Dagens uppdrag och en hjulbent hund

Jag vet inte, jag har en glammig tillvaro, det har jag allt.

PW med väninna, kaffe med densamma. Åh, lite pedikyr sitter inte fel idag va? Vi åker på studs. Snackilisnack medans fotfolket (erkänn roligt ord i sammanhanget...) fixar o donar. Åh, lite stros i affär, o noooo, hungersnöd. Måste äta på salladstället. Där dyker ytterligare en väninna upp. Pratiliprat. Vaaaad ska man bjuda på till middag hemma då? Klur klur. Ska vi handla tillsammans? Jaaaa, vad roligt. Har du testat denna tomatpurén? Den är apabra.... Solen skiner, sällskap skrattar. Häpp, in i bilen som är tusen grader varm, full med matvaror som ska slängas ihop till Ströms middag.

Sen börjar det, det andra livet. Det inte lika glammiga men ändå så underbara. Barn 1 kommer hem, genomsvettig efter att ha dragit den astunga väskan hem uppför backen, klädd i höstkläder. Söt o helt plötsligt så vuxen...

Halv hund på köpet

15.15 Hur har din dag varit, spagettisvettis? Bra. Prat o snabb mellis, banet är stressat. Har du mycket läxor gumman? Ja, 6 stycken.... OK! Bäst att köra igång. Hon klarar inte läxorna utan mitt stöd. Svåra ord, kluriga instruktioner. Hundar som vill ut, telefon som ringer. Splittrad mamma, stressad flicka. Anackas också, snart kommer barn två hem, skynda skynda! Vi har inte ens avklarat en av de sex. 

16.50 Pojke kommer hem. Lika svettig han. Lucas dag varit bra men vill ha ett samtal med mej  "lite så där privat". Öh? Ok, Cajsa, gör det du kan så kommer jag snart. Vi låser in oss, svettpojken o jag. Med en pruttlera han fått som belöning i skolan. PRuuuttttt, fis, skrikfis samtidigt som han med gråten i halsen förklarar att jorden kommer gå under om exakt 100 dagar eftersom en meteorit kommer träffa oss. Större är tellus. Hur vet du? Prruttttt. Fröken sa.... Jag tänker samtidigt, ohhh, han måste börja med läxorna. Hade han tre att göra? Prutttt. Men det sa dom på nyheterna mamma! Ok, vi får se hur det blir gubben, säkert bara ett rykte. Hur var det med läxorna? Puh. Cajsa skriker JAG FATTAR INTE, buhuuuuuu. Det ringer på dörren. Fokus nu Åsa.

Jag vässar morgondagens pennor...

Barnen sätts vid var sitt bord igen. Lucas trycker i sig lite mellis, mamman stressad. Dåligt samvete. Tyda.se går varm. Förklarar varje ord. O mamma, idag vann jag spelling. Fick godis till pris, bra gubben. Grattis. Men du ska ta roten ur.... Mamma! Jag fattar inte, var är proudly? Proddeli. Jobba barnen, jobba! 

18.55 Lucas måste på toa

Hm... Matte på toa?

18.45 Cajsa klar! 

19.30 Lucas klar, middagen med. Sen som fasen. Barnen svett-torra. HUNDARNA! Ut en snabbis, stroganoff bränns vid. 

Pappa kommer hem. 

Puh. O då ska man veta att tisdagar är dagen vi inte har varken dans, ridning, löpträning eller tutoring. O Basse kom faktiskt hem. 

Men jag klagar inte, det gör jag verkligen inte. Men ni som tror att jag glassar omkring HELA tiden och inte gör annat än filar naglarna och dricker Chablis, här är en annan del av min verklighet. O vet ni, jag städar också, jobbar volontärt i båda barnens skolor. Jag sköter alla papper, jag samlar pengar till fattiga barn, jag skurar heltäckningsmattor och jag sköter kontakter med Sverige. Ibland, men inte ofta, då shoppar jag också. Myrmedel, toapapper o tops. 

Men! Livet är fasen bra härligt, lever i en dröm hur som helst, jag/vi ville det här. O nu har vi vovvarna med, extra bonus men också extra jobb såklart. Självförvållat. Jag ägnar många tankar åt alla ensamstående föräldrar. Ni är hjältar!

Åsa - pluskund på livet

Ah, justde. En hjulbent hund kan inte få ner benet på golvet när den sover.

Pumpafält o någon är kär!

Jag tog min pojk, han med för stora fötter o glesa tänder o håret på flaj, han som fick ett A i matte, han som gör mej galen emellanåt, både av goda o sämre anledningar, min pojk, den stora o lilla på samma gång, han o jag for till scouternas pumpaförsäljning. Pumpainköp på G, o ville samtidigt göra en god gärning och gynna scouterna. Kändes bra, tanken är fin.
Där på ett fält låg tusen och åter tusen pumpor på rad, i lervälling på grund av monster-regnandet de senaste dagarna. Flipflop o lera, goshit för fötterna. NOT!

