måndag 21 mars 2011

Ströms medvind och alla goda ting är tre (minst)

Ny vecka, nya möjligheter och en tuff hyrbil. Kändes redan i morse att veckans första dag skulle bli speciell. Måndagar gillar jag, vet inte varför, känns fräscht på nåt sätt, precis som 1 januari gör. Barnen for som vanligt till skolan, sjung sjung i bilen men bara i framsätet där tjejerna sitter för pojken i baksätet tar alla tillfällen till att sova. Det tar oss 10 minuter att åka och han somnar verkligen. Vår pojk håller på att bli tonårstrött. 
Vink vink, o så struttar dom iväg. Dom såg glada ut, Cajsa med, det kändes gott i tigermammans hjärta. Vad som hände innanför skoldörren skulle jag inte få veta förrens på eftermiddagen. Hade blandade känslor i kroppen, men hoppades att skolresan skulle gå bra och att inga barn var elaka mot mitt spagetti-barn. 
Basse var sin vana trogen, förlåt, på väg till körkortsanstalten men denna gång i strandraggarjeepen. Diverse strul med adress och intyg och bilregistrering, sedvanligt det med. Han ringde, nervös som ett asplöv och med ett självförtroende nere i skosulorna. Mycket prestige över körkortet tror jag + allmän tröttma på skräpet, tror inte att en kuggning skulle mottagas så väl utan mer innebära något hemskt och en hämndlysten aktion som att skicka ruttna grisöron till den första körkortshäxan eller så. Nu hade Basse smart nog valt en annan station att köra upp på, mååånga mil från häxans residens. O se på katten, han klarade det. Ja vad underbart, o vilken lättnad! Han hade skakat i händerna och knappt kunnat prata alls pga nervositeten, men japp, där satt den, som en smäck. Duktiga bästa Basse, grattis! 


Basse o den röda strandraggarjeepen, jag älskar er för evigt!

Vi firade denna underbara händelse med en god lunch på tu man hand. Hur trevligt var inte det då? Vi satt o pratade, som förr. Inte stressiga, inget påpekande om bordskick eller velande/guidande/vägledande från barnmenyn. Bara vi, varsin sallad och bottomless Cola. Kändes lyxigt och glamoröst. Sen for vi till banken och satte in en slabba pengar på sparkontot, kändes glammigt det med, i kontrast till mitt konstant inombords gnag för att jag gör åt alla pengar och inga drar in till kassan. Kändes fint, o inte romantiskt alls tyvärr, men en fin stund tillsammans med bank-kvinnan som för övrigt tyckte mina glasögon var snygga. Menade hon det verkligen, idag tvekade jag faktiskt. O vet ni, det gör inget!

Hem o tillsammans sitta i solen med varsin kaffe, njuta av segerns sötma, och njuta av att vi har det varmt o skönt. Plingelipling på dörren, mailman Dan kom med paket. O brev! Bästa som finns, att det kommer post som inte är sura papper från skatteverket, Telia eller nån gasräkning. Ett handskrivet kuvert är värt tio miljoner gånger mer. Paketet lyckades jag lämna oöppnat tills barnen var med, trots att det låg o skriade och vred sej av ÖPPNAMEJNUGENASTPLÅGOR. Jag klarade det! Fick också lite papper och väldigt söta kort från Faffen o farmen som egentligen betyder farmor o farfar. Fick små svid i ögat, tack bästa svärföräldrarna som finns!



Vi gick sen tillsammans och mötte barnen vid skolbussen, också himlans mysigt. Tror allt att jag såg ett litet tår-svid i hans ögon när han såg våra barn diskret vinkandes innefrån bussen. O ja, en av dagens goda ting, Cajsa hade haft en ganska bra dag med sista veckans upplevelser som referens. Underbart, o dessutom väldigt lite läxa att göra. Väl hemma öppnades paket o brev, eller snarare, mamman slet upp vilt efter det att Lucas försökt i en sekund. Bästa Malin S, om du visste vad glada vi blev! Vilka fina teckningar o vilket sött brev! Nils teckning är underbar, skrattade gott åt den med massvis av kärlek i hjärtat. O en burk, med galet efterlängtat godis, har jag sagt till dej hur mycket jag gillar?

