotta, det går ju över, men det tar ett tag rent själsligt. Gråt en skvätt, eller gräv ner dig i nån svensk bok, det brukar jag göra och det hjälper lite. Lite. Vi har i alla fall saknat er de här veckorna och ser framemot att ses i morgon! KRAM!

    SvaraRadera
  4. Åååå förstår EXAKT hur du känner dig. Det ÄR tufft med avsked. Och just efter att man haft det underbart och levt i "Paradiset" är det såååå jobbigt. För mig var det nog till och med värst i början. Första besöken, första åren. Sedan tycker jag det blivit enklare. Kanske för att man vant sig mer och för att man rotat sig än mer här med allt vad det innebär.
    Nu får du trösta dig med att du snart får träffa dem igen! Det är klart värre när man säger hejdå och inte vet när man kommer ses nästa gång.
    KRAAAM!

    SvaraRadera
  5. Usch så tufft, tur att ni snart får träffa dem igen! Vilka härliga minnen ni har fått tillsammans.

    Man vänjer sig med att säga hejdå, det blir faktiskt lättare med åren tycker jag. Tomt de första dagarna men sen rullar vardagen på igen.

    Underbart att ni har haft det så bra!

    Kram

    SvaraRadera
  6. Jenny! Jag följde ditt råd, har plöjt en bok i helgen, underbart och lyxigt. Har inte läst sedan jag flyttade hit, ville spara på böckerna. Tack för en härlig o god middag i lördags, var mätt hela söndagen!

    Saltis: Oh noo, vågar knappt tänka på hejdået efter våra veckor i Sverige... Men skönt att veta att det går lättare med tiden.

    Anna! Ja usch, det var en ny och nyttig erfarenhet, var lite oförberedd på den bara. Glad för att det blir enklare med tiden!

    Kram till er

    SvaraRadera

Tack snälla för att du tar dig tid att kommentera, blir glad!