Vi valde med omsorg, tre bauta o två små. Priset 36 dollar. Kändes fint, har inget att jämföra med. Scouthälsningar, yes maaaam. O en pojkscout som kör pumporna i en liten kärra till bilen medans jag kletar av leran mellan tårna. Uäk! Note to self: två bautapumpor för 10 dollar på mataffären. Tips till nästa år.

Blir så glad av orange att det spritter i hela kroppen!

På vägen hem stannade vi på den så påpassligt uppsmackade butiken där Lucas fick köpa sig en halloweendräkt. Kändes lite tveksamt, vet inte upp till vilken ålder barnnen klär ut sig på halloween men vad katten, vill han så får han. Däremot var vi föga överens om vad han fick köpa för dräkt. 

Ratade dräkter av mamman: ninjakrigare med pinnar, skelett med blod som rinner, ultimate warrior med vapen, vålnad, lieman och gorilla med döskalleansikte i vuxenstorlek. 

Ratade dräkter av Lucas: Jack Sparrow, sjöman, Teletubbies (öh?) SWAT-team. joddlargubbe o cowboy.

Hade trumfet, visakortet alltså. Jag blir skrämd av läbbiga dräkter, vill inte se eller vara i närheten av skräck. Fick ge med mej, pojken är ju så söt o charmig. O duktig. Kompromiss. Zombie med ljusgrått hår. Läbbig men ändå hanterbar. Inget vapen, men en lång pinne. Äsch!

Lite lättare att komma överens med Cajsamajsa antar jag. Bara utstyrseln har långt hår, glitter och är cool o inte för barnslig om jag känner spagetti rätt. Det besöket tar vi en annan dag, fick nog av skräck o vålnader. Blod och gravstenar. Hur ska det här sluta?

Hundar! Charmiga och glada. Ganska lättlärda så fort godis är inblandat. Sover gott o ganska mycket. PINKAR fasen överallt, blir galen. Har gjort åt 4 flaskor skumtvätt till heltäckningsmattan, två flaskor supermegaextrastark sprej och en halv flarre mirakelmedel för en förmögenhet från djuraffären. Resultat: mediokert. Gillar inte. Varken hundarnas beteende eller vit heltäckningsmatta. 

HusägarJeff på besök. Trevlig, mycket trevlig. Charmig och karismatisk. Älskade hundarna! 

Trevligt middagsbesök i lördagskväll med mycket vin och taxi som dröjde. Längesen familjen Ström hängde uppe till 4 på morgonen.....

Basse är kär! Förutom i mej alltså. Direkt efter löprundan: Åsa, jag hoppar in i duschen. Visst Majbritt. Efter 20 minuter kikar jag in i master bedroom (älskar fortfarande det ordet) o vad ser jag? Joråsåatt....

O man ser också att han sprungit så att hälarna glödde....

Yours truly

Åsa - hundkissfläcksförintaren

Det lackar mot....HALLOWEEN

Har varit lite utanför verkligheten sedan vovvsingarna kom, men igår när hundburen var fixad for jag ut på uppdrag. Skulle köpa rengöringsmedel till heltäckningsmattan.... Gissa varför?

Hur som helst, på ett par dagar har butikerna fullkomligt exploderat i en orangesprakande halloweenfyrverkeri. Jag har aldrig nånsin sett något liknande. Rad på rad i butiken fyllda med konstigheter. Plastpumpor, spöken, skelett, tallrikar med höstmotiv, handdukar med spindlar, tandkräm med ödsliga träd avbildade och hundutklädningskläder. Tusen ton huvudkuddar med snask, maskeradsmink och allsköns krafs. Underbart!

Kolla korvibröd-dräkten!

Mest av allt önskar jag mej denna....

Jag köpte lite spökpyssel, det känns som ett måste liksom. Ett stort spöke, 20 småspöken, en godishink, en hatt, en spindel till brevlådan, fönsterfigurer i sånt där slajmigt gummi och en stor huvudkuddepåse med snask. Kommer med all säkerhet bli fler o mer inköp!

Tills dess räknar jag ner, både till nästa besök om två veckor och till halloween. Härligt jag har det ändå!

Åsa - all in

Fyra är sex nu, o trasiga pyjamasbyxor...

I helgen, lite så där helt plötsligt men inte helt oplanerat fick vi tag på två hundar, äntligen!
Vi hade en annan på gång men tyvärr fick Elliot flytta in till en annan familj. Kul för dem men  jag grät över en hund som vi aldrig haft dock, o barnen med. Hm.

Hur som helst så kom Vegas o Stella in i våra liv i lördags. Blandraser så det skriker om det. Tax/Beagle/terrier. Minst. Den ena ser ut som en labrador i taxformat, den andra ser ut som en, jag vet inte vad... Systrar, 11 månader. Vaccinerade och genomgångna. Charmiga o glada.

Papper fylls i på hundshelteret

Barnen överlyckliga, tårar.

Våra tjejer, livrädda. 

Direkt från shelter till Groomingstället. Bubbelbad, örontvätt och klovård. 22 dollar per jycke, o då ingick goodiebag. Hundarna doftade gott igen, som lavendel o vanlij, fanns på flaska för 23 dolares. Avstod nagellack, eller klo-lack snarare. Cajsa besviken för det....

Petstylist. Jojagatackarja.