Alldeles färska, sega hallonlakritsdöskallar, finns inget jag godis jag gillar mer.
Malin S! Tusen tack, du är helt fantastisk hjärtat! Hälsa Elsa o Nils o tacka så mycket, o att jag saknar dem, snyft. Jag kommer att snåla och njuta, det lovar jag. Teckningarna sitter redan uppe o pryder en vägg. Tacktiotusen

Eftersom Basse var hemma och jobbade fick Cajsa låna telefonen och ringa hem till bästis Beyke. Har visst inte lyckats lösa vårt "ringa till Sverige problem" ännu. Ett långt och välbehövligt samtal för Cajs. Lucas gjorde läxa med pappan. Jag fick en liten pratstund med mamman Malin B, välbehövligt för mamman Å. Mitt i samtalet fick jag spontanbesök av den danska mamman med dotter. (mycket mammor nu...) Trevligt trots att jag snabbt fick avsluta telefonsamtalet. Barnen hängde i poolen, eller tunnan, o vi pratade. Återigen fick jag beröm för min danska, not. Inte denna gången heller. Kul med spontanbesök! Gullig mamma och snäll tjej. Cajsa stendiggar!

Tacos till middag, har inte ätit sen nånstans runt nyår. Godare än gott, godare än jag kan nånsin minnas att det smakar. Och! Old el Paso finns här med. Som en hägring eller oas, men på sanning.
Mysig tv-kväll med slötittande på typisk Åsa-kanal. Food TV eller nåt sånt, Handlar om.... mat. Vi har det så bra när vi har det bra. Vi är oförskämt lyckligt lottade. Jag är tacksam.

De tre goda tingen:
Skype med pappa, alltid lika skönt o roligt. Jag <3 Pan
Skype med lillasyster, världens bästa
Körkort (känns lite spännande eller skrämmande att jag har min resa kvar)
Tu man hand-date med min man som jag har känt i 22 år.
Insättning av peng på bank
Paket med teckningar, brev o hallonlakritsdöskallar från Malin
Telefonsamtal med en annan Malin
Facebookchatt med finaste Anna
Dansk väninna på besök
Tacos
o sol. 
Blir tre va?


I morgon är en annan dag, ser fram emot vad den har att erbjuda. 27 grader enligt prognosen. Låter varmt.

Avslutar med en bild på vår idol Cherrie Berry. Tjejen med stans i särklass tuffaste namn. Hon är ansvarig för alla hissar som finns i hela Charlotte med omnejd och sitter på bild i ram i varje hiss vi åker. Heja Cherrie Berry, du är för härlig!




Många kramar till er som läser vad jag skriver, blir glad o nästan stissig när jag ser hur många ni är!


Åsa - El maco, vad tänker du på?

söndag 20 mars 2011

Första grillningen och burn ball...

Vi har verkligen haft en toppenhelg, o total förnekelse av skolan. Barnen har lekt omkring på gatan, vi har badat i vår bubblis och vi har premiärgrillat. Vi köpte lite olika köttstycken (äckligt ord ju) och resonerade learning by doing. En sallad kan vi fixa, o det kan man förmodligen göra i vilket land man än befinner sej. Bra så, men kruxet var mer kryddning, och kött-saker. Lite saknade man Santa Marias Glazer men det gick över fort. Är ju trots allt i det förlovade BBQ-landet och ser man på, en del välkända grillsåser fanns ju här med. Kanske inte så lustigt eftersom dom kommer här ifrån. Baby-rays och Stubbs. Vi gillar hemma så varför inte? Men se nähä, vi testade lite annat. Och resultatet? Med beröm godkänt. Misstänker att biffen var av högre kvalitet och att vi hade flax. Lagom rött, väldigt gott.





Toppen att kunna sitta ute och äta! Middagen och sällskapet (min familj) ger jag 8 strömmingar av 10 möjliga. Vad saknades? Vete katten egentligen, vill inte skryta med en 10 liksom.
Efter middagen lufsade vi in till grannfamiljen med dom tuffa namnen Nancy o Curt. Tycker att Kurt ska stavas med K och uttalas på svenska. Familjen är gulliga o roliga. Dom har en tv utomhus (!) och vi satt med dem o en annan familj och tittade på collage-basket. Lite oväntat och annorlunda men trevligt. Misstänker att familjen N o C hade smakat på vinet ganska många gånger för hon fnissade och vevade omkring. Och! Hämtade ett förstoringsglas... Äh, jag vet inte. Vem som vann matchen vet jag visst inte, inte heller vilka som spelade när jag tänker efter. 

Söndag, brännboll på schemat. Två andra familjer med samma modersmål som vi + två extra svenska pojkar träffades i en park och spelade brännis. Har inte spelat sen 25 års åldern, det märktes nog inte... Inte alls va? Tjej-lag motta killarna.

Tjejerna vann helt överlägset, joråsåatt.


