tisdagen den 28:e februari 2012

Frågestund om styrelsemötet på skolan, Åsas way of doin' it

Sista måndagen i varje månad är det styrelsemöte i skolan o då sitter jag med på en stol.  Hollahopp!




Väldigt många har mailat o frågat hur jag klarar mej ur dessa möten med hedern i behåll, söta ni är. O ja, det kan man ju undra, hur klarar jag ut det, o hur går det till egentligen.

Frågelådan...

Bengt, 54 år från Olofström skriver:
Kära Loppan, jag har nyligen startat ett frimärksklubb här på orten. Vi är fem medlemmar. Det är jag som är ordförande i klubben, min fru Solan är sekreterare. Konny på Posten är medlem o Solans syster Evolynn är kassör. Vi ska ha vårt första styrelsemöte i New Orleans tänkte vi, i USA alltså. Vad rekommenderar du för rekvisita till mötet?

Hej Bengt. Kul med frimärksklubb, verkligen! Jag brukar ha med mej en penna o ett block. Oftast får deltagarna en dagordning utskriven, eventuellt en balansräkning också. Någon ska föra protokoll och styrelsen ska gärna bjudas på vindruvor, i alla fall på årsmötet. Lycka till!


Maja från Örkelljunga undrar:
Hej Loppan! Vad roligt du skriver, men varför skriver du så långa inlägg? Jag hinner inte äta min lunch. Varför sitter du i styrelsen på Cajsas skola?

Hej Maja. Ojdå, stackare som inte hinner äta. Kanske ska du försöka läsa o tugga på samma gång. Kan funka för vissa. Jag skriver så långt för att jag kan. O om jag inte skriver så ofta så blir det naturligt att de inlägg jag skriver blir längre. O jag skriver snabbt och rakt från hjärtat. Det är viktigt för mej. Har alltid skrivit mycket, älskar att skriva. Jag fick automatiskt (tror jag eller så svarade jag helt enkelt bara ja på en fråga jag inte förstod) en plats i styrelsen när jag tackade ja till att ansvara för skolans tidning. Jag gillar att engagera mej i saker, o hjälp vad jag lär mej saker hela tiden.


Nina, ordförande i Aktiv Ungdom FGHK skriver:
Härliga Åsa, vi saknar dej sååå i styrelsen för Aktiv Ungdom. Ingenting är sig likt, kanske lite lugnare och kontrollerat dock. Vilket team vi var du och jag, fantastiskt. Bästa åren i mitt liv tänker jag.
Vi undrar, Magnus o jag, om du verkligen beter dig på samma sätt i din nya styrelse som du gjorde i ditt gamla styrelseliv? Jag skulle ge mycket för att se dig nu gumman.
Puss o kram från Nina
PS: I löv det orangea OPI lacket du skickade hem. Du har öga för sånt.

Nina, fina härliga Nina. Saknar dej! Mm, det var härligt i Aktiv ungdom, förutom varje december ;-)
Haha, näää, jag är inte samma Åsa. Tusen skäl till det. Först o främst språket. Drar mej för att säga för mycket mer än det jag måste. O då har jag övat innan. Hellauuu, maj nejm issss Aurssa, ja du fattar. Sen, o det är nog den största skillnaden, jag behöver inte engagera mej i annat än det som rör tidningen o när mötena hålls så har jag redan skickat allt till tryck. Förhandsinfo de lux. O det innebär att allt som diskuteras på mötena har jag koll på. Jag lyssnar o lär, o skrattar när de andra skrattar fast igår skrattade jag visst först, o lite för högt o rektorn vände sig om o tittade på mej. Jag kissade nästan ner mej. Hon har pondus så det blir över. Fast hon hade en jätteful lunchbox, o det tyckte jag var lite kul att se.
Pussegull kastrull goding. Hörs snart!


