En helg, en nationaldag o jag är besviken på mej själv.

Vart tar min tid vägen? Jag kunde inte i min livligaste fantasi ana att jag som inte jobbar, som inte pluggar skulle ha problem med att få tiden att räcka till. Jaja, så är det väl för alla den här tiden på året och man kan välja att se det som att eftersom tiden går fort, så är det ett tecken på att man har roligt. Öh?

Helg bra, mycket bra till o med.
Pizzadate med hjälplärarinnan. Lucas hade blommor med sej, o han kom i ett moln av Axe

Poolhäng, skönt.

Cajsa haft playdate med amerikansk flicka från Frankrike, som hade en stor hund.

Trevlig middag hos svensk familj, o mycket god mat. Tack Eva o Ulf!

Avslutning på Svenska skolan med pajkastning och vattenbus. Prinsesstårta, o den blomstertid och Du gamla med grälla barnsröster. Tårsvid och läppdarr på mamman.

Trädgårdsfix

Handling av läskeblask och andra drycker inför besök

Bäddning av gästsängar

Varmt, skönt och härligt. Gillar att bo här!

Nationaldag firades som sig bör med en kopp blaskigt kaffe och djungelvrål. Svensk flagga på bordet.

Men så är det så här, jag har lovat mej själv att säga nej, iaf försöka säga nej. Går inte så bra.
Sitter här nu, intrasslad i ett trassel, på Basses PC i Power Point. Gör en presentation om Sverige som jag i ett mycket svagt ögonblick lovat fröken att jag ska hålla inför skolans femteklassare. Varför gör jag så här, jag vill inte, jag kan inte, hur ska detta sluta? Tror inte att femteklassarna är ett dugg intresserade av Gustav Vasa, Erik av Pommern, Familjen Rausing. Linnés taxonomy, Björn Borg eller Lucia.
Jag, på min bristfälliga engelska, ska rapa upp fakta som ingen vill ha. Lucas kommer skämmas och jag är inte kompis med PC världen. Jag är van vid en annan sorts dator, som tyvärr inte funkar med skolans system. Arrrgghh.
Har fått vara kreativ dock, o det gillar jag. Gjort små fiffiga jämförelser mellan Sverige o Usa. Sånt som kan intressera amerikanska skolbarn, skoltrötta skolbarn. Som älskar att höra på taskig brytig engelska. Om gamla svenska (fula) kungar. Det kommer bli bra....

Inspirerande lånade bilder av pigga killar från vår Svenska historia.

Tror inte ens på det själv, men går in i min affirmationsfas nu.
Jag riktigt ser hur jag skrider fram till teknikhörnet i klassrummet, alla barnen viskar till varann, ååå vad hon är härlig Lucas mamma. Vilka fina kläder, sån vill jag också vara när jag är vuxen. O ser ni, vilket välklippt hår hon har, inte slitet alls ju. O tänk, att dom bara har bort här så kort tid o hon pratar redan perfekt engelska. Tysssst, jag vill lyssna, det här är så intressant. Vad hette han nu? Linné. Aha, är det han med blommorna. Vad fint, är han svensk? Lyllosa Lucas som har en sån modig mamma, min mamma hade aldrig gjort det här, aldrig. O OM hon hade, då hade jag skämts ihjäl. Lucas han är bra han, o se vad fint han tittar på sin mamma, heter hon verkligen RÅSA?

Succé, stående ovationer, rektorn kommer ner från sitt kontor. Anställer mej på studs. Snälla Mrs Stroem, kan du göra alla PP presentationer i fortsättningen? Om historia och sånt. Du trollband verkligen alla 7086 femteklassare på skolan. Bra där Mrs Stroem! Sen ringer Senaten, o i princip hotar med världsprotest om jag inte ställer upp i presidentvalet.

Ja jo, nåt sånt där ser jag framför mej.... NOT!


Wish me luck, tror jag ska skriva lite fusklappar, o ta en dust till med PCn (verktyget från 1800-talet) O japp Basse! Det är dags nu, byt upp dej!!!!

Åsa - von Linnés adjunkt

PS: Linda, jag är redo, sängarna bäddade, fluffhanddukar vikta och vinet på kylning. Välkomna så väldigt mycket, jag tror jag smäller av vad jag längtar! 63 timmar kvar!