Vi gick en liten, väldigt liten faktiskt, men dock promenad i Freedom park. Ganska stor park vad jag kunde se, med olika sport-banor. Beachvolley, soccer, brännboll, kanske inte just det då men andra banor. Fanns säkert en boulebana med. Stor lekpark med ett äkta vilda västernlok som man fick gå in i. En sjö, en scen, gulliga stenbroar över en bäck. Rosa träd. Väldigt fint, kan se mej alla hänga omkring i parken fina vårdagar med filt och läskeblask. Stora kycklingklubbor och barn som är glada. När jag gick där fick jag återigen "jag lever i en film-känslan" Den kommer när jag minst anar det, idag var det i en park. Sånt som jag bara har sett på film tidigare. Naturligtvis har jag varit i en park tidigare. Stadsparken i Jönköping med getter o laman, Huskvarna folkets park o Kungsträdgården. Tusen andra parker när jag tänker efter men här är dom... som på film helt enkelt. Lucas älskade att kuta omkring med de två extrapojkarna som faktiskt flyttade hit samtidigt som oss. Cajsa träffade två gulliga tjejer så nu har hon tre svenska kompisar här. Efter minipromenix begav vi oss alla till Svenska skolan där de andra två familjerna hade med sej gooood mat, som vi snyltade kraftigt på. Ströms har noll koll, igen. God mat verkligen. Svenska skolan lånar lokal i en kyrka mitt inne i stan, uptown som man säger här.
Informativ bild på kyrkan...
Barnen ska gå där varannan söndag, tre timmar. Dom läser böcker, skriver och tittar på svensk film. Till hösten ska dom läsa Pojken o tigern, en bok som både L o C har läst i skolan. Det är runt 20 mer eller mindre svenska barn som går i skolan, men alla har nån slags anknytning till Sverige iallafall. Måste kännas skönt för Lucas o Cajsa att känna att dom är duktiga och bra nångång här, för i svenska skolan måste man prata svenska. En del andra barn har tappat bort lite av sitt hemspråk, en del kan nästan inget. 
Gissa om dom älskade det? I bilen hem sprudlade dom och bara babblade ut allt dom upplevt. Vår fröken är världens snällaste o inte alls sträng. O vet du, vi fick till o med M and Ms. Cajsa ville omeddelbums göra sina läxor när vi kom hem men nope, den engelska skolans läxor hade högre prio o vi har två veckor på oss. Hold your horses spagetti.

Vi tog också en tur i Basses strandraggarjeep, den röda faran kallad. Han fick hyra en bil idag för att kunna ta körkort imon, igen... Bilen är en sån där jeep med liksom tygtak, kan inte modellen. Typisk häst-ägar-jeep. Den kommer att göra storsucce´på provningsanstalten, jag lovar. Här ska tummar hållas och fingrar korsas. Snälla, låt Basse få sitt körkort nu.

Söndagskvällen avslutades på bästa sätt, Solsidan, sista avsnittet. Jag tycker inte om Ove så mycket, blir lite ilsk på honom faktiskt. Cajsa, äntligen, efter ett par lovebombardagar, med positiva intryck och lite nya kompisar och en dos svensk skola, så kände vi igen henne igen. Ett litet tal innan solsidan, och lite magdans till efterrätt. Så skönt att se glöden i henne. Hon längtade lite till skolan i morgon  för dom ska på skolutflykt o se Skönheten o Odjuret på en teater. Matsäcken är packad, hemlig lapp från mamman ilagd, kläder ordnade. En liten klump finns där också men hon kom på att "jag har ju massvis med kompisar i magen så jag behöver aldrig känna mej ensam. Hur menar du nu undrade jag lite grann, jo men du vet, såna där vita o röda man har miljoners av. Dom är med mej hela dagen ju" Gulle, men jo, sanning, tänker man så är man ju inte ensam. Låter lite knapert kanske, men funkar det så är det bra.

Lite andra bilder
Finns på brittiska hyllan i mataffären, verkar inget vidare...
Forrrden älskar racing fuel, o vi tror alltid att vi har tankat den för
sista gången. Nångång kommer det bli sista. Jag bara vet det.
Om Cajs inte mäktar med att bli veterinär, är jag
säker på att Pet sitting in your home kan vara något.
Pet taxi också. Jag smäller av!

Ologiskt att Sweden är SÅ stora på FETA, finns i vår mataffär, men  kul!




Veckans mål:

Fira Basses körkort

Kontakta Lucas nya skola för date med rektor eller annan person. Behöver hjälp, förstår inte alla val vi måste göra. 

Spela tennis

Maila försäkringskassan - igen. Adressoklarheter. Gillas inte!

Skriva brev för hand.

Lämna en odda (molly) på kemtvätt bara för att jag kan

Kanske åka o betala en räkning

Låter som en lugn vecka, hoppas att det ändrar sej.