Mai på Djungeldyrets fashion.nett frågar:

Govd daug jente minn.
Hvordan klaedsel aer det som giller pa möderna i amerikatt? O vad foer slaegs snacks faer ni under moederna?
Hej Mai!
Vet inte om du är från Norge eller Danmark så jag svarar på svenska. Hoppas du förstår.
Klädseln är sååå olika från person till person. Igår hade rektorn en soffklädsel chanel kopia dräkt. Alldeles väldigt stora örhängen som såg ut som åttor. Bruna skor o beige väska. FÖNFRISYR!!
En del har jeans, en del kommer från tennisträningen o bär tenniskjol. Många har ballerinaskor eller sneakers. Jag hade jeans och en turkos tröja med scarfs och håret uppsatt. En tjej hade ett väldigt snyggt gult linne o capribyxor med wedges till. Vårligt. Vi får inget att äta. Gör inget.


Magnus, singel, 46, från Härryda säger.

Du är underbar och verkar härlig o ganska snygg för din ålder. Hur bär du dej åt? Varför så positiv o glad hela tiden? Kan du inte åtminstone tycka att mötet var tråkigt? Lite?
Själv är jag jäklig less på att gå på möten. Tycker det är segt.

Magnus, tack! Ganska snygg tillomed, glad jag blir. Men för min ÅLDER? Hur menar du? Jag har planerat att ha min peak vid 47-48 års åldern och hålla mej där ett tag. O vet du, det brukar allt som oftast bli som jag önskar. :-)
Jag tycker inte allt är kul. verkligen inte. Men min inställning är nog öppen o nyfiken, jag slösar (försöker inte) energi på sådant som inget ger. O nää, möten är roligt, lär mej massvis.
Jag lovar att det är jobbigare att tänka på hur jobbigt saker är än att verkligen ta tag i det, eller engagera sig. Tack för fotot på dig själv vid poolen. Du ser solbränd o stark ut.


Sista frågan jag hinner med kommer från Anonym.

Vad tänkte du på när du satt där på mötet?  Har du några styrelseknep? Hur kommer du ihåg namn på alla som är med?
Förresten, jag känner en som har gått i din systers danskola i Halmstad. Är det sant att du höll en balettlektion när din syster var skadad?

Hej Anonym. Så vi känner varandra? Spännande. Skriv gärna ditt namn nästa gång :-)
Vad jag tänkte på? Satt mest o lyssnade o lärde. Antecknade lite. Funderade på snygga skor, o på en väldigt snygg frisyr som tjejen satt bredvid mej hade. Kontrollräknade lite siffror och gjorde lite överslagsräkning. Försökte förstå tjejen med den galet djupa sydstadsdialekten. Yaaall i Yaaalll, that just dudden add up? Y'all, haaaeve a co'cola? I donnt nao, vadden made up my maand yet. Klurt kan jag säga, väldigt klurt. Y'all!
Gjorde små anteckningar på så många jag kunde från dagordningen för att komma ihåg namn. Typ Shana är hon med trollhår, o så. Smurt va?
Balett, lever i total förnekelse, för alltid o i evighet. Min tondu o releve sitter inte som en smäck so to speak.

Tack snälla för att ni inte tar allt jag skriver på fullaste allvar, o till dem som använder Google translate: förlåt, det här kommer aldrig att funka få översatt.

Åsa - fullifasen på namnsdagen






söndagen den 26:e februari 2012

En lyxhustrus bekännelser, o lite fredagstema

Lyxhustru, dra mej baklänges!

Finn ett fel! Blir galen, skogstokig o irro. Går
inte öppna dom där trägrejjerna på fönstret.
Kranen sitter ivägen = apasmutsigt bakom.

Kanske är min vardag lite mer annorlunda än den var i Sverige, men inte fasen är livet här glammigt. Jag bär inte högklackat inomhus, jag glider inte omkring i strykna kläder. Jag bryter inte ihop för att trädgårdskillen ringer återbud. Vinluncher? Jo ibland.... Går mest omkring i träningskläder o far som en tätting och sliter mitt hår som förövrigt är supertorrt o risigt för vädret är lynnigt. Jag är ensam vuxen i familjen ofta ofta och näää, ibland äter vi mackor till middag.