Hundarna är roliga, charmiga o så. En av dem är lättlärd, den andra lite svår. På natten och när de är ensamna har vi dem i en hundhage kan man säga. Som en bäbisresesäng utan botten. Dom gillar sin hage, o kryper in där när de vill vara ifred o vila. Igår var vi iväg en stund, hundarna stängdes in i sin hage. Krafs o bit tydligen, för när vi kom hem stod de vid ytterdörren o viftade på svansen. Ahaaa....

Lagom stort för taxblandis att ta sig igenom...

Men mer då? Katastrof för Lucas. Hans pyamasbyxor som han haft sedan 7 årsåldern, stl 122, alldeles för korta, har vikt hädan. Hans absoluta favvisar och de enda han nånsin gillat. När han har dem på sig, då är det mys. Han kan inte sova utan dem nästan. Men nu så, dags att slänga. Gubben!

Basse hemma igen, välbehållen men sliten. 

Saknad efter när o kär i Sverige är påtaglig emellanåt. Har beslutat att INTE fara hem i oktober som tanken var förut. Får inte ihop vårt liv riktigt. KATTEN också :(

Skolmöte, skolsaker, läxor. 

Och, ang Lucas väska. Rullväska är inte tillåtet på hans skola, due security reasons. Men flipflop är....

Fortfarande samma UV-lampa nagellack. Håller katten för evigt verkar det som. Är det fyra veckor nu? 

Värmen tillbaks, tack!

Pumpainköp på G. 

Av o på förkylning. Försvinn eller ge mig vad du tål, bacillusk!

Kläderna på Target, Missoni. Utplockat, skorna fel modell. Mellanrummet mellan tårna syntes, har lite svårt för det. Men barnkläderna var söta. Köpte kappa, kjol, tröja o strumpor til l Spagetti. Stl 7-8 år, borde gått med tanke på kroppsform. Men för korta. O hundarna åt upp strumporna. Okej, nice try. 

Det jag är mest sugen på från Sverige är just nu KANTARELLER o trattisar. Skulle ge mycket för en näve eller så. 

Jag älskar Wordfreud! Hur kul som helst. Asastroem heter jag om nån vill scrabbla med mej. 

Over and out 

Åsa - som lovar att inte vara en sån som bloggar om hundarna o visar bilder på dem som ingen vill se. Lovar!

Att ha en stor o tung rygga, o släppa på en princip

Ahh, jag hade en återhämtningsdag igår, skön. PW med fin dansk väninna, långt samtal över ett glas vatten. Lyssning på sommarprat liggandes i en solstol. Bra flyt på eftermiddagen med läxor, planering och extrabarn. Tacos!

Lucas bär med sej sin skolpärm o några notebooks hem varje dag eftersom läxorna finns där bland papper o block o anteckningar. Han har axelvärk, förstår honom. Väskan är enorm! Idag var den extra maffig. Litteraturboken var hemma på besök, o träningskläder skulle med, o en extra flaska vatten.
Den vägde den 9.3 kg, var tvungen att kolla!  O då räknade jag inte med lunchboxen för den bär han i handen. Många kilo för en liten pojk. Plockade ut hans svensk-engelska lexikon och ett limstift. Gjorde väskan minst 50 gram lättare. Hejja!

Men ni ser va? Som en kamel. 

Mitt arma modershjärta fick mig att göra det enda rätta, idag bröt jag mot mina "klart att pojken ska promenera de 10 minuterna till skolbussen principen" Jag körde honom med bilen. O vad gör det? O näpp, de flesta barnen blir körda till bussen, om man inte bor precis bredvid hållplatsen. I kväll ska jag massera hans små gulliga axlar, o kleta in liniment eller nåt. Pussa honom på halsen och hoppas att väskan är lättare imon. 

Nu ska jag o en tjej till Target. Som Åhlens ungefär. Missoni har gjort en kollektion i samarbete med dem. Släpptes igår, kaos. Men jag har sett ett par skor... Hoppas att de fyllt på hyllorna under natten. Wish me luck!

Åsa - emelda marcos systerdotter var det va?

Jag klarade det! O lite skol-skrämsel

Tusen tack för support, glada tillrop på min namnsdag och rara kommentarer. Det ger energi, så där mycket så att jag nästan får lite hybris. Gör inte något alls för idag, på eldprovsdagen, jag behövde energi o support väldans mycket. Tackobock!

Höjdpunkter under eftermiddagens prövning

Barn 1 sladdar hem. Äter ståendes på ett ben, gör matteläxa o jag knyter ridskor.

Bilfärd till ridskola, läxor förhörs

Sällskap i bilen, två kylväskor med matlådor till barn, dricka. Våtservetter, handsprit. Skedar till pastasallad. Pennor o suddgummi till läxor. En stor näve självförtroende och några liter överdriven tilltro att joho, det här kommer funka.

Galopp över nejden, jag sitter rakt upponer på stol.

Efter ridning, i rakterfart till barn 2s skola. Cajsa byter om i bilen, tvättar sig med vårservett. Skajpar med Basse också.