Ha nu en skön och vårlig vecka, och jag önskar er... några goda skratt. Jag saknar såna där kramp-i-magen skratt faktiskt, som man fick när man var mindre. Varför slutar man med det? 

Åsa - iakttagaren no 1











lördag 19 mars 2011

Basse är hemma o poolen luktar skunk...

Vi hade en alldeles underbar ledig dag hängades i Jennys hus med lunch o nybakta bullar, tusen barn som sprang omkring och en uppblåsbar hoppborg. Solen sken och tempen var över 25 grader. Overkligt härligt. Jag bor här!! 


Tack snälla tant J för allt, uppskattar o gillar!


På eftermiddagen åkte vi till den stoora flygplatsen som stannat i utveckling nånstans 1976. Tror på fullaste allvar att dom skriver biljetter för hand där, om det behövs. Gör inte mej nåt, tycker synd om dem som skriver bara. Det är något visst med flygplatser. Så fort jag närmar mej en airport rusar blodet lite fortare o pulsen ökar. Jag älskar atmosfären där. Folk springer omkring, alla är på väg. Antingen bort, eller hem. Så mycket förväntan på nåt sätt. Avsked, välkomnanden. Borttappade skor. Barn. Glädje och tyvärr en del tårar. Jag gråter hela tiden, får svid i ögonen när jag ser andra som väntar på när eller kär. Jag fulgråter när jag ser andra som tar avsked. Jag hjälpstressar när jag ser nån som springer till nästa flight. Jag går sönder när jag ser äldre, modell 90 år, som reser ensam. Jag är blödig. Jag är en flygplatstjej, det går nog aldrig ur blodet. För mej är det glamour, även om jag vet att flyg-världen är långt ifrån glammig nu för tiden. 


Barnen var såklart förväntansfulla.... På nåt sätt kändes allt nytt. Ett nytt land, en ny flygplats. En ny vardag. Pappa kommer hem. Hem hit, fast det är borta. 


Förväntansfulla barn.
Det tog sin lilla tid för pappan att komma ut. En och en halv timme stod vi där o väntade. Många svid i ögonen och mycket hjärtkramp kände jag. Många andra hann komma, många stod o väntade. Mysigt. Tillslut kom han, vår hjälte! Ordningen återställd, familjen hel igen.

Traditionell fredagsmysmiddag på restaurang. Longhorn. Efter förrättssallad var vi mätta, kanske lär vi oss med tiden. Trött man, trötta o känsliga barn. Sedvanligt fredags-längtar-hem-bryt för Lucas. Tårar som sprutar. Maiken o Bianca. Klass 5 AB, farmen o faffen. Men också "jag vill att alla ska ha det så bra som vi" Stort på nåt sätt. Fina Lucas, du är min idol. Tapper, duktig, modig och så god. (Brukar aldrig äta honom dock)

Vid läggdags, stax innan elva hade vi 24 grader. Jag lever i en semester men har alla saker o ting med mej. Härligt!

Idag är det pool-underhåll. Inget roande. Den luktar skunk, o vi har viss missat att den ska matas med diverse kemikalier och annat miljövänligt. Ojsan. Basse o barnen är på väg till Pool-affären för att lämna vattenprov. Hm... Vi lär oss hela tiden.



Åsa -  jag är för härligt blödig 


PS: ett alldeles särskilt tack till en rar flicka som mailat o tipsat om munsårsmedicin till Cajsa. Så gulligt och omtänksamt och generöst. Världen är god!

fredag 18 mars 2011

Sjögräsglitter med silverregn till stjärnstopp, o ett oväntat möte...

Jag börjar se ett mönster i mitt skrivande.... Alltid två ämnen i rubriken, vet inte varför.

Som i ett rosa silkesmoln for jag på studiebesök till Lucas nya skola som han börjar i till hösten. Bailies Middleschool. Eller medelskolan som Lucas säger. Cajsa vågade inte vara ensam hemma utan vuxen så hon hängde med, hon är som en liten hundvalp, lite otrygg. Jag älskar att vara med barnen så det var mer än ok att få sällskap. Lucas hade feber och var allmänt hängig så han fick skrota hemma.  
Vi gick på den stooooora parkeringsplatsen och pratade om att det snöade i Sverige, vi hade linne och flipflop. Hallå hallåååå, ni är svenskar va? (nä det är vi inte, vi övar bara på att prata svenska ju) En man, i ABB-tröja stod o hängde på parkeringen. Vad roligt, jag väntar på Magnus, min kollega, sa mannen.
Dom hade flyttat hit samtidigt som vi, bodde nånstans i närheten. Deras familjer kommer först i sommar, så de var på reka-uppdrag eftersom deras barn också kommer gå på Bailies. Men hur trevligt var inte det då? Och hur trevliga var inte dom? Vi satt tillsammans och småpratade lite tyst emellanåt. Nån av dem sa, vi kanske ska prata ännu tystare så att inte vi stör mannen som sitter bredvid mej. Ahh, men ackuratt sa mannen bredvid. Jag är en danske gutt som kommer från Norge. Välkommen till Amerikatttt. Lustigt. Här satt vi i en skola, stor som en ja vet inte vad, och fyra skandinaver hamnar på samma bord. 
Trevliga och roliga och vi blev alla bjudna till dansk-norrmannens vårfest dit det kommer andra skandinaver. Gulligt va?