Jag gör bort mej, o jag skrattar åt det efteråt. Avskyr att inte behärska språket fullt ut. Säger konstiga saker i brist på bättre vetande. Hellouuu, maj nejm i Aursaaaaaa....

Tandisbesök, hahaha. Gick som en dans, men orden? Do I have any holes? Fniss, nu hade jag iofs övat på kluriga tandläkarord innan jag gick så jag visste att hål hette cavity. Men hur förklarar man att det känns lustigt bakom bakersta tanden när man tar tandtråd för att det är som ett gupp mellan tänderna. It fiiils lajk aj have a bumb bitviin my back tiiiiiths and maj tiiiith threddd fastens? Ja, det gick ju bra, inga hål o goodie bag med mej hem. Dental floss, we lajki!

Har en amerikansk väninna vars son har fått cancer. Väldigt väldigt tråkigt, men prognosen är god tackolov. Han kommer förhoppningsvis bli helt frisk igen. Det är såååå svårt att vara med o stötta o bry sig när man inte har lärt sig alla ord. Min utmaning, både språkmässigt och känslomässigt. Vi har suttit här i mitt kök, tårar rinner och ingen av oss har haft förmågan att säga något, av olika anledningar. Jag önskar så klart att allt varit annorlunda, att vi kunnat prata om annat men nu är det så här och jag får försöka göra så gott jag kan.

Skoltidningen är lämnad till tryck, men resan dit? Ingen lek kan jag lova, svettiga dagar o långa nätter. Svårt att veta alla regler i det engleksa språket. Tack du store för internet igen, o all heder till tjejen som korrekturläser. Gahhh, men nu vet jag hur man skriver SUPERSCRIPT, det ni! Som i my birthday is on May, 24th . Ni ser det däringa lilla upphoppade th väl?  Jag har också lärt mej att man alltid använder . efter titlar som Mrs. och att rektorn alltid lämnar in sin artikel sent.


Dagen kontor typ. Alltid samma. O japp, jag skriver tidningen
på PC. Styggelse till svårt. 
Mer då? Vi har hårdtränat löpning, Lucas hade siktet inställt på att vara med i skolans lag i track running o för att få vara med, om man får vara, med så är det uttagningstest. Räcker inte med att vara halvbra då alltså. Hej o hå, duktig han har varit på att springa i ur o skur. Han höll på att ta död på pappan när de tränade intervall. Ojsan.
Allt bra tills jag skulle nästla mej in i pappersarbetet o anmälningarna. Se på fasen och nooooo. Sjättteklassare får inte vara med i skollaget. Men åhhh, vad dumt! Det detaljen hade jag missat. Han har sprungit med ett mål i sikte o det målet får vi skjuta på ett år eller så. Förlåt Lucas.

Cajsa har varit på tusen sova-över-kalas. Tjejer med ljusa pipiga röster o rosa sovsäckar o nagellack och dans som övas in. Samma visa varje gång, o lycklig är hon o trött efteråt. Fasar för hennes födlis i maj....

Livet rusar på, nu ska det väl vara lite lugnare ett par veckor tills nästa utgåva av tidningen ska fixas. Ser fram emot det hur som helst. Det är sååå roligt!

Innan dess är det någon som fyller år i familjen, 40 den tredje, inte jag för jag fyller i maj. 
Bevis på att han är tokig i hundarna. Fast han har svårt
att erkänna...




O så var det det här med fredagstema, roliga teman i februari. Fredagens tema var A till Ö.

Here it comes, jag skriver det första jag kommer att tänka på för varje bokstav. Okej.