Hittar inte pojk, stressar ihjäl mig, hans träning dragit ut på tiden. Främmande människa pratar med mej o Cajsa. Jag är trevlig. Hon berättar för sin man om oss. Jag fattar inget, Har vi träffats förr tänkte jag. O det måste vi ju ha gjort, annars finns ingen anledning för henne att i gräll amerikask falsett skria haaaaaj Aorsa över hela parkeringen. (visar sig senare att hon är min nya bästis, TF bibblanchefen)

Barn kommer, dyngsvettig, hungrig som ett as och mattblanka ögon. Oj, varmt idag o han hade inte hunnit/orkat eller kommit ihåg att äta specialfiffiga rullen med pastrami o sallad som jag packat ner extra i hans lunchbox. Inte hittat den extra vattenflaskan. Bråttom nu, mötet börjar om två minuter. Rafsar ner kylväskor, papper, nycklar, släpar svettLucas o spagettibenet travar så lätt. Swish in på skolan. Är det ok att Lucas äter sin middag här, inne i klassrummet? Jaaaa säger mrs Hufflepoff, han ser hungrig ut. Svetten kommenterade hon inte, gick inte att missa om man säger. Ljusgrå tischa och rännilar ner för halsen.

Lucas gör läxor på mötet. Cajsa ritar på ett papper. Lär oss om behaviorcards. Ingen lek här alltså. Slarv med läxa, uppnosig mot fröken, saknar blyertspenna. Försenad, fel klädsel... Då får man signatur på pappret. Olika färgkoder. Stor belöning till den som klarar hela läsåret utan en enda signatur.

Bra möten med de flesta av Lucas lärare. Mycket bra info. Många nya hemsidor att hålla reda på ifall man vill ha kontroll över barnets skolgång. Papper. O pappor, i sällskap med mammor. Utan barn i sällskap, i sitt hemland på sitt modersmål. Bara jag, den lustiga svenskan som kommer med matlådor o svettigt barn. Ett annat barn som inte ens går på skola i släptåg med omöjlig ridhjälmsfrilla. Doftar starkt av citron från våtservett. Mamman, hon är i chock. Hälften av vad som sades på möterna var nyheter för mej. O för Lucas med tydligen. Ojsan. Men Lucas, visste du inte detta? Nä, ojsan. Arga ögat från mamman många gånger. VAR ÄR PAPPAN?

Hem, väcka cajsa som somnat i bilen, bäcksvart ute, kl 8.30. Kvällsmat, läxläsning med Lucas, beställa skolans årsbok som man så påpassligt fick info om idag. Deadline idag! Hur tänker dom? Struntar i alla tusen extraval, varken orkar eller hinner.

Cajsas tidsfördriv på mötet bjuder jag er på. O hon har ritat detaljer på fotona med....

Tittar igenom resten av pappershögen från skolan, o inser. Jag blir galen. Det brister, skrattar o gråter om vart annat. Orkar inte med, undrar om alla dessa samtal om viljan att lära sig, att göra det bästa man kan, ha en målbild framför sig, tänka smart o långsiktigt har förståtts av Lucas? Framför allt att utnyttja alla möjligheter som finns o allt var det nu är. Av alla tusen möjligheter väljer han ORIGAMI på extralektionen som är som klubbar. Ni vet, snyggaste tjejen o killen är med i yearbooksklubben o så där. Min Lucas, han som inte har koll, som slarvar och kämpar så där lite halvdåligt emellanåt. Han har möjlighet att välja mellan alla dessa:

Ååååå

Frågade honom om han visste vad de skulle göra på Origamiklubben? Jorå, man lär sig vika turbaner av papper. VA? Turbaner av papper du vet? Hm. Här kommer nog mamman styra upp, för turbaner, det kan jag lära honom att vika på en eftermiddag om det nu är så. 

Men glad som en lärka är jag, starkare än nånsin. Jag klarade dagens vedemödor. Ger mej själv ( håll i er) Fem Strömmings av 5 möjliga. Dagens logistikdrottning, århundradets bästa tålamod med 12 åring och en jäkel origami tydligen. Nån som vill ha en TURBAN?

Åsa - trött!

Att släppa kontrollen och andra lärdomar

Vilken vecka, verkligen! Upp o ner, sorg o elände. Ensam i ett stort land, Basse i Europa, länge. Skola som suger musten ur vem som helst. Möte, volontärjobb, trevliga luncher och härligt väder. Oro för Basse. Fina mail. Krafttag i massor av saker och restaurangdate med Lucas. Kvalitetstid och stress. Inga kläder men en fin väska, längtar efter höst och saknar poolen. Ja ni förstår va? Verklighet o vardag.

Jag har ansträngt mig till tusan för att vara lite mer här o nu. Ger mej själv godkänt men inte mer, tre Strömmings. Men konsekvensen blir en gnutta kaos också. Vetekatten hur jag ska få balans. I morgon har jag mitt eldprov. Ska befinna mig på två ställen samtidigt. Köra till ridning o Lucas ska på cross country, läxor ska göras, mat ska ätas och samtidigt vara på föräldrarmöte på Lucas skola. Hmmm. Jag löser det, det gör jag, men eftersom mitt härliga påklistrade "jag måste carpe diema mer" infall kom just nu har jag inte planen klar riktigt. Smart där Åsa, smart. Men jag viker mig inte, jag är inte bitter, men jag tror att om jag åtminstone hade haft min bättre hälft på hemmaplan, då hade jag klarat morgondagen lite lättare....