Jag tror att jag idag på nåt sätt fick en stor dos rosa skimmer, en kärleksaura, en egoboost o nog också en chock av lådan, the låda. Har nog älskat livet lite extra, jag har upplevt alla som lite trevligare, vägen lite bredare, solen lite finare och barnen, ja dom har varit super extra allt underbara. Fick mitt soffmys idag i stället för igår. Pizza delivery av Papa John som fick extra dricks. Snask i soffa, swedish fish som så påpassligt låg i the låda. Gott. Filmen en prinsessas dagbok, den bästa film jag sett (skojar, men japp, jag grät lite) 


Lillasyster Linda! Stort tack för din idé, allt ditt jobb och ditt engagemang. Utan dej och det hade inte lådan funnits och då hade jag inte fått uppleva det jag gör just idag. Tack bästa syster. Räknade veckor, tolv exakt idag. Kändes inte alls bra att skriva, apalänge ju. ÖGA-HJÄRTA-U 


O vet ni, jag tänker inte längre på att det är engelska dom pratar på tv. Jag förstår inte allt men ändå. O imon kommer Basse, jag har längtat o det ska bli fint, väldigt fint väder. Sovmorron också, slipper gå upp vid midnatt = nu för att hinna köra barnen till skolan. Väldigt många hade grönt på sej idag. Jag vet vad dom firar men vet inte varför. Irländskt, här? 


God natt världen, o tack för att jag har de bästa vännerna som finns!


Åsa - somnar med ett leende 

torsdag 17 mars 2011

Den vita lådan...

Lådan har stått i vårt vardagsrum, som en påminnelse, en livlina och min käraste ägodel. Det har varit en kamp, ville ha den kvar på nåt sätt, o jag ville verkligen titta när jag behövde styrka o kraft. Jag har kämpat vill jag lova. Jag är galet nyfiken när det kommer till presenter.
Hade tänkt att öppna den en lessen dag. Idag är jag glad, men kände ändå att det var dags, den kallade på mej kan man säga. Jag stretade inte emot.

Jag tog med mej lådan, la mej i solen på en filt och sen började det. Fulgråt, hulk, tårar som sprutar, klump i magen o allt av ren o kär lycka o kärlek. Hemlängtan. Jag vill krama om er alla, minst.  Jag vill rå om er, jag vill titta er i ögonen och jag vill tacka er IRL.



Ojsan, det här var jag inte beredd på. Såå mycket kärlek i en låda trodde jag inte att det kunde rymmas. Så många fina brev, kort, mail, album, böcker, foton o teckningar, Sonny-angels. Presenter, kort, dikter, servetter med kräftor på, halsband, tidningar, godis, glas o ostbågar! Snälla nån, drömmer jag?  Tänk att ni har lagt ner så mycket tid och engagemang för vår skull. Att ni är stora som vill skriva alla fina ord. Att ni tycker så mycket om mej o oss. Ni är fler än jag nånsin kunde ana. Jag vet inte, jag har vunnit absolut högsta vinsten i nåt lotteri, jag är nykär, jag är rörd, jag är evig tacksam och jag kommer aldrig nånsin mer känna mej ensam. Känner stolthet över att få vara i er närhet, ni är så jäklars bra! Jag är den rikaste som finns! Tveklöst.



När jag här hämtat mej från lyckochock, känslostormen o tårarna slutat spruta ska jag finna på ett sätt att tacka er. Min tacksamhet kommer att vara evig iaf. Det vet jag.

Jag älskar er!