A som i Anna. Min fina bästa vackra duktiga väninna. BFFL som Cajsa säger, stor kärlek
B som i Bianca. Mosters tjej, prinsessan. Duktig o älskvärd.
C som i Cajsa majsa Spagettiben. Familjens tokmaja. Som ger så mycket.
D som i Daniel, Basses bror. Skrattar mycket. Snäll
E som i Erik, världens bästa Erik, svåger. Grym!
F som i fredag, älskar våra Fun Fridays på gatan
G som i groda. Vet inte varför
H som i hemma. Vart är det nuförtiden?
I som i iPhone
J som i Jante, gillar inte så mycket
K som i Kalmar, dit jag sänder mycket kärlek just nu
L som i Linda, syster, cool katt. Bakar jämt, saknas hela tiden OCH LUCAS såklart
M som i mosters Maiken. Coolaste tjejen, hon som får mej att känna tårsvid av kärlek
N som i nära fast långt bort.
O som i Olga, cajsas fiolfröken. Som hela tiden sa slappna. Du måste slappna...
P som i pannkaka, Lucas äter 6 varje morgon
Q som i Quintus, han som ägde stallet Cajsa red på innan
R som i Rebecka. Söt bäbis
S som i sova. Något jag har stort behov av just nu
T som i Thorman, mitt flickefternamn
U som i underbart. Ett av orden jag använder mycket o ofta
V som i vår. Think spring. 
X som i xtra allt. Pluskund, all inclusive. 
Y som i syster yster
Z som i tveklöst Zebra, bra ord i WF o coola djur
Å som i Åh
Ä som i älskar, jag älskar så många
Ö som i ödla. När jag skulle bokstavera en ort i Afrika nånstans som innehöll ö. Kunde inte komma på något annat, Ö like in Ödla. På engelska. Bra gjort!

I övrigt så tänker jag från A till Ö på Helge som jag var lite rädd för när jag var liten...



Trevlig söndag till er o massvis med K som i Love!

Åsa - hoppetossa med lite sporadisk bloggdiciplin









fredagen den 17:e februari 2012

Show and tell, fredagstema om kontraster

O så dyker jag upp igen som gubben i lådan när man minst anar det. Mina dagar är fyllda med jobb just nu, o det har varit Valentines Day och frisör o allt vad det nu är. På pluskontot: Basse är hemma. Skönt att dela vardagen.

Dagens ämne i Show and tell är kontraster. Hmm. Musikanta som angett ämnena för februari skrev så här: Kontraster- (Kommer att finnas lika många tolkningar av detta tema som fredagsbloggare tror jag…) Jag läser aldrig de andras inlägg i show and tell förrens jag har publicerat mitt, blir kul att se hur de andra har tolkat ämnet.


Okidoki. Off we go.


Kontraster för mej är:










Svart o vitt! Yin-yang, en beskrivning om mej själv. Jag är svart eller vit. Glad eller lessen. Pigg eller apatrött. Finns nog inga mellanlägen hos mej. O det är kanske inte är så där vidare positivt egentligen. Jag skulle aldrig kunna lära mej spela golf. Går för sakta. Springgolf möjligtvis. Eller ligga i en solstol o läsa i 7 timmar. Jogga är inte min grej. Gå eller galenspringa. Antingen gör jag mej iordning på morgonen o då är det all in som gäller. Eller så struntar jag i det helt o hållet. Gala eller trash. Ni förstår va? Jag är alltså en kontrast-människa. Kanske inte helt en rätt beskrivning av Yin yang, mer bildligt. Okej?


Men kontraster är annat också, såkart


Att flytta från ett land till ett annat har lärt oss kontrasterna mellan Sverige o USA. För det finns många kontraster. Ganska olika länder o människorna är på ett annat sätt än vad vi var vana vid. Otroliga lärdomar, hejdå fördomar o insnöad Svennebanan. Den här resan vi gör just nu leder till Cultural awareness som det så fint heter. Jag kommer nog förhoppningsvis aldrig mer vara korkad i den frågan eller kategorisk. Fördelar o nackdelar finns i båda länderna. Oftast väljer människan att fokusera på det negativa, o har fördomar pga okunskap o rädsla. Jag är inte rädd, jag har fått mer förståelse, jag ser fördelar med båda länderna. (jag väljer att se det positiva här, världspolitik o styre o tågstrul o väder o fattigdom o överlägsen syn på sig själv lämnar jag därhän)




Kontraster mer då? 

Frågar man Basse så handlar det om upplösning på datorskärmar eller i kameran, frågar ni mej om det säger jag att jag inte förstår något av det. Han är för härlig med sin teknik på något sätt. 