Andra lärdomar:

Här i USA ska man inte bli förvånad om man stöter på en vit tiger, en känguru eller en kelig räv vid något center. Cajsa upplevt, klappat och gosat. Med en vit tiger? Joråsåatt... Zoo på uppvisning alltså.

På sleepoverkalas får man grymt härliga goodiebags med sig hem. Duschkräm, lotion o handsprit. Doftar ljuvligt. Mamman snottar, trots att det var barnet som var på kalas. Goodiebagsdetaljen missade vi när Cajs hade ridkalas... Förlåt.

Att skaffa sig en härbärgesjycke var inte det lättaste tydligen. Många parametrar som ska stämma. O många papper att fylla i. Om vart hunden ska sova hos oss. Hur många timmar den ska vara ensam, vad vår veterinär heter osv osv osv. Tusen frågor, o HusägarJeff kommer bli uppringd. Jag förstår dock, klart att dom måste kolla allt så hunden får det bra men samtidigt, ahhh. Är det ingen som vill ha hunden så försvinner den på bakgården o far till hundhimlen. Kluvet. Håller tummar för att det är vi som får äran att bli husse o matte till Elliot!

Skolan, AWMYGAD. Har fullt sjå med att klä barnen, framförallt Cajsa, lämpligt. Dessutom tio tusen andra regler att följa. Godkänner vi att Lucas deltar i sexundervisning? Tusen saker att samla in pengar till. Blyertspennor som förbrukas/slängs/slarvas bort. Lärare som enligt dem själva undervisar i 2010 talets anda. Filmer på youtube, information på hemsidor. Flashdrives och wikisidor. Heja o allt, men vad var det för fel på stenciler? Skoltv på morgonen, lunchlådor som inte får innehålla något barnsligt. En lapp med pussar från mamman uppskattas sådär på middleschool tydligen. Nåja. Om två år sitter rutinerna, o då flyttar vi hem. Ge mej styrka!

Jag älskar mitt jobb på biblioteket. Älskar!

The hunger games. Boken, som nu spelas in som film, o den som filmar, han är son till biträdande biblitekschefen på skolan. Min bästis. Fribiljett? Jomentack, smålänning ju.

Lägg inte ner tid på att UV-lampa fransk manikyr på spagettibarnet. Mamma, detta var gott att tugga på, segt liksom. Arrgghhh.

Kläder, har inga att ta på mej när jag ska vara den vanliga jobbÅsa. Shorts linne, shorts linne short linne... Funkar inte som klädsel när jag är sidekick i 4th grade. Men väskan, den ställde jag käckt på katedern, väl synlig. Förlåter allt va?

Ugnen, vad är fel? Bake, broil, roast? Undervärme. Bränd paj o botten, blek som lutfisk på ovansidan. Ohh, till thanksgiving kommer svärmor, vi ska baka kalkon. Hur ska det gå?

Affärerna fulla av Halloweenpyssel o hemskheter. Massvis. Överdåd. O dräkter. Big time lärdom o kulturskillnad: Hemma i Sverige när barn ringde på o trickortreatade var de utklädda till hemskheter. Liemän o dracula. Häxor o Skriet. Här säljs dräkter som nyckelpigor, sköldpaddor, prinsessor. Brandman och rymdfarare. Har vi fått allt om bakfoten? Tips från livräddargranne Nancy: Köp på dig godis, 50 portionsförpackade småsnaskpåsar förpackat i påsar stora som huvudkuddar. Räkna med att du behöver minst 100, två huvudkuddar alltså. O sen sitter mammorna på garageinfarten o ger ut godis o smuttar på vin medans männen går med barnen o busar. Ohoo, rädd jag blir om det kommer en nycklis va? Ta du lite snask, tant har tusen små påsar. O säkert har jag köpt lite extra om jag känner mig själv. Steget före Ström. Nääääj, carpe diem Åsa. Uppstramning.

Sallad på restaurang som serveras på kylskåpskall tallrik får en Strömming, uselt dåligt.

Sommarens firre. Tonfisk. Grillad, halstrad. Gott, så in i bänken.

Pottery Barn, jojagtackar ja, här kommer storinköp av möbler ske. Yes-oh-my-like som Cajsa skulle sagt. Hade jag kunnat hade jag köpt rubbet, allt men nu fanns det visst en begränsning till matsalsmöbler, lång byrå o ett skrivbord verkade Basse säga lite barskt. Attans! Men en säng också, snälla?

Give aways. Gör inte ont att få en necessär med roliga saker i när man köper en foundation. Jippyyyy. Att jag sedan inte använder allr spelar ingen roll. Smålänning igen va? En brun kajal är en brun kajal. Kanske nångång kommer till användning. Nån som vill ha en förresten? Jag har två!