Åsa - rikare än Kamprad o alla knösar i världen

onsdag 16 mars 2011

Klädkod grön och sheriffen

Mitt danska besök gick över förväntan, man kan säga att jag mer eller mindre pratar flytande danska. Det tyckte inte Yvonne som var här, inte heller hennes dotter... Väldans trevligt och informativt som det alltid är när jag träffar någon nuförtiden. Jag suger i mej info om allt. Mamma brukade kalla mej svampen, jag förstår varför nu. Yvonne bor bara ett långt stenkast här ifrån, på andra sidan hål 14 på golfbanan. Eller sa hon fem o halvfjeärste höled. Spelar inte heller nån roll. 
Cajsas dag hade varit hellmutt, och då tog min kärleksfulle modiga son tag i problemet och gick till Cajsas fröken och sa som det var. Att en del barn är elaka. Arga, dumma och att Cajsa är rädd. Hm. Fröken blev fick stora ögon och blev helt stissig sa han. Får se om vi kan hitta en lösning. Så klart att det är tacksamt att ge sej på en som är svag och att Cajsa naturligtvis har ansvar men iaf. Så här kan vi inte ha det längre, det funkar inte. Jag beundrar henne så, att hon orkar och står ut. Tjejer är inte lätta att ha med att göra heller för den delen. Tur att det bara är en dag kvar denna veckan, på fredag är det ledigt. Skönt!


Efter middagen, och när kvällen skulle ta vid, såg mej slängd i soffan med brasa och filt och ev ett par snask-bitar med ett barn på varje arm sa Lurre, imon ska vi ha gröna kläder! Japp, stenskollsmorsan, St Patricks day, bra där. Tur att barnen har huvvet på skaft. För att inte LILA-incidenten skulle upprepas var det till att kasta sej in i forrrden och ge sej ut på grön-jakt. Kan säga att jag var långtifrån ensam. Såg o hörde flera mammor som i falsett väste till sina barn: den är väl inte grön? Den där är för stoooor. Grön sa jag ju. Varför sa du inte det tidigare? Vi får gå till Kohls. O så. Vi hittade iallafall, är i hamn, stenkollsmorsan är tillbaks.


En lite lurig grej är att jag verkar vara lite efterspanad av polisen/länsman/konstapeln här. I morse stod en polisbil på lur vid utkanten av vårt område. Verkade som att han spanade efter en svart forrrrd med spruckna klistermärken på och tre blonda individer inuti. Vid skolan kändes det som att den vevande polisen klockade mej och rapporterade till CIA. När vi åkte på grönjakt smög en polisbil på vår gata, helt overkligt att den hade nåt annat uppdrag här än att kolla mej, gatan är pytteliten. O sen, när vi skulle in i bilen utanför klädaffären stod sheriffen 10 meter från min bil, så där på snedden. Jag körde väldigt långsamt hem kan jag lova. Och använde blinkaren i kurvorna tillomed. Som om det spelar nån roll eftersom den ändå verkar vara sönder. Ooooh. Vad är det som händer?  Eller har jag fått polisbeskydd? Så kan det också vara. Då vill jag bara veta varför, är jag hotad. Av Retarded Steve? Basses körkortstant? Jag vet inte. Känns lite osannolikt på nåt sätt. Om jag märker nåt imon kommer jag att fråga Are you after me? 


Häppihäpp, måste vila, ska på Ipad-uppdrag imon, inte åt mej själv dock. Sol ska det bli med.


Åsa - förföljd av lagens långa arm





Mysmorgonshandling och UPS-honey sweetie darling.

Passade på att handla lite när jag lämnat en glad Lucas o en lessen Cajsa på skolan. Det är knepigt att lämna flickebarnet när hon är så där. Helst av allt vill jag röva bort henne därifrån, eller gå o säga till ret-barnen att dont mess with my Cajsa. Dumunge! Eller säga till fröken, eller lära Cajsa slåss. Men det går ju inte, vill inte visa henne hur illa jag tycker att det är med barn som är tarvliga. Bara att pusha och förklara och visa att jag tycker om, lyssnar och försöka minimera skadan. Vi övade på I dont care igår, hoppas att hon vågar säga det till nån som retar henne. Heja lilla Spagetti, du är så modig o stark och tapper. 


Mataffären som vi handlar mest på heter Harris Teeter. Den har öppet dygnet runt men tidigare än 07.20 kommer jag nog inte behöva åka dit. Hade ingen brådska, gick o strosade. Träffade en arbetande man, han var pratsugen. Frågade om jag ville att han skulle hämta det nya reklambladet. Ja tack. Han hade sett att jag missade kaffeerbjudandet i gången med kaffe. It´s a theft. Apabilligt alltså. Where are you from. Sweden, AAhhh. The swedih airforce saved my life in Kabul bla bla bla. Det är tackvare er jag är här idag. Hejdå. O så gick han.


Dansk-fika o tvättmedel typ. Blir frukt med chokladdipp (cajsas önskan) o muffins (lucas)
Jag vill ha blåbär, står i kylen.