Kontraster i vädret fascinerar mej lite, ena dagen är det apakallt med våra mått mätt, o nästa dag kan det vara 15c varmare. Hänger inte med riktigt.

Dagens tänkvärda får nog ändå bli kontrast mellan välfärd o fattigdom. 



En kontrast som inte är angenäm för mej. Jobbigt att se. Förmodligen inte ens njutbart att vara på detta hotell, jag hade haft en klump i magen i allafall.


Sådär jag, mina tankar om kontraster. Ska bli kul att läsa om vad de andra bloggflickorna skriver. 

Ha en god helg,

Åsa - no matter if you´re black and white....

Andra som är med i fredagstemat:




Alla bilder har jag lånat på nätet

måndagen den 6:e februari 2012

Football, onyttigheter o en 53åring....

Men så där ja, Super Bowl är över, passerat och förbi. Kanske inte ett minne för livet men en upplevelse och något man kanske bör försöka uppleva och förstå för att få ytterligare en dimension på sin tid i USA. Dagen då det mesta handlar om football, chickenwings och reklam. O vad fasen, jag går all in. Vad har jag att förlora, vad förlorar jag på att vara (försöka vara) en anhängare till ett lag i en sport jag inte förstår? Ingenting nämligen, jag går trots allt rikare ifrån festen, känner viss glädje över att laget jag valde att hejja på (av den enda anledningen att det var lättast att uttala) vann. Jag vet varför dom målar streck under ögonen, jag förstår vad 7 yards 3 betyder. Jag inser att jag själv hade blivit mosad om jag spelat och om jag får välja blir Lucas eller Cajs en kicker, inget annat.
Jag fick vara en del av det amerikanska livet. Förpackar minnet och erkänner inte för någon att vi kvinnor på kalaset sammantaget såg endast 14 minuter snällt räknat av själva matchen.
Det tar nog sin tid att lära sig förstå spelet, det gör det nog. Mer än 14 minuter. Men jag förstår hypen, jag förstår det ekonomiska värdet, jag älskar konceptet att umgås med amerikanska vänner o äta tusen olika sorters förrätter, jag beundrar spelarnas mod och jag letade länge i Basses låda efter en footballströja. Hittade ingen, spelar på min rookie-het. Försvann in i en Husqvarna hockeytröja, Cajsa fick ha Sveriges fottbollslandslagströja från 2008 o Lucas hade en Georgia Bulldogströja. Tror att åtminstone det var i rätt sport för pojken kvällen till ära. Öh? Det gick fint, go Huskies go Huskies sa amrisarna. Vet inte vad som menas. Kan vara förkortning på Husqvarna eller ett namn på ett lag i Canada. Spelar ingen roll. Kul iallafall.

Mat i mängd, rusdryck i kubik och sockerchock. Madonna i pausen, oj! Önskar att jag är och ser ut lite som hon gör när jag är 53. Femtitre! Jag får spunk! Tjusigt Madonna, bra gjort.

Jag nyper mej i armen, lever i en dröm.

Jag lövar super bowl!

Dagens stackars går till basse som sitter ombord på ett plan över Atlanten. Sverige nästa. Synd att han missade super bowl, verkligen trist. Nästa år älskling, nästa år...

Yours truly,

Åsa - lite på sniskan kanske men sportig på sitt sätt








fredagen den 3:e februari 2012

Show and tell.....

Fredag innebär fredagstema!

Månadens värdinna är Musikanta och ämnena i februari är:

3 februari:
En scenupplevelse – (Det kan vara en opera- eller
teaterföreställning, musikal, show, revy etc. som du sett, men också något som
du själv eller dina barn medverkat i.)

10 februari:
Att slänga bort – (Vad ska man slänga, när, var och hur? Något system att
hålla sig till?)

17 februari:
Kontraster- (Kommer att finnas lika många tolkningar av detta tema som fredagsbloggare tror
jag…)

24 februari:
Från A till Ö - (Skriv ett ord för varje bokstav i vårt alfabet som dukommer att tänka på direkt och varför du gör det eller som har någon anknytning till dig som person med en kort förklaring varför!)