Okidoki, das war alles. O det är härligt att se att jag kan knepa ihop ett långt inlägg utan att ha något att egentligt att säga. Jag är ju helt fantastisk, o härlig! (egoboostar o självkänslabombar mej själv inför hösten)

Åsa - i ett parallellt universum, lite låg, känner saknad o sorg men ändå fånigt på G

Min hemstad har sorg...

Idag o nu känns det otroligt smaklöst av mig att publicera ett inlägg om nagellack, en bild på barnen eller en fjuttig åsikt om skolbussarnas usla punktlighet. Min hemstad är i sorg, vi har förlorat en stor hjälte, en sann profil och förmodligen Jönköpings största idrottsman nånsin.
Stefan Liv, vår spelevink, många barns stora idol. Fd målis i HV71, fram till idag spelare i det ryska laget Lokomotiv. Hela Jönköpings pojk, med sin speciella spelstil, sin säregna vinnarskalle, knasiga uttalanden, avslutningsdans på isen, spelaren som många många gånger kom o gav besökande skolklassbarn sina utslitna gamla klubbor, mannen med ett hjärta stort som ett hus, sin mammas son, nybliven make o pappa till Herman o Harry. Han som höll nollan när det gällde.

Ofattbart, onödigt och väldigt väldigt jobbigt. Jag kände inte Stefan Liv, inte på något sätt egentligen men min sorg är påtaglig. För mig, för min familj, för HV och för varenda invånare i vår stad och förmodligen för många andra utanför kommungränsen och även av människor som var noll intresserade av hockey. Paniken som utbröt på Facebook när olyckan skedde, samtal, SMS. Desperat letande efter fakta och information. Hemsidor som kraschar. Ovisshet, var han ombord på planet? Så kom då besanningen på allas farhågor, Stefan är borta, död. Kraschat i ett skräpflygplan nånstans utanför Moskva. Herregud!

Ett helt ishockeylag är borta, finns inte mer. Runt omkring oss finns varje dag människor som hamnar i sorg. Det är livets gång. Jag lider med alla anhöriga, vänner och kamrater som förlorat när o kär i den här kraschen. Ingen är värd att sörjas varken mer eller mindre men idag lider jag mest med Stefans fru, barn o familj o vänner. Och Jönköping, för det är min arena, min hemstad och min familjs hjälte som gått bort. Att se och för den delen vara en del av sammansvetsningen, att finna stöd i varandra. Att många många människor håller om varandra i en till en början virtuell krampaktig,respektfull o kärleksfull kram, att så många människor enas och sörjer tillsammans. Man ur huse för att tända ett ljus, lägga en blomma. Det inger också hopp på något sätt. Det är fint mitt i all bedrövelse.  Stolt över oss som lägger ner våra vapen, rämnar våra murar. Det är vi nu, inte cityfolken mot förorten. Borgare mot bönder, snobbar mot lurkar. Invandrare mot svennar. Vi är ett, en stad i sorg. Tårar trillar på både bankmannen o städerskan. Vi saknar o sörjer vår Stefan, vi tänker på hans fina familj. En liten fin familj, som varit separerad från varandra för hockeyns skull, Stefans jobb. Kanske tänkte de att om ett par år skulle de få skörda frukten av hans hockeykarriär. Leva tillsammans, njuta och unna sig. Mamma, pappa, barn o hund. Snart älskling, snart kommer jag hem...

En sak är jag ganska säker på, att den här tragedin kommer sätta spår i vår stad. Livet före o efter Liv. Jag förväntar mig att tröjan med nr 1 kommer hissas i Kinnarps Arena. Minnesplats, staty, ett gatunamn, byggnader som uppkallas efter, jag vet inte, men Stefan Liv kommer aldrig bli glömd. Han kanske till o med blir en änni större hjälte nu. Vår Stefan....

I morse innan kraschen skrev jag en status på Facebook om att jag måste bli bättre på att leva nu, inte ligga tre steg före hela tiden. Stefans bortgång får bli ytterligare en påminnelse om hur viktigt det är.

Fina Stefan, tack för att vi fick låna dig ett tag. Vila i frid.

Mina sista tankar går till Anna, Herman o Harry. Må ni finna styrka, hoppas ni känner hela Jönköpings omsorg o stöd.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

och någonting alldeles oväntat sker

Världen förändrar sig varje dag

men ibland blir den aldrig densamma mer

Alf Henriksson

Åsa - märkbart tagen

Baksätesdiskussion o nya språklärdomar

Igår efter att vi lämnat Basse på flygplatsen såg vi massvis av bilar som snurrat runt på vägen i regnet. Kändes lite lustigt o nästan obehagligt att köra mot en bil på min sida av motorvägen, se förvånade ansikten som tittar mig i ögonen och inse att häpp, jag kan inte stanna o hjälpa. Ingen av dessa sex bilar vi mötte på detta sätt verkade skadade eller så utan de hade helt enkelt bara fått snurr. Jaja.

