Samvetskval o en vevande polis

Det var av vissa skäl väldigt mycket mörkare ute i morse när vi åkte till skolan. Mitt-i-natten-mörkt. Lite svårare att vakna och lite svårare att se polismannen som står utanför skolan som viftar fram o stannar bilar. Om det inte vore för att han tänkt till och tagit med sej såna där flygplatsljuspinnar ni vet. Jag borde veta vad dom heter men nähä! Såna som ramp-killarna har o vevar med när ett plan ska parkera, ja ni fattar va? Såna hade polisen. Jag har aldrig sett någon som tuggar tuggummi så frenetiskt som han heller. Uhum, hade lite svårt att förstå vad han menade med sitt viftande, och det har jag i ärligetens namn annars också men idag var det bara som ljusa streck i luften, blandat med mentoltuggummitjaggel. Tur att det blir ljusare för varje dag....


Barnen är i skolan, jag är trött. Känns inte helt ok, får dåligt samvete men jag kryper ner i bädd igen en stund medans barnen svär eden och tragglar några kryptiska matte-regler. 


Åsa - fd flygbolagsanställd

Lite lessen men väldigt lycklig

Helgen har varit god, den bästa vi har haft här sen vi flyttade hit.


Jag listar helgen för att jag kan och för att jag älskar listor


* Fredagsmysmiddag på Red Robins med hamburgare och läskeblask


* Slapp framför tv


*Sovmorgon och lite trix hemma


* Flickorna for på pedikyr.  Men snälla vad njutbart, lyxigt och enkelt! Vi tog farkosten, for till närmsta center och gick in. Max väntetid 5 min och under den tiden fick vi välja vilket nagellack vi vill ha tossingarna lackade i. Cajsa valde ett blått bara för att det är hennes bästis Beykes älsklingsfärg.
Vi fick ta plats i massagestolarna och stoppa fötterna i bubbelbadkar och sen njöt vi. Lite svårt att prata med nageltjejerna, dom var thailändare och svåra att förstå så det slutade visst med att vi båda fick pedikyr, helt rätt, men Cajsa fick även manikyr. Nja, det var ju inte meningen och det kanske hade varit mer naturligt om det var jag som tog mani. Jaja. 53 dollar för allt och mjuka fötter. Mer sånt åt människan, och det är så enkelt här, ingen tidsbokning, bra pris och massage på köpet. Gillart!

* Sol i solstol, skype med bästa Anna.


* FEST! Jennys man hade ordnat ett överraskningsfest för att fira hennes födlis. Väldigt gulligt att bjuda oss och väldigt väldigt rolig fest. Kändes som hemma, men på ett annat språk. Det var hemma hos en grannfamilj till dem, runt 25 pers och ingen var från Charlotte. Mexikanare (tequila) Italienare (Presecco) Svenskar (snapsar på Absolut) Amerikanare (jellyshots) Fransmän (Rioja, får inte ihop det här känner jag) och lite andra härliga människor. Hur kul som helst, tror att det var en lyckad överraskning för Jenny och en stor o rik erfarenhet för oss. Längesen jag hade så kul, trevligt och roligt. Barnen var ensamma hemma, duktiga modiga fina barn.


* TRÖTT morgon med en tappad timma eftersom vi idag har gått över till sommartid.


* Läxor, yesss


* Våfflor hos ett Norskt-amerikanskt par med tre barn. Trevligt och hur hjälpsamma som helst. Fick lappar och nr och tidningar och massvis med tips av frun som är från Texas. 


Nu kommer det tråkiga som gör mej lite lessen och dämpad


* kört Basse till flygplatsen för resa till Polen. Nej, vill inte! Men måste. Det kommer att gå bra men första gången ensam i det stora landet är ju lite läskigt. Ähhh, det är lugnt men tråkigt. Basse är min allra bästa vän, o min man. Vill vara med honom ju.
Barnen grät, men bara i två minuter. 


* Middag från Taco-bell. Vi måste ju testa allt. Det var ok. Billigt. Det bästa var deras lite ironiska tryck på kartongen....

* Min stund just nu, total lycka. Sitter på min porch, dricker en stark hemmagjord kaffe. Grilldoft över hela kvarteret. Nån klipper gräs, grannfrun dricker vitt. Barnen är ute. Lucas spelar basket på gatan och Cajsa leker med tre tjejer här på baksidan. Dom leker häst. Undrar också varför en av tjejerna har baddräkt. Eh? Jajaja. 

Snart blir det kvällsmys, är snart mörkt. 

Jag är så glad för att barnen har kompisar, att det är varmt och vi kan vara ute. Jag är glad för 

att jag har fått prata så mycket engelska i helgen, jag kan ju det lite i allfall. O efter ett par jellyshots gick det ännu bättre. Heja mej vad jag böjer verb. O slänger mej med tuffa ord som tex awsome o yay.