Himlans kul ämnen! Idag är det scenupplevelser som gäller.


Helst av allt vill jag skriva om när Cajsa helt plötsligt och ganska oväntat bara bestämde sig för att vara med på någon slags Idoltävling i Thailand precis innan vi flyttade hit till USA. Från ingenstans kom det, hon övade, fick oss att känna gåshud, hon uppträdde, stelcool och självsäkert och sen, inte ett ord om den saken mer nånsin. Hoppas att hon får fler ryck, hon sjunger väldigt bra till skillnad från mej....


Jag väljer en annan scenupplevelse, en för mej ganska udda faktiskt. Jag är ingen konsert-tjej. Gillar inte Rolling Stones så värst mycket heller. Hur det nu kom sig vet jag inte men en varm kväll 1998 satt jag på en filt på ett jättefält i Nürnberg och fick spunk o upplevde min tårsvid och gav långnäsa till onskan. 




Oj, det var på den gamla goda D-markstiden ser jag....






Vi bodde där då, i Nürnberg i Bayern, hade det bra, böjde verb dagarna i ända, umgicks med Herrn und Frau blablabla. Åt Sauerkraut och Klöße. O av en händelse skulle Rolling Stones ha sin världspremiär just i Nürnberg. Vi blev bjudna av en Herr B och hans familj tillsammans med nån annan tysk samling människor. Jag var inte riktigt DU med dem, fast jag råkade nog vara det ändå av ren okunskap och nervositet emellanåt, dom förlät mej med all sannorlikhet. 




Av Frau B hade vi fått små söta tygväskor fyllda med snacks, ost o korvar o andra sådana saker. Med varsin filt under armen och med lite tysk stelhet vandrade vi i marschtakt till fältet där konserten skulle vara. Hade inga förväntningar eller förhoppningar, just bara en kväll utomhus med musik o goda korvar.


Oh, var inte alls beredd. Vilket ståhej, o vad många som var där, o vad varmt. O en scen som såg ut som NASA. O ölen flödade o folk vevade med stora jättestora munnar fast uppblåsbara. Korven var god, o min tyska gick bättre o bättre.


Padammmm, fyrverkerier och blixtar. Helt plötsligt började konserten och jag föll baklänges i ren chock. Vilken grej. 






Det var jag o nästan 98 000 andra där, en varm sommarkväll i juni, alla var glada och spralliga. Vänliga och förväntansfulla. På en plats, Zeppeliner Field i Nürnberg där mr AH höll många av sina tal till folket, där ett stort monument står fortfarande kvar, en ganska kuslig plats tycker jag egentligen. Fältet rymde på hans tid över 300 000 människor o där stod han, den lille mannen och skrävlade och betedde sej. Ofattbart egentligen. Men alla vi nästan 100 000 vände ryggen åt hans talartron i marmor och ägnade oss åt något roligare. Som att titta på medelålders, kanske äldre än så, gubbar som hoppar omkring och sjunger på sitt högsta. 


Stor talarstol för en mycket liten man...



Av konserten minns jag inte mycket, men känslan av att vända ryggen åt det onda, att så många människor samlas på en sådan plats i ett annat syfte. Det fick mej att känna tårsvid och ha tuppaskinn. Var det då det började kanske? Mitt tårsvidande.... Vet inte, jag var där, jag var en del av premiären av Bridges to Babylon. Jag tog mina små korvar, gnagde förstrött medans rockfarfar o hans band spelade sönder allt dom hade, sneglade över axeln bakåt monumenten och sa för mej själv, ha, där fick du gubbe!


Så var det med det, på den gamla goda tiden, min enda och min största konsert.