Här satt jag i godan ro o körde (men i verkligheten var jag i chock för det ösregnade o tvårblåste., Cajsa grät, Lucas var hungrig och jag skiträdd för alla körde som vildar) o Lucas ropar: kolla vad epic fail! Ursäkta, vad? Kolla bilen allså! Okej. Då vaknade Cajsa ur sin gråtkoma och väste på sitt argaste: Lucas! Det heter apple fail. Okej. Nu vet ni det girls and boys. Apple fail heter det, inte epic. Och det heter Golden Vetvivel, Pappiljond, Vadebade (känns på den ni, water bottle) också.

Åsa - lite klurig idag. Full i fasen liksom

Men åhh

Hade skrivit typ världens bästa inlägg (minst) o sen helt plötsligt så bara försvann allt när jag skulle publicera. Hm...

Jajaja. Ingen fara på taket alls, någon mening med allt.

Dagens snabba blir som följer:

Basse på väg till Europa
Tornadovarning i plural, improviserat skyddsrum, hällregn.
Rädda barn
UV-lampanaglar på spagetti
Tusen tända ljus
Fin fin glamväska i present av maken.
Tacksam
Ensam

Ny vecka, nya möjligeter. Jag ska ta krafttag i vardagen, o det är inte fy skam det heller.

Åsa - arga ögat till Blogger

Labordayweekend och lessenglad eftermiddag

Nu har han åkt, vår ärade gästJonas som vi haft äran att husera i nästan 3 veckor. Jag har haft det så härligt underbart roligt med vår Jonte, tiden har rusat och nu skriker "hans" rum av tomhet, femte platsen vid matbordet ser övergiven ut, barnens läxhjälte har åkt hem. Kvar hänger Jonas lånade handduk över en gungstol, aj vad det gör ont. Många tårar i dag. Ser det som ett tecken på stor kärlek och fin vänskap. Tack för att vi fick rå om dig Jonte, världens bästa!

Ett minne av gästJonas.... Buhuuuuuuu

Tur för oss att vi var bjudna på BBQ hos ett par vänner som bor vi sjön, Lake Norman. Härligt umgänge, barn som badar, pappor som åker båt, cool tjej på wakeboard, mysig pratstund på en brygga. God mat, ännu godare Cosmopolitans, glasstårta. Solglitter på sjö, varm bris och för en stund kände jag att om mitt liv slutade precis just då, då skulle jag ändå lämna jordelivet lycklig. 

Man kan nog inte bo bättre just här, underbart hus, underbar brygga o
båtplats. Jag gillar tusenmycket!

Vi har också varit på hund-jakt i helgen, en upplevelse i sig. Lördagen bjöd på uppvisning av härbärgehundar på det fina shoppingcentret. Kanske 20 hundar, stora o små. Jag ville ha en fin, superfin Dobermann-Schäfterbladning (totalt orimligt, både mixen och hunden, kräver sin ägare)  Lucas ville ha den svarta lurviga, Basse var sval men Cajsa ville ha alla. Tårar, så klart men kloka barn förstod att vi behöver hitta rätt sorts hund. 

Den svarta lurviga, o fin fin dobbis

Vi for vidare till två härbärgen, det ena var polisens och det andra privat. Oj vad jobbigt, men oh så nyttigt. Både för mej och för barnen. Hundarna hade det bra på härbärgerna, inga tvivel om det. Många hundar o andra djur, kommer från vidriga förhållanden innan de blev omhändertagna. Många mycket stora hundar där, o jag var lite skraj för dem. Vem vet vad de har varit med om i sitt tidigare liv, hur de är i psyket och vad de kan få för sig. De största hundarna skulle lätt kunna fälla mej till marken, o äta upp mej förmodligen. Nu hittade vi inte rätt hund där, men vi har kommit en bit på väg, vi har sett massvis och lärt oss ännumer. 

Sötaste lilla valpen, kommer väga ca 40 kg som vuxen

Många tårar denna dag, barn som önskar hund så mycket, barn som gråter av omtanke och mamman som imponeras så till den milda grad över hur många människor som ideellt arbetar med detta, som brinner så starkt för att rädda en hund eller två. Eller en ödla eller en katt. Jag blir glad o stolt över mänskligheten, samtidigt lite beklämd. Tänk om resurserna lagts på annat, på cancerforskning, på utsatta barn eller mat till mindre bemedlade. Hm....

I morgon är det Laborday här, ledig dag för barn o Basse. Poolen stänger för säsongen, o vet ni? Det är ok, jag är klar vid poolen, jag är mätt. Jag har nyttjat den väl, jag har njutit varje sekund av min nästan dagliga stund där. Jag har passat på eftersom det har varit så fint väder liksom. Svensk eller? Jag tycker dock att det är för tidigt att stänga ner och tömma ut vattnet men det känns ok ändå.

Northstone countryclubs pool får av mej 4 Strömmings av fem. Vårt glammiga tillhåll, vårt extra vaganza, vår lyx men också stället som lägger dricks på varje inköpt glass o som serverar allt för sunkig mat, pizza o grilled cheese. Fram för nyttiga snacks och snälla? Köp ny högtalaranläggning, får skorv i örat av gnisselljudet. Hejdå poolen, ses i vår. I slutet på maj.

Imon far Basse till Sverige igen, tur att vi hann kemtvätta skjortorna emellan. Ska njuta av familjemys till max imon tills flyget går. 