Här kommer lite blandade småbilder. Också för att jag kan!

Tycker att lastbilarna är coola

Gillar inte ambulanser men ordet Resque SQUAD

Hunddagisbil som varit o hämtat en hund som skulle på ... dagis.
Allt är så smidigt här på nåt sätt.

Ett fint fenomen på himlen bara

Mm, så är det helt enkelt. Nu avlutar jag helgen på mitt mysigaste, med barnen nyduschade och skolväskorna packade, morgondagens kläder framlagda och brasan tänd (även om det är lite varmt ute) och tvärgloende på Solsidan på tv4 play. Jag känner mej som en pluskund i livet. Fast lite halv utan Bassebus.

Kram 

Åsa - gillar att hoppa hopprep

Ullared o lite gamar...

På min ganska vagt målsatta expedition utanför hemmet gick jag in till ett ställe som heter Marshalls. Ser inte mycket ut för världen egentligen, som en stor fyrkantig lokal men ändå ganska organiserat. Dom säljer kläder o skor o lite såna saker. Japp, men inte vilka kläder o skor som helst när man tittade efter. Skorna var av olika modeller o sorter, sneakers, sandaler, låga pjucks, highheels blandat med lite Crocs o stövlar. Sko o väskradar var naturligtvis påslagen, o vad skådar mitt norra öga? Steve Madden, Jessica Simpson, Guess, Juicy Couture, Hilfiger på skoavdelningen. Till vrakpris, tror inte jag såg en dojja över 40 dollar. Här kommer att köpas känner jag. Väskor från massvis av kända märken. (Sofia... Guess räknas inte in i din repertoar riktigt va?, men dom hade Etienne Aigner också) 
Kläder från Calvin Klein, Ralph Lauren o Ed Hardy. Till nästan gratispriser.

Ralph Lauren a´ 16.99 USD

 

Den här var ganska fin i verkligheten a 19.99 USD.

Solglajjor, Guess, CK, DKNY a´ 16.90 USD

Det här köpte jag, en Eight Hour för 9.99 usd, ett par Calvisar till Basse
o två till Lucas o en pysselpryl till Spagetti. 29 dolares in toto.

Sen kan man fråga sej vad det är med mej o fåglar o fän? Har ju en del mer eller mindre traumatiska fågelincidenter med mej i bagaget och jag fick ytterligare en att minnas idag. Körandes i lugn och harmoni ser jag plötsligt 3 ASGAMAR som smaskar på ett... as (?)

Snälla nån, jag fick en chock och körde vidare med lätt svettiga handflator. Klur klur, hur ska jag göra nu? Jag vände resolut bilen och åkte tillbaka för att fota ASEN. 

Eller? Är det helt enkelt ett gäng amerikanska kråkor? Tyckte dom såg stora ut...

Nu far vi o hämtar Bassebus. Let´s the fredagsmys begin!

Åsa - ornitologen från Askim

Teacher appreciation week

Jag känner stress, jag känner oro och jag känner... hunger. Också en massa glädje i kroppen och fredagsmyslängtan.
Läser på inför lärar-uppskattningsveckan...

Detta är för Cajsas klass. 

Klart att vi ska hjälpa till och hjälpa all this happen! Det här känns så amerikanskt men inte på nåt sätt fel. Klart lärarna ska få uppskattning för det är dom väl värda. Barnen i skolan får ju väldigt mycket uppskattning för bra jobb, dom får diplom om dom är bra kompisar, om dom är rättvisa och om dom prestererar bra. Man premierar goda prestationer helt klart. När jag jobbade på American Express, ganska stort företag faktistkt och ganska så amerikanskt på nåt sätt, då hade vi liknande veckor med för oss anställda, o vi hade Stars som man kunde få om man gjort nåt bra och man kunde bli en Pace-setter. Då fick man resa över till USA o leva i sus o dus en vecka och det var den finaste utmärkelsen man kunde få på Amex. Då är man bäst av dom bästa. O tänka sej, känner jag inte en liten Paceare, eller två förresten? Joråsåatt....

Nu är jag väldigt fokuserad på att instifta nån slags mamman-är-hemma-o-roddar-appreciation day/week/year. Verkar minst sagt logiskt. Det är ju apajobbigt att vara hemma hela tiden, NOT! 

Igår blev Cajsa öppet mobbad. Låter inget vidare men handlade om att barnen skulle väljas in i grupper. En flicka pekade på Cajsa och sa till en pojk, Välj henne du, för hon är så dålig. Moaahaaa. Det skulle hon aldrig ha gjort. Inte nog med att Cajs blev lessen, fröken blev VÄLDIGT arg på flickan, som fick skäll och fick skriva ner vad hon sagt på en lapp som skulle visas för föräldrarna hemma o lämnas tillbaka signerad i skolan idag. Cajs tog det med ro tack o lov och ägnade inte det inte så många tankar efteråt, tror jag.... 