Hade också ett ärende på UPS, skulle skicka iväg lite paket. Damen, i övre 60 års åldern hade sånt där vitt fluffigt hår, som hon satt upp fint med hårpinnar. Hon hade förkläde på sej också. Så söt. Hon sa hela tiden, darling, sweetie, honey och så till mej. Trots att jag hade träningskläder och godmorgonfrilla. Blir glad och tänker fortsätta tro att hon menade det. Tack tant UPS, du gjorde min dag.


Har en jobbig känsla i kroppen, måste väck omeddelbums och genast!


Åsa - dagens sweetie trots allt 

tisdag 15 mars 2011

Ett varningens finger och en glammig lunch

En dag går fort när man har roligt. Det har jag haft idag, trevligt och umgänges-skönt. Glam-lunch med J på Southpark-mall. Det snoffsiga mallet i stan. Såg inget av mallet, för vi pratade sönder nästan 4 timmar över en sallad, ett glas vitt och en cheesecake. Hur lyxigt och trevligt som helst, o lärorikt. Nästa gång ska jag ta med ett anteckningsblock, o skriva ner allt J lär mej. Glömmer små detaljer annars. Dumt. 


Lika god som den ser ut!


Staden Charlottes logga, fin tycker jag

Varning varning. Lucas ville testa, smakar rumpa. Schaaassss
Läxhögen från blåkulla, tog lång tid, pyssel med Engelska som andraspråkskolan, läsa engelsk bok, mysa 20 min och sen, godnatt barnen. Cajsa hade en tung dag, hon har fått ett herpesutbrott, IGEN! Blir så lessen för hennes skull, o hon har ont, o är allmänt medtagen. Nu var det ett par månader sen hon hade ett, hade hoppats att det hade på nåt sätt växt bort. Lilla tappra flickan med dom smala benen och stapplande engelska, i tredje klass, med tuffa tjejer och sin egen vilja att vara bra och smälta in. Tror ni inte hon fått spe pga herpesplåstret? Av flera och av en kille på skolbussen, som bara hade skrikit Uäääk. Hon var så lessen på kvällen, vill inte gå till skolan. Jag förstår henne Hon sa: Varför måste det komma nu, när jag är så ny i skolan? Älskling. Önskar nästan att hon fick feber o slapp gå o visa sej sådan där. Det måste väl finnas nån medicin som man kan få så att man slipper sånt? Måste undersökas.
Mammahjärtat svider. 

Lärdomar o annat:

Sallad + sällskap = trevligt

Ev o mest troligt får vi besök i mitten på april, om bara så ett litet o snabbt men välkommet.

Herpes är det värsta jag vet just nu.

Hjälplärarebehov i matte är anmält hos en firma som pysslar med sånt

Internet strular ALLTID när Basse är borta, tveklöst

Att köra in i centrala Charlotte kan framkalla svettningar. Ganska läskigt, både bilkörningen och svettningarna

Torkade köttslamsor är inget för oss.

Dansk-besök imon, trevligt.

Kom en bibba med tomma checkar på posten idag, hm.... 

Har glömt lösenordet till Spotify.

Har en rolig "havet o bo i hus och mysa omkring plan" i påsk. Yes vad roligt.

Snart kommer bästa Basse hem, du är välkommen älskling.

Nu är det bäddning, måste vara utvilad inför danskpratssessionen imon, vi äaer rööödje vi är hvide. Eller nåt.

Åsa - på herpesutrotarjakt




Humor på morgonen

Hörde läskiga plåtljud utanför huset på natten, två gånger. Blev svett-rädd. Kände mej väldigt ensam. Överlevde!


Barnen vaknade relativt utvilade morse, skönt. Glada o pigga och på G. Hörde att Lucas satt o skrattade, asgarvade i köket. Trodde han grät....





Han tyckte det var sjukt roligt o fånigt att Kefiren är 99 % laktosfri. Är man allerigiskt mot laktos så är man väl? Till 100%. Då vill man väl inte äta något som nästan är laktosfritt? 99 är liksom inte tillräckligt bra då.
Smart kille med huvvet på skaft. Oftast.

Nu ska jag snart på lunchdate.

Åsa - med 100 % allergifria barn tackolov.


måndag 14 mars 2011

En kärleksförklaring...

till något så enkelt men väldigt välkommet för mej. Vardag! 
En simpel måndag, när allt funkar som det brukade i Sverige. Klockan skriker 05.30, trött som en björn, barnen sega som små råttor. Håret på ända, mjölken tar slut. Vart är min kalender?