Ha en fin början på ny fräsch vecka. Nya tag, nya möjligheter!

//Åsa - tillbaks i verkligheten

PS: en hälsning till familjen S. Ni kan inte ana vad jag tänker på er nu, önskar så att jag vore hemma hos er. Bara lyssna, krama, ta hand om er o bara finnas vid er sida. Nu sitter jag i era innerfickor o kramar era hjärtan. Hoppas att ni känner det!

Ändrade planer och ytterligare en karriär

Torsdag, egentligen Jonas hemresedag men vid närmre eftertanke så kände han att ytterligare ett par dagar i värmen och skön lunk, bra shopping och i mitt sällskap, blink blink, vore trevligt så han bokade helt enkelt om sin biljett och stannar tills på söndag. Bra o trevligt!

I morse gjorde jag debut som volontär på Cajsas skola, i Cajsas klass till o med. Jag ska hjälpa hennes fröken att packa "Thursday folders" som är barnens mappar där alla viktiga papper, nyhetsbrev, reklam, skoltidningar och rättade prov läggs i. Borde inte vara så svårt eller? Hade en bra engelskadag, språket flöt som bara den, bäst att smida så hej vad jag har pratat med folk. Jag har hejjat o hälsat först, o inte som jag brukar, invänta någon annans how are you doing. Underbart. Cajsas fröken är en tuff tjej i min ålder, med skinn på näsan, pondus och härlig humor. Jag gillar henne. Allt gick bra ända tills jag skulle sortera in flickscoutspapper i tjejernas mappar för då insåg jag att jag inte har koll på vilka namn som är tjej eller killnamn. Logan? M´hakwna? Ni förstår va? Det löste sig med hjälp av de rättade proven som också skulle sorteras in för där såg man väldigt tydligt om dom var tjej eller kille...

Andra saker:

Nästan helt okända Svenska bakverk, iaf för mig.

Lucas går all in i skolan. Två sjundeklassare hade kommit fram o sagt att han var sooo cute.
I morgon vill han ha skjorta, så där lite slarvigt men vuxet som pappa har... Vill nog känna sig fin. Fina pojk!

Veckans kap, en CLEAN parfym för 13 dollar på Marshalls. Som jag inte ens behövde.

I morgon landar Basse. Vi får njuta av familjeliv i 70 timmar innan han far igen. 

Poolen stänger för säsongen på måndag och jag tycker att det ska bli skönt att "slippa" gå dit. Kan genvägen, ligger alltid på samma solstol och ett snabbt dopp tar 23 sekunder. 

Sommarpratsprogram = jag älskar. Vilken skatt, vilken källa för ökad förståelse och nya insikter. Inte klokt egentligen. Här svassar jag omkring i ett annat land och får ändå ta del av denna rikedom. Tack Sveriges radio.

Affärerna börjar fyllas med Halloweensaker, och som jag förstod det gäller det att köpa medans pyssel finns. O troligtvis är det lite fjuttigt att bara ha en apastor orange spindel på brevlådan.

Min energi räcker endast till 8-hugget på kvällen. Sen är jag medvetslös. Tror nästan att det är jag som har börjat skolan.

Cajsa har kusinlängtan modell lite jobbig. VIlle sova med en lapp som hon skrivit Bianca loves Cajsa på för att få känna kusinkärlek hela natten. (men egentligen borde hon skrivit tvärtom va? Lite ego annars på nåt sätt men gulligt i allafall)

Lördag innebär hund-tittning. Öppnar tio, måste åka klockan 7 för att hinna de 2 milen i tid enligt flickebarnet. Som redan har bestämt vad hon ska ha på sig för att alla hundarna ska älska henne. Hon har skrivit tusen och åter tusen kom ihåglappar om hundskötsel, flertalet scheman om rastning (på tisdagar o torsdagar ska dom vara i back yarden tydligen). Listor och rangordningar. 

Shoppingcentrerna är fyllda med fina, mysiga o murriga höstkläder o skor. Ser fram emot att få bylsa på mej lite, älskar höstshoppingen. Det lär dröja dock, fortfarande över 30 grader här.

Jag ligger krafigt efter i mailbesvarandet, förlåt mej. Svårt att få tiden att räcka till i skolstartstider och med besök. Kommer svar, lovar! O stort tack, blir sååå glad för mail.

Har ett span på en najs väska. Hmmm...

O när man tänker efter, i slutet av 1800 o i början på 1900 så utvandrade 1200 000 svenskar till Amerika. En miljon två hundra tusen. Det är så galet många, i ett land som hade under 5000000 invånare. Resan tog evigheter, kostade en förmögenhet och tekniken var ju inte ens påtänkt. Brevduva och uppslagsverk. Det kan inte varit lätt. Jag skäms när jag gnäller. 

Har fått rolig inspiration till att göra mindmappar, funkar till allt. Får se, eller så målar jag en tavla. Brukar ju påbörja pyssel o papp lagom till hösten. Ser fram emot.

Så där ja, då har jag bubblat av mig, tack för att ni läste helt enkelt. Önskar er en god helg!

Åsa - hälsar Basse, världens finaste, välkommen hem i morgon <3