Idag har vi sol, Basse slutar kl 15 och vi ska fredagsmysa på restaurang. Jag ska iväg på shoppingtur nu, måste köpa illviktiga saker som tex... äh jag vet inte riktigt men jag måste ut härifrån bara. Det är ju sååå jobbigt att vara glam-fru. Inte nånting egentligen. Skojar bara! 

Åsa - the less desperate housewife

Barnen svor och mamman grät...

Lite tuff rubrik va? Riktigt så illa var det inte utan det handlar om eden som barnen svär i skolan varje morgon. Som sänds på skol-tv. Jag lever i en film....
Cajs sa att hon ville lära sej säga eden på riktigt för det är pinsamt att inte kunna den. Vi fick googla fram den och sen övades det:


"I pledge allegiance to the flag of the United States of America, and to the republic for which it stands, one nation under God,indivisible, with liberty and justice for all."


Lilla spagettibarnet, som med sin flickiga röst, sitt superblonda hår och dom små fräknarna stod i köket o rabblade högtidligt och med sydstatsdialekt. Ett fint och stort ögonblick, hon visade intresse, hon pratade engelska och jag, jag grät i smyg.


En annan bra och lite skrämmande insikt barnen har fått här är att alla inte har det lika bra som vi. Det blev så tydligt för dem när de åkte skolbussen hem. Vet du mamma, min kompis Ixcel, hon bor i en husvagn! Har dom inga pengar då? Så klart att dom ser vart bussen släpper av klasskompisarna, och att hon inser att det är lite annorlunda att bo i en husvagn. Ixcel har samma kläder varje dag också, och har två tänder av silver. Jag hoppas högt o heligt att barnen värderar sina kompisar lika högt som innan trots att dom nu vet att dom bor i ett skal ute på en åker. Jag önskar att jag lärt dem vad som är viktigt. Inte flashiga bilar, flådiga hus eller fancy klädstil. Insidan är det enda. 


Lärdomar:


Jag är tryggare när jag har min egen kudde


Bästa tiden på helgen att åka o handla är söndag vid 11-hugget.


Myndighetsanställda här är svåra att förstå sig på. Det blir också uppenbart att vi betalar mindre i skatt, vi får inte samma servering på silverfat här som hemma. Lite krångligare.


Basse har blivit utsatt för årets argaste bittraste tant


Kefir är så nära filmjölk man kan komma


När och om vi flyttar hem ska jag fråga människor av utländsk härkomst vart dom kommer ifrån. Jag blir jätteglad när någon frågar mej nuförtiden.


Att laga mat här är så in i bomben svårt o krångligt. I huvvetrecepten funkar inte längre för ingredienserna finns inte. Börja om från början, gör om, gör rätt.


Egentligen finns det bara två typer av människor här, supertrevliga o superotrevliga. Inga mitt emellan. 


Jag får ont i magen, svid i hjärtat över att loveli Maiken saknar oss så mycket. Hon gråter hejdlöst varje dag. Moster får kramp. Snart ses vi älskling


Tejpen är seeeg här. 


Älskar ziplockpåsarna. FInns inte vanliga plastpåsar utan alla sorters påsar har som en dragkedja i plast på sej. O soppåsarna har ett inbyggt snöre att knyta ihop med. Smurt!


Jag är lite obekväm över att inte ha koll på alla djur som kanske finns. Det verkar vara spindlar o ormar och dinosaurier. Farliga spindlar. Ska inte döda såna med handen i fortsättningen.


Ser fram emot att Basse kommer hem från Europa för då ska jag få en... DEO-ROLL-ON. Som torkar på stört. Utan mjöligt tjafs i armhålorna. 


Over and out


Åsa - djupytlig och fulsnygg på samma gång (och det gör ontskönt med myggbett) 

Torsdagar = kupongdag och bibbadag...

En annan sak som är ganska annorlunda här är kuponger. Man får drösavis av rabattkuponger i brevlådan, på affären, på mail eller i små käcka häften. Kuponger till allt verkligen. Om vi ska till HobbyLobby, vilket tydligen händer titt som tätt, går man helt enkelt in på HLs hemsida och printar ut en kupong som ger 40% rabatt. Fiffigt va?


Idag har jag kunnat konstatera att torsdagar är dagen K, fick massvis av kuponghäften i brevlådan. Säkert 4 häften. Ska jag orka titta i dem, nä? 

Här kommer kupong på botox. 10 dollar, hmmm. Är det inte dyrare?
Då förstår jag varför så många faller för frestelsen till
evig ungdom, kanske....