Önskar er en god helg o allt annat bra


Åsa - noll koll på musik men en räka på tyska verb





Andra som är med i fredagstemat:


onsdagen den 1:e februari 2012

Min vecka so far och en pistol

Basse kom i söndags o var förvånande pigg tack o lov. Vi firade ett år i USA, hur fort kan ett år gå? Om jag tänker tillbaks, vilket jag faktiskt gjorde, inser jag vilken resa vi har gjort. Massvis av lärdomar och erfarenheter, många nyp i armen o lite tårar, fast i sammanhanget inte alls så mycket ledsamheter. Inser o förstår att vi inte längre är samma familj som på stapplande steg tog oss in i den amerikanska vardagen med januaribleka ansikten och för tjocka jackor. Åh vad pirrigt det var, o faktiskt fortfarande är. Vi har lärt oss massvis, hur mycket som helst. Både om landet, folket, skolor och språk men förmodligen har vi lärt oss mest om oss själva. Jag tror vi alla har blivit lite större som människor o det är ju helt enligt planen om jag får välja.

Planerar ett inlägg om vårt år o lärdomar så fort min dator lagat sej själv, för det är jag säker på att den kommer göra. Mitt första amerikanska inlägg är här

Har varit på styrelsemöte i skolan också, jag är ju specialist på att snärja in mej i kniviga situationer verkar det som o i ett svagt ögonblick som följde med mitt nya uppdrag som utgivare av skolans tidning Bulldog news så råkade jag också hamna i styrelsen för PTSA (parents teacher student association) som kortfattat har hand om allt som rör skolan förutom lokaler o lärare. Varje år samlar PTSA in fantastiska o ofattbara summor genom olika aktiviteter som sedan oavkortat går till skola, lärare i elever. Utan PTSA ingen skola.
O där är jag, på board meeting, o med board meeting minutes o beslut o bla bla bla. O fru rektor är där, hon som man inte är du med. Hon som kallas ers höghet av eleverna. Hon vars hand man får skaka om man får en fin utmärkelse. Hon styr med järnhand, lite läskig är hon faktiskt. Hon har frisyr, sån där fluffig sockervaddshår och alltid alltid fina kläder o rött läppstift.
Hilfe, hon gör mej nervös och jag trodde hon skulle snörpa på munnen och fnysa åt mej o min uppenbarelse men se det gjorde hon inte. En varm benig hand på min axel som nöp till, jag kissade nästan ner mej, hon väste najs to siii jooo her mrs strooom. Puh!
Sen frasade hon förbi med sin italienska dräkt i siden och sjönk ner vid ett bord o kickade av sej skorna. Hon är människa också tydligen.
Mötet gick bra, lärde mej massvis, fick applåd och high fives. Fniss, jag är ju för härlig när jag gör sånt


Hade date med Basse igår, lunchdate. Har inte träffat honom så värst mycket i år på grund av alla resor. Trevligt o välbehövligt att ses över en sallad på en deli då men mest av tiden satt jag i skräck o fasa för en man med pistol satt vid bordet bredvid. Sluta håll på, kan han inte ha pickan i fickan i alla fall? Avskyr vapen, får skrämselhicka, ont i magen och känner obehag. Dummo! En annan sida av vårt nya land.

Veckans sorg: älskade fina tant Brita har lämnat jordelivet. Tuffaste damen i världen, den mest omtänksamma. Piffig o fin, stenkoll på allt. Hon som ogillade att jag kallade henne tant för det fick henne att känna sej gammal. Min idol! Hon firade sin 90 årsdag på ett slott förra lördagen, en fest hon sett fram emot mycket. Ett fint avslut på ett långt liv, lite typiskt Brita tror jag allt.
Det är ofattbart tråkigt och ledsamt allihopa, kommer sakna henne för resten av mitt liv o minnas med glädje allt det Brita var o gjorde. Jag önskar att jag blir som henne när jag blir stor! Mina varma tankar går till er, Kicki, Anders o Ninna <3


Kvinnan som ger mig mest energi av alla, Brita! 



Dagens övning är att fara till tryckeriet och hämta upp alla 840 ex av världens bästa tidning Bulldog news, min första utgåva. Sjukt spännande och lite läskigt!

Åsa - spretig o lätt bergodalbanig

OCH, ser man på, datorn har lagat sej själv, på riktigt. Välkommen tillbaks till mamma sötis, har saknat dej.