Sen ska tvätten vikas, lakan manglas (not) tavlor spikas upp, brev ska skrivas, papper läsas och mat planeras. Läxor! Prat o fika med eftermiddagsdåsiga barn. Jäklar, toapappret är slut. Tar min älskade forrd (måste på alla sätt klema lite för den nu när basse är borta, ifall, peppar peppar).
Svischar in på Harris Teeter, plöjer fram till pappershyllan, har mitt Harris Teeterkort redo i fickan, och yes, plastic-bag is ok. Hem, kastar mej över spisen, snor ihop en världsasnabb o god spagetti-köttfärssås, jag vet hur jag ska krydda här nu, jag har fått köpt fler kryddor och japp, jag kokar pastan i klorvattnet från kranen. 
Plocka undan i köket, barnen leker cirkus eller nåt, torka torka. O sen fram med hela kylskåpet igen, lunchboxar ska göras. Städa undan en gång till, tar ett glas juice (Tropicana i 7 literstetra typ) Trampar på ett blåbär, torkar upp, ser en chokladfläck vid bordet, torkar den med. 
Läsning i 35 min med Cajsa i engelsk bok. Lucas får spela nåt elektroniskt spel. Elden tänds. Borsta tänderna nuuuu. Godnatt, mamman älskar er. 
Efter 6 veckor här med diverse störande moment, en massa oro och sjukt mycket att lära sej kan en sketen måndag när allt funkar kännas som himmelriket. Jag tror att jag varit där idag. Min första vardag, en dag i ekorrhjulet. Jag är så glad för det!


Har inte ens fotat något men bjuder på en bild från Basses expedition i Polen, två timmar utanför Krakow, noll glamour där heller. Men middag, ensam gäst vid ett stort bord. Tre pers satt redan i lokalen när Basse kom, lokalen rymmer 400 människor cirkus. Jippi, tänkte dom nog när min man gled in, nu är vi fyra, nu är det fest. Drog igång en 80 talshit på max volym. Parrrrty. Roligare än så är det nog inte att resa omkring i världen. Stackars alla som reser i jobbet. 


Ser lite ensamt o tråkigt ut på nåt sätt

Dagens insikt, lärdomar och några frågor:

Skönt att krypa i bädd igen på morgonen.

Spindlar, har sett två, är dom farliga tros?

Väggarna här är som papper, har visst råkat spika igenom flera spikar när jag satte upp tavlor, förlåt husägarJeff.

På fredag o lördag ska det bli 26 grader här. Kattsingen vad fränt att ha vardag o charterresavarmt på samma gång. ( jag vet att jag kommer få äta upp det där, i sommar, men njuter nu.)

Jag hittar inga skor, vill ha exakt på pricken lika dana som jag slitit ut. Köpt i tyskland, tusen år sen, finns inte här. Hm

Tack-kort skickat till fest-värd o värdinna. Duktiga jag, o mail skickat till norsk-amerikanska våffelparet.

Jag gör åt väääldigt mycket frimärken här, väldigt mycket och många. Det är en viss känsla i att skriva brev, för hand. På papper. Jag gillar.

Funderar på att börja rida igen. Vet en annan som blir glad. Ponnyn Cajsa

Min granne sa att jag borde odla tomater, kanske jag skulle göra? O basilika. 

Sen vill jag kasta en känga på/till alla amningsfacister. Jag blir bara trött o arg. Låt folk göra som dom vill och det som dom mår bäst av. Det kan inte vara meningen att man ska utplåna sej själv, med risk för hälsan bara för att man SKA O BÖR amma. Skämmes, vi lever 2011 va?

Jag har slutat amma, för 10 år sen eller så.

(jag kände att jag blev lite ilsk där, och tog i, hoppas jag inte trampar nån på tårna bara)

Spelet Smurfville på Cajsas mobil är boven till konstant urladdat batteri. Skäms smurfarna.

Det godaste som finns ibland måste vara iskall avslagen cola utan klorsmaksis men med citron. Jammi.

Spotify har upptäckt att jag är lurig, har svensk adress på kontot, o betalar med amerikanskt visakort. Jäklars, jag vill ju ha alla svenska men engelska versioner på låtarna, hardcore utan krusiduller liksom. Jag tar strid.

Aha, värmen från elden stiger till övervåningen. Jag har mysig temp här nere, med lite eld och flammor. Barnen hade 79 farenheit där uppe såg jag visst. Det är 26 grader C, o barnen gillar att sova svalt. Ahaaa, jag hajjar nu. Sluteldat för mysfaktorns skull. Sorry.

Oppsidajsi, jag kan skriva hur mycket som helst verkar det som. Sammanfattningsvis bara:

Leve vardagen och varmt välkommen till The Stroem family.

Åsa - kär