Men den här kanske är intressant för familjen Stroem?

Torsdag innebär också att barnen får hem bibbavis med skolpapper, info, prov för signering och Summer Campsbroschyrer. Verkar vara galet mycket summercamps. Miljoner att välja mellan. Ridcamp, rymdcamp, porslinscamp, fotboll etc. Vad du vill. Men nja, Strömmingsbarnen får nog stå över i sommar, nästa sommar kanske...

Roligt är det när barnens prov kommer hem, iaf roligt när proven gått bra. 

Heja Cajs, du är på G

Det här vet jag inte riktigt så mycket om men
flera för Lucas helt okända pojkar har kommit
in i klassrummet och gratulerat honom. Grymme Lurreburr!!

(sen har det visst kommit några andra prov som barnen har gjort som inte är lika roliga att prata om, men det kommer jag aldrig att erkänna. Om man säger så här: Vi behöver en hjälp-tant/farbror som kan styra upp matten... ) 

I bibban låg även schemat över teacher appreciation week. Och en uppmaning att göra kort med uppskattning till fröken o frökens adoptive vem det nu är. Samlas i en korg. Ges till fröken på tisdagens lunch, eller onsdagens presentdag eller torsdagens light frulle. Jaja, tur att vi gillar att pyssla. Och tycker om fröken....

Nu ska vi läxa vidare. Tiden går enormt fort på eftermiddagen. 

Åsa - kuponglady

Dressing någon?

Det finns väldigt många olika dressingar här, tror att dom har dressing till allt. Förmodligen mest till sallad. Jag har inte lärt mej att äta dressing ännu, föredrar sallad helt enkel utan klabb. Kommer säker ändra mej o då har jag en del att välja emellan som tur är!


Åsa - konstaterande i regnet

Kitchenaid

Morgon, ensam igen och jag har bara regn hos mej men är glad ändå. Regnar det här så regnar det vrålmycket tydligen, monsun. Ganska skönt att få kura inomhus faktiskt. Jag kan ju alltid mysa med min nya:

Tadaa! En elvisp men inte vilken visp som helst... Jag vet inte vad det är med mej och säkert andra svenskar också? En kitchenaid jag har suktat efter länge, en sån där assistent ni vet. Väldans fina, grymt goa att titta på och Leila har en sån, Per Morberg också.... Tror att dom kostar runt 5000 hemma, och njae. Tycker om, gillar att se men så mycket bakar jag inte.

Kanske köper jag en sån assistent här över för vet ni? En vit kostar 199 dollar, hur bra pris som helst. Får se om jag får ett skriande och värkande behov av en assistent en dag. Mest troligt faktiskt. Linda borde ha en sån, absolut. 

Men! Elvisp har vi ingen, fick ett trängande behov igår och köpte en. Valde så klart en Kithenaid, bara för att jag kan och det är så nära drömmen jag kommer liksom. Priset... 40 dollar. Fyra nolla. Känns så rätt, så 2011 och glammigt för blondinen på 12631 Framfield Court. 

Åsa - queen of kitchen

Rikedomar

Jag är en lyckligt lottad person, jag vet det och jag är tacksam över det. Jag har en egen frisk familj som jag älskar, jag har pengar till mat och jag har tak över huvudet. Sen finns det bonusrikedomar, jag har många sådana också. Jag kan äta precis vad jag vill och klippa håret när jag behöver, jag har så många fina ovärderliga vänner som jag får lov att älska och en en fin pappa och underbara svärföräldrar men höjden av alla rikedomar måste vara LINDA! Min älskade lillasyster. Finns ingen som hon och hon är den enda i världen som sätter sej och river ur valda sidor i ett svenskt magasin, sätter in lite noteringar och postar till mej. Helt underbart och bara så bäst!

Linda är snygg, pålitlig, pedantisk och grymt engagerad. Hon har gjort mej till den stoltaste mostern som finns till Maiken o Bianca (och deras enda moster också för den delen), världens sötaste tjejer. Hon har fått mej att skratta tusen gånger, att gråta tusen gånger. Hon har räddat mej och hon har pushat mej. Ingen kan baka som hon heller. Kolla hennes blogg:

Socker och mirakel

Jag älskar dej sis! TACK!

Åsa - tacksam och väldigt långt bort

Är det bara jag...

som helt plötsligt kan skratta högt fast man är alldeles ensam? Det går väl bra om man är hemma men lite värre om man är ute bland andra människor. Förut garvade jag här hemma tack o lov när jag tänkte: Va? Har jag packat ner den här skarvsen, mmm lustigt. Kom sen på att jag har packat ner alla skarvsar jag har, varenda en. Jag bor ju här, är inte på semester liksom. 


Kanske börjar jag bli kocko?


Åsa - mitt i gökboet